EU:s huvudvärk: biobränsle eller inte?

Text: Elin Fries, Bitzer

Trots att EU inte har en gemensam skogspolitik är skogsfrågorna glödheta. Framför allt råder stor oenighet om regelverk för biobränslen.

Men det är fortsatt låsta positioner i förhandlingarna om det reviderade förnybartdirektivet (RED III), som syftar till att öka användningen av förnybara  energikällor. EU-parlamentets förhandlingsposition är att primära skogsbränslen inte räknas till förnybartmålen, vilket ministerrådet motsätter sig.

EU-parlamentarikern Emma Wiesner från Centerpartiet är kritisk till det nuvarande förslaget.

– Djävulen sitter i detaljerna. Förslaget på bordet från parlamentet hade en väldigt strikt tolkning av vilka biobränslen som ska ingå. Grot ansågs till exempel inte vara hållbart, vilket innebär en risk att man måste betala utsläppsrätter för den, samma sak skulle i så fall också gälla skadad eller stormfälld skog, säger hon.

”Äventyrar elektrifieringen”

Enligt branschorganisationen Svebio använder ett par hundra svenska värmeverk skogsflis som huvudbränsle. I Skara Energis värmeverk används grot för 85 procent av värmeproduktionen. Skara Energis vd Magnus Jacobsson menar att det nuvarande förslaget kan få stor inverkan på elektrifieringen av Sverige.

– En del i att möjliggöra elektrifieringen av Sverige är att avelektrifiera uppvärmningen av bostäder i tätorterna. El är en högvärdig energiform som gör sig bättre i andra tillämningar än att värma byggnader. En avelektrifiering kräver dock att fjärrvärmen har tillgång till bränslen som gör att uppvärmningsformen blir konkurrenskraftig, säger han.

Omtag i förnybartdirektivet

Frågan är dock långt ifrån avgjord.

– Inom EU ser man på restprodukter som något som finns på sågverken, pappers- och massabruken. Samtidigt lever man i villfarelsen att skogsbruket drivs helt utan restprodukter. Restströmmar från industrin har man inget problem med. Men man har ingen förståelse för att det förekommer rester från skogsbruket såsom grenar, bark och gallringsrester, säger Emma Wiesner.

Frånvaro i innovationsrace

Hon menar att Sverige har varit sena in i matchen.

– Vi har hela tiden sagt att skogen inte är en EU-fråga, medan andra länder aktivt formulerat sig. Vi har heller inte varit proaktiva i industrilagstiftningen. Det finns strategiskt utpekade värdekedjor som EU ska satsa på, där EU vill se spjutspetskompetens för att utveckla produkter och råvaror.
Där finns fjorton industrigrenar som EU ska satsa på – men bioekonomin finns inte med. Därför ser vi en framväxt av lagstiftning som begränsar bioekonomi istället för att främja den.

– Hade Sverige och Finland varit bättre på att lyfta fram möjligheterna med cellulosa och biomaterial, med allt från gröna textilier, gröna plaster, trä i batterier, i solceller – ja, då hade vi kanske sett en bättre balans!

Har synen på biobränsle ändrats sedan Europa drabbades av energikris?

– Tyvärr inte. När kriget bröt ut tittade många på hur vi skulle kunna få bort den ryska gasen. Internationella Energimyndigheten (IEA) gjorde en bedömning att Europa kan dubblera elproduktionen från bioenergi. Bland annat genom användning av mer skogsrester! De råden ignorerade kommissionen helt i EU:s energikrispaket.

– Biogas nämns, men ingenting om bioenergi. Det säger ganska mycket om den negativa debatt som förs i Bryssel mot bioenergi. Trots brinnande energikris så släpper man inte sin käpphäst om att försöka stävja bioenergisektorn.