Maskinell plantering

Under åren har en rad olika planteringsmaskiner tagits fram i Sverige, till exempel SilvaNova, Bracke Planter, EcoPlanter, M-Planter och nu pågår ett utvecklingsarbete med Plantma-X. Syftena har växlat men har inkluderat att ersätta tungt manuellt arbete, arbetskraftsbrist, minska föryngringskostnaderna på stora hyggen, öka överlevnaden och minska markstörningarna (Ersson, 2014). Gemensamt för de tidigare maskinerna är att det är svårt att få upp produktiviteten så att de kan konkurrera med manuell plantering. Ett stort problem är att maskinen måste göra många försök att få ner en planta eftersom risken för stenträff för planteringsröret är stort på många marker. Trots många försök med olika typer av planteringsmaskiner med olika aggregat, markberedningsmetoder och planteringsrör, sker idag den absoluta majoriteten av alla planteringar (99%, REF!) manuellt. Då arbetskraftsbrist och ökade föryngringskostnader återigen har blivit aktuella ämnen, pågår nya inititativ att ta fram prototyper på olika typer av planteringsmaskiner där ny teknik som automation, fjärrstyrning, sensorteknik, beslutstöd och AI kan kombineras (ev länkar till Södras projekt, Autoplant, Plantma-X osv...) och förhoppningen är att man då kan öka produktiviteten i maskinell plantering samtidigt som kvaliteten på planteringen håller en hög nivå. 

Utformning av maskiner

De tidiga prototyperna var avsedda för återbeskoging av jordbruksmark och bestod av ett kontinuerligt plogande organ som drogs av en traktor och där planotorna sattes bakom och flera protoyper med samma grundtanke utvecklades under 60-talet (Hallonborg m.fl. 1997). Problemet var att metoden inte lämpade sig på ojämn och stenig mark så i  slutet av 70-talet gick man över till maskiner med håltagande planteringsorgan, men det dröjde till slutet av 90-talet innan man hade utvecklat en maskin, Silva Nova, med ett gott biologiskt resultat och nöjaktig produktion (Hallonborg m.fl. 1997). Silva Nova var dock dyr och krävde mycket planering och organisation för att vara effektiv i drift varför man började utveckla enklare håltagande maskiner som var intermittent framatyckande med kranspetsmonterade aggregat (Hallonborg m.fl. 1997). För att få upp produktionsnivån på intermittenta maskiner har man testat varianter med flera planteringsaggregat eller ett aggregat som kan sätta flera plantor samtidigt.

Planthantering

Genom hela den historiska utvecklingsprocessen av maskinell plantering har utformning av ett anpassat system för planthantering mellan plantskola och plantmatning på planteringsmaskin varit en flaskhals.  Anpassad plantleverans kan ske i kassett eller kartong. Fördelarna med kassett är att plantorna levereras i definierade positioner till skillnad från leverans i konventionell kartong.

Med ny teknik finns förutsättningar att utveckla tidigare idéer och exempel på detta är PLS-systemet (Pot Link System) som testades i kombination med planteringsmaskinen Silva Nova (Ersson, 2014). Systemet bygger på att plantbehållare kan fogas samman i matriser men även dras isär till ”radband”. För leverans i kartong har strukturerad plantpackning testats, bl.a. inom ramen för Skogforsks s.k. strategiska satsning 2014-2016 (ref).

Vid kassettleverans krävs utmatningssystem av plantor från kassett till planteringsmaskin antingen vid plantavlägg eller på planteringsmaskin under drift. Det senare testades inom ramen för det s.k. MAGMAT-projektet (refs).  I projektet matades Hiko V93-plantor i kassett via ett robotstyrt karusell-magasin till planteringsaggregatet Bracke P11. En viktig komponent i systemet var en ”de-popper-funktion” där plantor inte enbart lyftes ur kassetterna utan även trycktes ut underifrån. Metoden bygger på att kassetterna utformas för att möjliggöra detta. En negativ erfarenhet från projektet var att det var svårt att under drift med svåra förhållanden få känslig robotteknik att fungera uthålligt.

Ett alternativt system utvecklades för planteringsmaskinen Ecoplanter där plantor separat transplanterades till ett ”patronband” för matning på planteringsmaskin.

Nyckeldokument

Ersson, Back Tomas. 2014. Concepts for Mechanized Tree Planting in Southern Sweden. Doctoral Thesis. Faculty of Forest Sciences, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2014:76. Sammanfattar och kategoriserar även tidigare försök med olika typer av planteringsmaskiner.

Hallonborg, U. 1991. Den maskinella planteringens utveckling. Plantnytt 1991:1, SLU, Garpenberg.

Hallonborg, U., von Hofsten, H., Mattsson, S., Thorsén, Å. 1997. Planteringsmaskiner i skogsbruket - en beskrivning av metoder och maskiner. Redogörelse nr 7, 1997. Skogforsk.

Hallonborg, U., von Hofsten, H., Mattsson, S., Hagberg, J., Thorsén, Å., Nyström, C., Arvidsson, H.,  1995. Maskinell plantering med Silva Nova – nuvarande status samt utvecklingsmöjligheter i jämförelse med manuell plantering. Redogörelse nr 6, 1995. Skogforsk.