De kartlägger plantdöden
Text & foto: Elin Fries, Bitzer
Under de senaste åren har flera inventeringar visat att många plantor inte överlever plantstadiet. Olika studier visar att 20–30 procent av de planterade plantorna försvunnit redan efter tre år.
– Tack vare den naturliga föryngringen uppnår ändå många planteringar lagens krav – men för skogsägaren betyder det en stor ekonomisk förlust eftersom vinsten från förädlat plantmaterial går förlorad, säger Mattias Berglund som är skötselforskare vid Skogforsk.
Föryngringskollen
För att söka svaret på den höga plantdödligheten startade Skogforsk 2022 tillsammans med åtta skogsföretag ett femårigt forskningsprojekt: Föryngringskollen. Projektet pågår 2022–2027 och är med en budget på tio miljoner kronor ett av de största forskningsprojekten inom skogsföryngring som startats i Sverige. Medräknat inventeringskostnaderna kan kostnaden tredubblas.
– Det var samtidigt viktigt att skapa ett forum för skogsföretagen i olika delar av landet för att utbyta erfarenheter och jämföra praxis. Det forumet kommer att vara en återkommande och viktig del, berättar Mattias Berglund. I projektet finns en geografisk uppdelning på södra, mellersta och norra Sverige. Varje år väljs slumpmässigt olika planteringar och provytor ut, och ett 50-tal variabler mäts. En del plantor följer forskarna under tre år, andra inventeras bara en gång.
Tre resultat från teståret 2022
I februari avslutades det första projektåret, som fungerat som testår.
– Eftersom det handlar om ett litet urval av plantor, 8 500 plantor fördelade på 119 bestånd, kan vi inte dra för stora växlar på årets resultat. När vi är i full skala kommer cirka 50 000 plantor per år inventeras. Men några lärdomar kan vi dra längs vägen, säger Mattias
Berglund. Föryngringskollens resultat kommer att redovisas löpande under hela perioden. Tillsammans kommer forskare och de medverkande skogsföretagen att söka svaren på hur avgångarna kan minska. Och även om de första resultaten bygger på ett litet urval kan det ändå vara värdefullt att påbörja en diskussion om resultaten, som redovisas i en första arbetsrapport.
Låga plantantal i Norrland och Svealand
– Ett av de mera överraskande resultaten i årets inventering är de låga plantantalen framför allt i Norrland och Svealand, 1 300 respektive 1 400 plantor per hektar. Jämfört med företagens register ”saknades” 800 respektive 670 plantor. Men det är viktigt att invänta årets resultat innan man drar för stora växlar, säger Mattias Berglund.Hyggesvila eller inte?
I Norrland är hyggesvilan betydligt längre, i medeltal 2,5 år, jämfört med ett år i Götaland. En möjlig förklararing är att man i norr vill låta de omvända torvorna tryckas till under vintern innan plantering. I söder är det istället bråttom att få ned plantorna i marken på grund av den högre vegetationskonkurrensen.60 % vitalitetsnedsättning hos tallen
Inom samtliga regioner återfanns en betydande andel av både gran- och tallplantor med låg vitalitet.– Lägst vitalitet registrerades i Norrland, mycket beroende på ett lågt resultat för tallen, där mer än 60 procent av tallplantorna hade någon form av vitalitetsnedsättning, säger Mattias Berglund.
