Markbehandlingsteknik
I en sammanställning av trettio vetenskapliga studier visar Sikström m.fl (2020) att markberedning ökar överlevnaden med i snitt 15-20 procent och att 80-90 procent fortfarande lever efter 10 år. Även trädhöjden påverkas positivt av markberedning under unskogsfasen.
För att en planta ska ha bästa möjliga förutsättningar att etablera sig och få en optimal tillväxt krävs att den har tillgång till lagom mängd vatten, näring och att marktemperaturen är optimal samt att olika skadedjur, insekter och konkurrerande vegetation inte tar över. Olika trädslag har olika krav och en optimal markberedning ser olika ut beroende på ståndortsförhållanden som väder- och markfuktregim, markens kornstorleksfördelning och täthet/packningsgrad, näringstillgång, konkurrerande vegetation, skadedjurstryck o.s.v. I en handledning från Rulcker och von Hoftsten från 1991 finns sammanställt vad man bör tänka på i valet av markberedningsmetod och planteringspunkt.
Grundkrav för en markberedningspunkt
Markfukt och luftning. För att en planta ska växa bra behöver den ha tillgång till tillräckligt med vatten, men det får inte bli för blött så att rotandningen försvåras då för stor del av markporerna är fyllda med vatten. Ett gränsvärde för när rotandningen kan påverkas är 10 procent luftfylld volym per volym jord, då gasdiffusionen i marken begränsas och planttillväxten påverkas (Xu et al. 1992, Wall & Heiskanen, 2009; 2003 ). Barrplantor påverkas också negativt om det blir för torrt och en markvattenpotentialer på -0.1 MPa kan användas som gränsvärde för nyetablerade plantor (Hansson 2019). Markberedning syftar alltså till att öka vattentillgången på torra marker (låga planteringspunkter, avlägsna konkurrerande vegetation) och öka luftningen på blöta marker (öka porositeten genom luckring, höga planteringspunkter, förbättra förutsättningarna för markavdunstning).
Marktemperatur. Då för höga marktemperaturer (>25 C) sällan är ett problem i Norden, syftar markberedningen istället till att höja marktemperaturen för att öka rottillväxten och näringsupptaget. Under 8 C avtar transpirationen och under 4-5 C stannar rottillväxten av och vattenupptaget försämras (ref. i Hansson 2019). Markberedning kan långvarigt (>6 år) höja marktemperaturen i planteringspunkten (Hansson m.fl. 2019). Även luften över den bara mineraljorden kan värmas upp nattetid och på så sätt minska risken för frostskador (Brække 1972; Blennow 1998; Langvall et al. 2001). Temperaturen varierar dock mycket mer över dygnet i bar mineraljord (Hansson 2019) och därigenom kan risken för uppfrysning öka på finkorniga marker (Söderström 1973; Bergsten et al. 2001; de Chantal et al. 2007).
Näring. Under hyggesfasen frigörs mycket näring på grund av nedbrytning av färskt organiskt material (avverkningsrester och rötter). Det finns därför vanligtvis tillräckligt med näring för plantorna (REF). På grövre, magra marker kan dock näringstillgången vara begränsande och markberedningsmetoder som ökar näringstillgången är att föredra.
Bar mineraljord/snytbaggeskydd. Risken för snytbaggeangrepp minskar om planteringspunkten består av enbart mineraljord jämfört med en mix av humus och mineraljord eller bara humus (ref. i Sikström 2020).
Konkurrerande vegetation. Ett viktigt syfte med markberedning är att avlägsna konkurrerande vegetation i markberedningspunkten. Det bidrar till att minska konkurrensen om vatten, näring och ljus. Väntar man för länge med att plantera kan dock effekten bli den motsatta då snabbväxande vegetation etablerar sig i markberedningsfläckarna.
Olika markbehandlingsmetoder
För att uppnå goda markberedningspunkter passar de olika markbehandlingsmetoderna olika bra på olika ståndorter. Markbehandlingstekniken för harvning, högläggning, invers och övriga markbehandlingsmetoder finns beskrivna på egna sidor. Bäcke m.fl. (1986) gjorde en sammanställning om ståndortsanpassad markberedning och vad......
Under åttiotalet pågick ett stort nordiskt projekt om markberedning, där olika tekniker testades och jämfördes. Resultaten därifrån finns redovisade i Fryk (1989). Även dragkraft och effektbehov vid olika markberedningstekniker har jämförts och.... (Hallonborg och Landström 1993).
Nyckeldokument
Rulcker och von Hofsten 1991. Markberedning för plantering. Handledning. Skogsarbeten.
Kommentarer: 1. Hyggesplöjning är förbjudet i Sverige sedan 1993. 2. Stor kväveutlakning vid markberedning har inte påvisats genom experimentella studier.
Bäcke et al. 1986. Ståndortsanpassad markberedning -teoretisk analys av några markberedningsprinciper. Skogsarbeten. Redogörelse nr 3
Hallonborg och Landström 1993. Mätning av dragkraft och effektbehov vid markberedning. Skogforsk. Redogörelse nr 6.
Övriga referenser i texten