Gå till:

Viltbetets effekter på skogstillväxten

Tallplantering innanför vilthägn (till vänster) respektive utanför vilthägn.
Foto: Märtha Wallgren
För första gången i Sverige görs nu en långsiktig och storskalig fältstudie av sambanden mellan viltbete och förluster i form av minskad tillväxt och volymutveckling hos tallplantor.

Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk och de sex markägarna Sveaskog, SCA Skog, Holmen Skog, Bergvik Skog, Häradsmarken AB, Växjö Stift (Svenska Kyrkan) samt skogsägareföreningen Södra. Det finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygdsprogrammet. 

Bättre beslutsunderlag

Projektet syftar till att ta fram ett förbättrat beslutsunderlag för klövviltförvaltningen i landet genom att empiriskt kartlägga viltbetets effekter på produktionsskogens tillväxt. Det görs genom inventeringar av hur omfattande viltbete på tallplantor är och i vilken utsträckning det ger negativa effekter på tillväxt och på vissa kvalitetsparametrar. Betning och synliga effekter på likåldriga tallar som är tillgängliga för bete (plantor utanför hägn) inventeras årligen liksom tallar som är otillgängliga för bete (plantor innanför hägn). Betet registreras i detalj på varje individ i försöket, vilket gör att effekterna efterföljande år går att koppla till skadehistoriken.

Jämför med självföryngrat

Som en del av projektet ingår också att kartlägga planterade tallars utveckling i förhållande till självföryngrade plantor av tall, gran och löv på försöksytorna.
Det ger dels en uppfattning om hur konkurrensförhållandena påverkas av bete, dels en fingervisning om den potentiella foderproduktionen i tallföryngringar i olika delar av landet. Granar betas i regel sporadiskt och i liten omfattning, men ingår bland försöksträden för att påvisa eventuella negativa effekter av att plantera gran på tallmarker.

Sju inventeringsområden

Sju inventeringsområden med stor spridning över landet har utsetts, närmare bestämt i Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Värmland, Västmanland/Örebro, Östergötland och Småland. Inom varje område har tre bestånd med olika boniteter (låg, medelgod och hög) valts ut. En försöksstruktur har anlagts i föryngringsstadiet (efter markberedning, men före plantering) och kommer att kunna generera data under flera decennier. Inledningsvis, fram till ungefär 2025, kommer plantbete att kunna studeras och efter uppskattningsvis ytterligare 10-20 år, då träden har vuxit ur älgbeteshöjd, görs de slutliga mätningarna av betets effekter på höjd- och volymtillväxt.

Hägnat och ohägnat 

Försöksupplägget innefattar, per bestånd, två hägnade ytor samt fyra ohägnade ytor där klövvilt kan beta fritt. Hängnen är som regel 40x80 meter och i varje hägn finns en yta med tall och en med gran. Några hägn är 40x110 meter och i dessa finns även en yta avsatt för simulerat bete, det vill säga en klippningsstudie.

Totalt omfattar försöket 20 000 tallplantor och 10 000 granplantor. Som tidigare nämnts studeras granplantorna i första hand med avseende på granens tillväxt på tallmark. I förekommande fall registreras dock betning även på granplantorna.

Äldre försök

Därtill kommer en inventering av ett gammalt försök i Furudal, där hägnade och ohägnade försöksytor med tall har funnits sedan 1979. Försöket är det enda av sitt slag i Sverige, där inte bara skadeutveckling hos betade tallar har följts, utan även tallarnas tillväxt under så lång tid. Furudalsförsöket har, efter en rapport som publicerades av Skogforsk 2010, haft stor påverkan på debatten kring klövviltsbete på tall och det är mycket angeläget att fortsätta följa det. Kort sagt är Furudalsförsöket den enda framåtblick som finns av den nyetablerade försöksserien (beskriven ovan) och intresset för att besöka försöket i Furudal är stort.

Projekt i fem delar

Det nyetablerade, rikstäckande projektet omfattar följande delar:

1) Samla in tre års relevanta data över viltbeteseffekter på ungefär 20 000 individmärkta unga tallar. Särskilt är det effekterna på tillväxt och volymproduktion i ung ålder som står i fokus.

2) Göra en uppföljning och samla in nya data från Furudalsförsöket.

3) Kartlägga samband mellan strukturella skador och tillväxtnedsättningar orsakade av viltbete å ena sidan och kopplingar till foderproducerande vegetation i de aktuella bestånden å andra sidan, och dokumentera detta i en rapport.

4) Anordna en exkursion för samarbetande organisationer till Furudal, Dalarna, samt till något av de nyetablerade bestånden.

5) Hålla seminarier i Furudal (bydgegård), samt för Rättviks kommun (markägare till huvuddelen av Furudalsförsöket). Även sprida kunskap om resultaten i flera andra sammanhang.

Fram till 2022

Projektet löper från mars 2019 till och med mars 2022. Dess fullständiga titel är: ”Viltbetets effekter på trädens tillväxt - mot ett förbättrat beslutsunderlag inom klövviltsförvaltning”. Finansiär är Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygdsprogrammet (Journalnummer 2018–3956).

 

EU-logo-jordbruksfonden-farg .jpg