Harvning

För de tidiga harvarna var fåran den tänkta planteringspunkten men med tiden flyttades fokuset till gångjärnet eller tiltan beroende på fuktförhållandena på trakten, eftersom en upphöjd planteringspunkt med bar mineraljord med inblandning av organiskt material anses vara fördelaktigt på många marker.

Utvecklingen av harvning som markberedningsteknik tog fart på 70 och 80-talen. De första harvarna var dragna och med odrivna tallrikar men dessa kom gradvis att ersättas av hydrauliskt burna aggregat med drivna tallrikar (ref Frölen?). Drivna harvtallrikar motiverades till stor del av att dessa hade en bättre förmåga att blottlägga mineraljord. Hydrauliskt burna konstruktioner medförde att aggressiviteten i ingreppen kunde styras via aggregatarmarnas vertikala tryck. På svåra marker möjliggjorde nedåtriktat tryck hög aggressivitet medan uppåtriktad lyftkraft möjliggjorde skonsamt ingrepp på lätta marker (samma ref här?).

Efter introduktionen av drivna och burna aggregat har vidareutveckling av harvningstekniken till stor del handlat om att höja produktiviteten hos aggregaten. Längst i den utvecklingen kom Brackes 4-radiga harv T45a men aggregatet hade svårt att slå igenom antagligen på grund av sin storlek och tungdrivna teknik. I dagsläget är 3-radiga aggregat de största och mest produktiva eftersom det skapar fler rader per körd sträcka och kortar därigenom den totala körtiden. Det diskuteras ibland huruvida det finns skillnader i planteringspunktskvalitet mellan 2-radiga och 3-radiga aggregat... (kolla upp ifall det finns studier på det).

Utöver den produktivitetshöjande utvecklingen har ett kontinuerligt utvecklingsarbete även skett på aggregatens styrsystem vilket underlättat ståndortsanpassning av harvningen (REF?). Vidare har utveckling skett vad gäller harvtallrikarnas utformning där tallriks-periferin på senare år gått från tandad till skovelformad för att maximera framgrävning av mineraljord (REF). Samtidigt har aggregat med vridbara tallrikar utvecklats vilket resulterat i bättre resultat vid skråkörning då tiltorna alltid kan vändas i nedåtlut (REF).

Nyckeldokument

Ersson, B.T., Cormier, D., St-Amour, M. and Guay, J. 2017. The impact of disc settings and slash characteristics on the Bracke three-row disc trencher’s performance. International Journal of Forest Engineering, 28 (1), 1-9.