Kort historisk överblick

Försök med mekaniserad skogsvård startade dock redan i mitten på 40-talet i form av traktordrivna markberedare (Callin, 1947).

Antalet markberedningsaggregat som utvecklats i Norden under de senaste 75 åren uppgår till minst ca 170, varav majoriteten varit med kontinuerligt framryckande basmaskiner (Frölén 2019). Fram till slutet av 1990-talet, då utvecklingen till viss del stannade av, blev aggregaten tyngre och krävde större motoreffekt från basmaskinen, samtidigt som de åstadkom fler markberedningsrader och blev burna istället för drivna (Frölén 2019). De flesta aggregatmodellerna är tillverkade i små serier (<300) i Sverige eller Finland och nya innovationer har ibland haft svårt att slå igenom då efterfrågan inte varit tillräckligt stor (Frölén 2019). Under 2000-talet har nya markberedningsaggregat utvecklats, bl.a. för inversmarkberedning och en utförligare genomgång av dessa innovationer finns att läsa här.

Under nittiotalet utvecklades och testades också planteringsmaskiner, men då kostnaden för manuell plantering fortfarande var konkurrenskraftig lades projekten ner. På senare tid har dock bristen på arbetskraft för skogsvård åter blivit ett problem och nya projekt med maskinell plantering startas upp. Maskinell röjning har också testats, i Sverige fram för allt under 80- och 90-talet.

Nyckeldokument

Frölén 2019. Markberedarnas tekniska utveckling. Examensarbete Jägmästarprogrammet.
Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, 2019:6. Umeå

Övriga referenser i texten

Callin, G., (1947). Om markberedning med traktor. Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift nr 2.