Många vill pröva hyggesfritt

Text: Elin Fries, Bitzer

Adaptivt skogsbruk är ett sätt att arbeta med förändringar i skogsbruket och beskrivs som en brygga mellan forskningen och det praktiska skogsbruket. Behovsanpassad gödsling testas redan inom projektet – och nu har turen kommit till hyggesfritt. Intresset har varit stort, cirka tio organisationer kommer delta.

– Det är över förväntan. Med adaptivt skogsbruk kan vi genom dialog och ökad kunskap minska osäkerheten om vad hyggesfritt skogsbruk innebär, säger Jonas Cedergren, forskare vid Skogforsk.

– Intresset för hyggesfritt inom plattformen Adaptivt skogbruk är stort, säger Jonas Cedergren, forskare vid Skogforsk.

De deltagande organisationerna skiljer sig åt inbördes, både vad gäller förutsättningar och mål, men alla kommer att genomföra hyggesfria avverkningar på 3–5 hektar.

Olika förutsättningar

En av deltagarna är Stiftelsen Skånska Landskap, som förvaltar ett skogsinnehav på 11 000 hektar. Ett av stiftelsens huvuduppdrag är att främja friluftslivet, och skogsbruket har inget tydligt uttalat avkastningskrav, annat än att täcka de löpande kostnader som finns.

– Tidigare har vi bedrivit hyggesfritt inom bokskog, nu går vi över till att kika på andra trädslag, både som trädslagsrena bestånd men också blandskogar. Ett av målen är att vi ska fasa ut rena granbestånd och återplantera med löv eller tall på en del fastigheter, säger skogsförvaltaren Emma Sandell Festin.

I år antogs en ny skogsbruksstrategi där mer fokus läggs på att öka klimatnyttan, vilket talar för ökad användning av hyggesfritt enligt Stiftelsen.

– Det finns studier som visar att klimatnyttan är likvärdig mellan hyggesfritt och trakthyggesbruk när det gäller kolinbinding, men risken för stormskador tros minska. Problematiken kring rotröta och granbarkborre kvarstår, men är kanske mindre i ett bestånd med mer varierad stamdiameter och inblandning av andra trädslag, säger Emma Sandell Festin. Men eftersom det är en relativt ny skötselmetod finns det stora kunskapsluckor, något vi hoppas kunna vara med om att ändra på.

– Vi vill ligga i framkant för skogsbruk i Skåne, säger Emma Sandell Festin, skoglig förvaltare och forskningssamordnare.

Adaptivt och dialog lockade

Försöken med hyggesfritt kommer att utföras i en större tätortsnära skog utanför Bjärnum i norra Skåne. Fyra intressentgrupper kommer delta och göra sin tolkning av hyggesfritt: SLU, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen Skåne och Bird Life.

– För oss som har rekreation som ett av huvudmålen är vi intresserade av hur besökarna upplever bestånden, och vi hoppas att Skogforsk fortsätter följa åtgärderna och undersöka vad besökarna tycker.

Nästa steg inom projektet

Skogforsks uppgift är att facilitera, dokumentera och stödja processen. Efter jul räknar Jonas Cedergren att projektet hyggesfritt kommer igång på allvar även i fält, men han poängterar att dialogen måste få ta tid.

–Annars är det inte adaptivt skogsbruk. Ofta kommer både laddade och snåriga konflikter till ytan mellan intressenterna. De inblandade måste förstå varandras förväntningar, säger Jonas Cedergren.