Gå till:

Så mycket grot kan vi fånga!

Foto: Raul Fernandez Lacruz, Skogforsk
Enligt en ny studie från Skogforsk finns en stor outnyttjad potential att öka produktion av grotvolymerna. Men vad kostar det egentligen?

Text: Elin Fries, Bitzer 

Mer grot skulle kunna skördas men marginalkostnaderna kan stiga snabbt, visar en ny studie från Skogforsk. Kostnaden är tätt kopplad till avståndet mellan skog och förbrukare, något som är tydligast i norra Sverige.

– Intresset för biobränsle är rekordstort, och det finns diskussioner på flera håll i samhället om att öka uttagen. I vår studie har vi analyserat dels hur mycket mer vi skulle kunna ta, dels vad de ekonomiska konsekvenserna blir, säger forskaren Raul Fernandez Lacruz vid Skogforsk.

 

citat_Raul.jpg

 

Hushållsel för 200 000 hem/år

En viktig slutsats är det är möjligt att öka uttaget av grot till uppemot 18–20 TWh per år utan att kostnaderna börjar skena iväg. Energimyndighetens senaste statistik från 2021 visade att produktionen av biobränsle uppgick till 9,3 TWh. Det innebär en potentiell höjning med 9 TWh. Eller översatt till hushållsekonomi: hushållsel till 200 000 hem under ett år.

I studien använde forskarna grotpotentialer från Skogsstyrelsens och SLU:s skogliga konsekvensanalyser från 2015 (SKA15), med tillämpning av ekologiska restriktioner.

Enligt SKA15 går det att öka uttaget till 30 TWh fram till 2035 om man tar hänsyn till miljön och tekniska begränsningar. Det är högre än era beräkningar?

– Ja, det stämmer. Vi lägger på en hel del restriktioner. Utöver lagkraven och Skogsstyrelsens rekommendationer för uttag drog vi av ytterligare volymer baserat på erfarenheter från egna tidigare studier. Till exempel läggs ofta betydligt mer grot i körvägarna vid fuktigare grundförhållanden och väderlek för att undvika markskador. Med alla restriktioner representerar den beräknade ekologiska potentialen cirka 54 procent av den teoretiska potentialen.

Transportavstånd springande punkten

Även om potentialen för ökat uttag av biobränsle är stor i landet, kompliceras bilden vid en djupdykning. I dag används bara en procent av det potentiella grotuttaget i norra Norrland, medan motsvarande siffra är sju procent för södra Norrland, 48 procent för Svealand och 83 procent för Götaland.

För år 2020 var medelkostnaden för grotproduktion 138 kronor per MWh med skotning, sönderdelning och vidaretransport inräknat, enligt studier från Skogforsk.

– Nya siffror kommer framåt midsommar, men det är högst troligt att kostnaderna gått upp en hel del. Entreprenörerna måste få täckning för prishöjningar på bränsle, reservdelar och samtidigt har de haft en bra möjlighet att öka marginalen något då efterfrågan ökat, säger Lars Eliasson vid Skogforsk. I genomsnitt stod skotning för 31 procent av kostnaden, sönderdelning för 35 procent och vidaretransport för 34 procent.

– Om uttagen ska öka krävs både längre skotningsavstånd och vägtransporter. Men det är först när avstånden börjar bli längre än cirka 100 km som marginalkostnaden skenar iväg, säger Raul Fernandez Lacruz.

De stora avstånden till industrin är också anledningen till att kostnaderna för biobränsleuttag i norra Norrland är betydligt högre än i Götaland.

I genomsnitt är också skotningsavståndet längre och mängden biobränsle per hektar mindre. Det gör skotningsarbetet mindre effektivt.

Så den stora potentialen finns i norra Norrland, men där blir det snabbt olönsamt på grund av avstånden. Är det ett låst läge?

– Tvärtom! Det är ett spännande läge för biobränslet. På längre sikt kan till exempel fler järnvägsterminaler för långväga transporter komma att spela en stor roll. Enligt våra analyser fraktades tre procent av all volym av biobränsle via järnväg, resterande 97 procent med lastbil. Och om biobränslet skulle processas lokalt för att skapa en insatsråvara till en framväxande biobaserad industri, kommer också marginalkostnadskurvorna att förändras.Ett förändrat industrilandskap kan också skapa efterfrågan på nya
ställen vilket kan resultera i förändrade transportmönster.

 

grotfangsttabell.png

År 2021 uppgick den svenska produktionen av grotflis till 9,3 terawattimmar (TWh). Förmodligen har den ökat sedan dess. Produktionskostnaden var i genomsnitt 138 kr per megawattimme (MWh) för år 2020. I marginalkostnaden ingår skotning, sönderdelning och vidaretransport från skogen till slutkund. Markägarersättning, administrationskostnad och marginal för risk och vinst är INTE med i kurvan. Om uttaget ökar till 20 TWh börjar marginalkostnaden skena iväg.