Bränsleuttag, inte alltid klimatsmart

Foto: Sverker Johansson, Bitzer

Grot i slutavverking: -2 %

Ett antal studier visar att uttag av grot vid slutavverkning kan påverka tillväxten negativt i nästa trädgeneration.

I en studie från Skogforsk (2016) redovisas tillväxtförluster motsvarande 1–2 års tillväxt efter grotuttag vid slutavverkning. Resultaten baseras på mätningar under tio år i två fältförsök på bördig granmark.

– Man räknar med en övergående, negativ tillväxteffekt under ett antal år, som sammantaget landar i att man får förlänga omloppstiden med ett par år för att nå samma tillväxt, säger Staffan Jacobson, SkogD i skogsskötsel som länge arbetat med just tillväxtfrågor kopplade till näringsämnen
och skötsel vid Skogforsk.

Tillväxtförluster efter grotuttag har ofta förklarats med det extra uttaget av kväve. Men det kan också bero på en komposteffekt under avverkningsresterna, vilket i sin tur kan leda till ökad frigörelse av kväve i marken. En annan möjlig förklaring är att groten minskar förekomsten av konkurrerande vegetation. Mest sannolikt är att allt detta samverkar.

Helträdsuttag i gallring: -15 %

Upprepade uttag av skogsbränsle vid gallring sänker beståndets tillväxt – och tillväxtförlusten kan vara större än den uttagna mängden biomassa. Resultatet? Mer bränsle – mindre timmer.

Skogforsk har följt tillväxten i tre tallförsök i Småland, Värmland och Hälsingland under tre decennier. I försöken jämförs effekterna av helträdsgallring med konventionell gallring, där grenar och toppar lämnas kvar i beståndet. Dessutom ingick försöksled med kvävegödsling
(150 kg N/ha) och kompensationsgödsling med samma mängd näringsämnen som togs ut vid helträdsskörden.

Gallringarna upprepades två gånger och försöken följdes upp 2019, 31 år efter försöksanläggningen. Resultaten visar att helträdsuttaget gav en betydande tillväxtsänkning i alla försöken, i genomsnitt 15 procent för hela perioden jämfört med konventionell gallring.

Flera andra försök visar ungefär samma sak.

– I två av försöken var tillväxtminskningen till och med större än biomassauttaget, säger Staffan Jacobson. Man kan säga att man har växlat stamved mot bränsleflis vid helträdsuttaget. Det är dyrt och inte heller lika klimatsmart.

I klimatdebatten framhålls ofta skogens viktiga roll som kolsänka. I det sammanhanget är det viktigt att granska alla åtgärder som sänker  skogens tillväxt. Förutom att sänkt tillväxt leder till minskad kolinbindning så leder även sortimentsväxling från sågbart gagnvirke till bränsleflis, till förlorade substitutionseffekter.

– Det är bättre att bygga in kolet än att elda upp det, konstaterar Staffan Jacobson. Rent ekonomiskt är det ju inte heller någon nackdel för skogsägaren – timmer är skogsägarens stora intäkt och massaved betalar sig normalt bättre än bränsleflis.