Gå till:

Mer energi med täckning och sållning

Foto: Sverker Johansson, Bitzer
Genom att täcka och sålla flisen går det att både lagra längre och minska värdeförlusterna visar en ny studie.

Text: Elin Fries och Sverker Johansson, Bitzer

I dag lagras majoriteten av skogsbränslet i form av oflisad råvara vid väg eller på terminal, framför allt på grund av att flisade bränslen innebär ökade energiförluster och brandrisk. Samtidigt behövs
lager av flis behövs både som buffert vid hastiga ökningar av bränslebehovet, vid störningar i produktionsprocessen av flis och för att möjliggöra och underlätta fjärrtransporter med tåg eller fartyg.

Nu har forskare från SLU, Luke och Skogforsk studerat hur lagringen ska ske för att minska energiförlusterna. Man har jämfört lagring i försöksstackar med och utan täckning samt av sållad och osållad flis. Lagringsstudierna genomfördes på tre olika terminaler i fyra försöksled.

– Resultaten visar att både täckning och sållning är metoder som, var för sig och i kombination, ökar möjligheten att lagra skogsflis utan stora energiförluster eller kraftig värmeutveckling under  lagringen. Vilken metod som är att föredra kommer till stor del att bero på kostnaderna för åtgärderna och avsättningen för finfraktionen som faller ut vid sållningen, säger forskaren Lars Eliasson vid Skogforsk.

Han pekar även på att ett intressant alternativ till sållning är att hitta ett sätt att flisa grot (grenar och toppar) så att finfraktionsandelen minskar redan i produktionsledet.

 

lagring_2.jpg

De vanligast förekommande flödena för transport av skogsråvara. För timmer återfanns 96 procent av transportarbetet i Flöde A (från skog till industri) och 4 procent i Flöde B (från skog till terminal). För massaved skedde 84 procent av transportarbetet i Flöde A från skog till industri och 16 procent i Flöde B från skog till terminal. För primärt skogsbränsle var transportarbetet 60 procent i Flöde A och 40 procent i Flöde B.

 

Vanligt att flisen lagras

Till skillnad från timmer och massaved är det betydligt vanligare att skogsbränsle lagras på terminaler och omlastningsplatser. År 2020 gick över 40 procent av alla transporter av skogsbränsle via terminal eller omlastningsplats. Även transportlängderna skiljer sig mellan de olika sortimenten där skogsbränslet hade nära 30 kilometer kortare medeltransportavtånd än timmer och massaved.

– Men det skiljer sig mycket åt runtom i landet. Avstånden fortsätter vara längst i Norrland, runt 70 kilometer. Det är 10,8 kilometer längre medeltransportavstånd än Götaland på 59,2 kilometer, där avståndet var kortast, säger Oskar Gustavsson.