Lättare för kvinnor att bli chef … men till vilket pris?
Text: Elin Fries, Bitzer
Skogsbrukets jämställdhetsinsatser de senaste åren har haft effekt, men de är ofta begränsade till det numerära. Det visar den senaste jämställdhetsrapporten från SLU, där forskare undersökt effekten av jämställdhetsarbetet de senaste tio åren.
Vänster: Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap, SLU. Höger: Caroline Rothpfeffer, kommunikations- och hållbarhetschef, Skogforsk.
– Trots skogsnäringens jämställdhetssatsningar är förändringarna små. Studien visar att könssegregeringen inom skogssektorn har minskat något men att den till stor del består, säger Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap vid SLU, som är en av artikelförfattarna.
Lättare att bli chef
En positiv nyhet kan tyckas att det i dag är enklare för kvinnor att nå chefspositioner, på lägre eller mellanchefsnivå. Men priset kan anses vara högt, konstaterar Elias Andersson. Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
– Just kvinnor på chefsposition upplever sig som mest utsatta i arbetslivet med hänsyn till könsdiskriminering och kränkningar, vilket kan tyda på att de numerära förändringarna inte fullt ut har följts av förändrad organisationskultur, säger han.
Undersökningen har genomförts under 2021 med stöd av fakulteten för skogsvetenskap, Skogforsk och sex regionala skogsprogram, för att bidra med ny kunskap till en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet.
Förövare i egna laget
Tidigare har det lagts stort fokus på att det är i kontakten med andra, till exempel entreprenörer och skogsägare som kvinnor blir kränkta, menar
Elias Andersson. Men resultatet i studien visar något annat.
– Det finns en förlegad syn att det är främst skogsägare, äldre män med unkna värderingar, som är de mest problematiska mötet. Så är det inte. I undersökningar ser vi att majoriteten av förövarna finns inom den egna organisationen, säger Elias Andersson. Även om han understryker att de externa kontakterna också utgör en utmaning.
– Att kollegorna står för de flesta kränkningarna innebär också en större möjlighet för företaget att aktivt ta ansvar att påverka normer och värderingar, menar Elias Andersson.
Normer och kultur
Ett tydligt resultat från studien var att det område som upplevs minst jämställt är normer och kultur. Dock delas den uppfattningen inte av samtliga inom organisationen. De som upplever att det är minst problem med normer och kultur är manliga mellanchefer och chefer på lägre nivå.
– Detta ser jag som problematiskt eftersom det är dessa chefer som har mest kontakt med den stora massan av medarbetare. De är också med och sätter normerna och kulturen och ser de inte problemet så kommer det aldrig bli någon förändring, säger Caroline Rothpfeffer, hållbarhetschef på Skogforsk.
Går framåt
Samtidigt går det framåt, understryker såväl Caroline Rothpfeffer som Elias Andersson, och förändringsarbete tar i regel tid.
– Det är en stor utmaning att förändra ojämställda normer, kulturer och strukturer och det kräver ett prioriterat, kunskapsbaserat, systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete. Jag tycker mig se att medvetenheten kring detta börjar landa, men det ställer nya krav på både enskilda organisationer och sektorn i stort, säger Elias Andersson.
