Så blir forskningen verklighet
– Redan i slutet av 1990-talet studerade Skogforsk flerträdstekniken i klen gallring, berättar Maria Iwarsson Wide, programchef för värdekedjor på Skogforsk. Resultaten var lovande – i studierna ökade produktiviteten med 15–20 procent. Sedan hände inte mycket, utom att nya studier visade att kalkylerna höll.
Det fanns en del hinder. Industrin var orolig för dåligt kvistad ved i renseriet och sämre fliskvalitet. Många entreprenörer var tveksamma att investera i ny teknik om den inte var efterfrågad av uppdragsgivarna. Ett moment 22. Men det fanns ett starkt intresse från skogsbruket för att höja produktiviteten, särskilt i tidiga gallringar.
I mitten av 2000-talet bjöd Skogforsk in många intressenter att medverka i ett implementeringsprojekt kring flerträdshantering. Gensvaret var stort.
För att få industrin att acceptera den nya tekniken genomfördes ett antal industristudier med flerträdshanterad ved. Studierna innefattade körningar i renserier och även några provkok. Några skillnader mellan flerträdshanterad ved och vanlig massaved från klen skog gick inte att se, säger Maria Iwarsson Wide.
Maria Iwarsson Wide, Skogforsk
Hinder undanröjdes
I och med dessa resultat undanröjdes också det andra hindret: flerträdshanterad ved var inte längre ett eget sortiment, utan kunde hanteras och bytas som en del av de ordinarie massavedsflödena. Entreprenörernas tveksamhet hanterades genom att skogsföretagen uttryckligen efterfrågade flerträdshantering och på olika sätt stöttade de entreprenörer som var villiga att skaffa utrustningen. Flerträdshantering är en förhållandevis billig teknik.
Det handlade alltså inte om att köpa ett helt nytt skördaraggregat, utan att komplettera det aggregat man redan hade med drivhjul, griparmar och nya mäthjul. Investeringen var i storleksordningen 50 000 kronor.
Ändå blev det bråk. Flerträdshanteringen blev inledningsvisett slagträ i förhandlingarna med skogsentreprenörerna. Det motverkade implementeringen.
– Skogforsks resultat från enskilda studier visade på produktivitetsökningar på 15–20 procent, berättar Ulf Sandström, som då var vd för SMF Skogsentreprenörerna. Men många skogsentreprenörer upplevde betydligt lägre genomsnittliga effekter, kanske 6–7 procent. Sedan, vid förhandlingsbordet och på basis av Skogforsks resultat, ville kunderna sänka ersättningen rejält. Det skapade turbulens, eftersom flerträdshanteringen generellt inte uppfattades vara så bra som resultaten.
Så du menar att implementeringen kan hållas tillbaka av marknaden?
– Flerträdshanteringen är i alla fall en av flera tekniska landvinningar som skogsentreprenörernas kunder försökte inteckna direkt, och det drabbade många små företag. Tajmingen var också en viktig framgångsfaktor
– Flerträdshantering blev snabbt en självklarhet vid skogsbränsleuttag i klena gallringar i syfte att uppnå en rimlig produktivitet. Det blev därför ett naturligt nästa steg att även använda tekniken i andra avverkningar i stamtäta bestånd eller skogar med stor dimensionsspridning.
När Skogforsk senare undersökte lönsamheten i ett antal av sina forskning och utvecklingsprojekt beräknades vinsten för skogsbruket vara 178 miljoner kronor, nuvärdesberäknat (2013).
”Implementering är en stor utmaning”
Forskningschefen Magnus Thor är luttrad. Han har arbetat med tillämpad forskning vid Skogforsk under tre decennier och har sett många skolexempel på lyckad användning av forskningsresultat. Men lika många tröga och långa processer.
– En snabb överföring av FoU-resultat är inte ett självändamål, konstaterar han. Det är en överlevnadsfråga. Därför har vi i omgångar studerat hur implementering egentligen fungerar i branschen.
– De flesta hindren för att snabbt tillämpa FoU-resultat är inte av teknisk natur, utan har att göra med dålig tajming och svårigheter i anpassningen till befintliga system. Eller mjuka frågor som människors motstånd och till viss del ren näringspolitik. Vem ska till exempel betala eller få del av utvecklingsvinsten? Skogsföretaget, entreprenören eller tillverkaren? Den konflikten har bromsat många goda idéer.
– Det är alltså avgörande att man får med alla viktiga intressenter med engagemang och ägarskap i processen, så att förändringarna kan få ett brett genomslag.
Magnus Thor, Skogforsk
Vet att det lönar sig
Just vägar till effektiv tillämpning i entreprenadskogsbruket är en särskilt stor utmaning, menar Magnus Thor:
– Där har vi nog en bit kvar. Det handlar främst om långsiktiga affärsförhållanden – att kunna dela på såväl riskensom förtjänsten. De relativt små entreprenadföretag som skaffar den nya tekniken riskerar att få leva med barnsjukdomar och störningar i flödet. Så ofta är motståndet mot ny teknik fullt förståeligt, tills man ser med egna ögon att det verkligen fungerar och vet att det lönar sig.
Dialogen är viktig
Skogforsk har en fortlöpande dialog med sina rådgivande grupper och samverkansgrupper. Där försöker institutet hitta rätt balans mellan akuta behov och utvecklingsprojekt som blir användbara i framtiden.
Stressig vardag
Och Magnus Thor återkommer gärna till den viktiga dialogen i branschen. Här finns staber som systematiskt jobbar med produktionsuppföljning, både vad gäller den befintliga och den nya tekniken.
Det har också blivit allt viktigare att hitta utvecklingspartners utanför den traditionella skogsbranschen, till exempel när det handlar om digitalisering, elektrifiering eller policyrelaterade frågeställningar.
Men när det bränner till – när teknik ska testas, när metoder prövas, när tester utförs – tränger sig vardagen på.
– Det landar alltid i någon människas stressiga vardag, säger Magnus Thor. De tenderar alltså att drabbas av utvecklingen. En erfarenhet är att de måste avlastas i ett testskede. Oavsett om de jobbar i ett skogsföretag eller i ett entreprenadföretag.
Fem frågor att ställa sig
Innan processen att implementera ett nytt resultat påbörjas finns det fem viktiga frågor att ta ställning till. Kan man svara ja på alla fem frågorna har man god chans att lyckas!
- Känner vi användarnas verkliga behov?
- Har vi involverat alla intressenter i vår analys?
- Ligger frågan rätt i tiden?
- Är alla drivkrafter och hinder kartlagda?
- Finns det tillräckligt med forskningsresultat för att driva frågan?
Så används flerträdshantering i dag
Linnea Carlsson, teknikspecialist, Sveaskog
För gallring använder alla Sveaskogs skördare flerträdshantering. För föryngringsavverkning finns en viss variation över landet och även mellan olika grupper.– Vi köper flerträdhantering på de flesta stora skördare som går i norra Sverige. På de större skördarna längre söderut köper vi det på en del, lite drygt en tredjedel av våra egna går med flerträdshantering i de södra regionerna. Flerträdshanteringsfunktionen fungerar lite olika mellan olika aggregat och även mellan olika tillverkare, vilket bidrar till att inte alla väjer flerträdshantering. Även de skogar som man ska köra påverkar också naturligtvis, säger Linnea Carlsson.
Miriam Nordh, produktionsspecialist, Holmen
Holmen använder flerträdshantering flitigt i både gallring och slutavverkning där det är lämplig skog.
Magnus Bergman, skogsteknisk chef, SCA skog
– Det är standardutrustning. I fjol så flerträdshanterade vi cirka 15 procent av antalet stammar, vilket är cirka 4–5 procent av totala volymen. Volymen blir liten då man enbart hanterar de klenaste stammarna, det vill säga massavedsstammar.