Efter branden: När det hettar till

Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer

Byn Kårböle är grundad på aska. För Roland Wästholts förfäder, svedjefinnarna som bröt bygd här på 1600-talet, var det den kontrollerade skogseldens feta mylla som gav gröda – och liv. Men sommaren 2018 drog branden fram som ett rasande vilddjur och Wästholts utskifte uppe vid Gammelvallen brann. Eller …? Fastigheten låg precis i kanten på det 4 000 hektar stora brandområdet Enskogen.

Orolig tid

– Vi fick inte åka dit, allt var avspärrat. Det var med en klump i magen vi till slut körde upp till skiftet. Längs skogsvägarna var det mesta helt avbränt, så vi hade väl inte så stora förhoppningar.

Väl framme kunde han konstatera att trettio hektar tallungskog förvandlats till svartbrända ruskor. Skogen som han själv planterat var borta, liksom tio års skogstillväxt. Men jämfört med många andra hade han haft tur. Avbräcket var hanterbart, skogen var försäkrad – men planteringen skedde mellan de svarta ungtallarna, som fick stå kvar.

Gemenskapen viktigast

Men så är det heller inte så mycket dramatiken, utan mest stödet och gemenskapen, som Roland minns från de där sotsvarta dagarna.

– Det som plågade många var bristen på information, konstaterar Roland Wästholt. Men Mellanskog ordnade informationsmöten för oss medlemmar – ja, de bjöd dit alla skogsägare förresten. Vi fick reda på vad man visste och inte visste om eldens förlopp. Och så fick vi träffa andra i samma situation och prata. Det kändes bra!