Skogsbrukets kostnader och intäkter 2022

Trots de kraftiga kostnadsökningarna ökade skogsbruksindexet mellan 2021 och 2022 tack vare ökade virkespriser (figur 1). Ökningen av indexvärdet är dock delvis en chimär, då mängden utförd skogsvård per avverkad kubikmeter varit lägre än tidigare år på grund av arbetskraftsbrist.

Nyckeltal vid bilväg

Under 2022 ökade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med 15,2 % till 548 kr per m³fub, samtidigt ökade de totala skogs­brukskostnaderna på det egna skogsinnehavet med 8,4 % (figur 2). Detta medför att skogsbruksindex för 2022 ökade med 0,1 indexenhet jämfört med 2021 (figur 1). Det nominella täckningsbidraget efter skogsbrukskostnader har ökat med nästan 25 % sedan 2021, vilket innebär att avståndet till täckningsbidraget som det såg ut år 2000 framskrivet med hemmamarknadsprisindexet¹ har minskat (figur 3).

Figur 1. Skogsbruksindexets utveckling under perioden 1996 till 2022. Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden.

Figur 2. Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog 2000 till 2022 (nominella värden).

Figur 3. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag (gröna staplar under perioden 1996 till 2021 jämfört med om det utvecklats som producentprisindex för industrin¹ (svart linje) sedan år 2000.

Totala kostnader och intäkter fram till bilväg

Den totala skogsvårdskostnaden per avverkad kubikmeter för skogsvård minskade med 5,2 procent jämfört med 2021 (tabell 1), vilket till en stor del förklaras av att mindre skogsvård utförts (jämför figur 7). En orsak till detta är brist på utförandekapacitet.

I medeltal har drivningskostnaden ökat med 13,6 % på egen skog, och ändringarna i gallringsandel har varit små (tabell 1). Den minskade skogsvårdskostnaden och de ökade drivningskostnaderna gör att drivningskostnadernas andel av skogsbrukskostnaden ökat för första gången på ett decennium (figur 4).

Figur 4. Kostnadsfördelningens utveckling från 1996.

Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m³fub under 2022. Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag (AU) beror på att uppgifterna kommer från det virkesköpande företaget som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader.

Jämfört med 2021 ökade medelvirkesvärdet från 475 till 548 kr per m³fub. I södra Sverige påverkades dock värdet för det levererade grantimret och barrmassaveden av barkborreskadat virke.

Priset för granmassaved redovisas bara av tillräckligt många respondenter i södra Sverige för att det ska gå att redovisa. Där var det 359 kr per m³fub, med en vidaretransportkostnad på 108 kr per m³fub. Då det är ett regionalt sortiment medför detta att prisrelationen mellan barr- och granmassaved blir skev när man ser till medelvärden på landsdelsnivån.

Tabell 2. Virkespriset fritt bilväg samt kostnaden för vidaretransport till industrin under 2022.

Direkta drivningskostnader

De stora kostnadsökningarna i samhället har medfört den kraftigaste drivningskostnadsökningen sedan 2008. Kostnaden för normal slutavverkning har i medeltal ökat med 11,0 % för hela landet och kostnaden för gallring har ökat med 12,1 % (tabell 3). Kostnads­utvecklingen i gallring och föryngringsavverkning följer producent­prisindexet väl sedan 2010 (figur 5). De ”Fördelade omkostnaderna” ökade kraftigt 2021, och för 2022 sjönk dessa kostnader i slutavverkning men fortsatte öka i gallring (tabell 3).

Kostnader samlades även in för avverkningar i ”Hyggesfritt Skogsbruk”, antalet svarande som kunde särskilja dessa åtgärder var även för 2022 lågt varför endast medeltal för hela landet har kunnat tas fram. Totalt särredovisades kostnaden för avverkning med hyggesfria metoder för 0,6 % av den avverkade volymen. Drivningskostnaden per m³fub i hyggesfritt skogsbruk ökade från 147 kr 2021 till 178 kr 2022 i medeltal för hela riket. Kostnaderna, medelstammens volym och den uttagna volymen per ha varierar dock så mycket mellan de svarande att skillnaderna mellan åren inte är säkerställda. Sammantaget för de två år data samlats in är medelstamvolymen 0,18 m³fub med ett 95-procentigt konfidensintervall från 0,15 till 0,21 m³fub, och uttaget 150 m³fub per ha med ett 95-procentigt konfidensintervall från 135 till 164 m³fub per ha. Detta återspeglar det faktum att de största rapporterade volymerna avverkade med hyggesfria metoder återfinns i norra Sverige.

Figur 5. Relativa kostnader för gallring (grön linje) och föryngringsavverkning (blå linje) för perioden 1996 till 2022 jämfört med producentprisindex (svart linje). Index 100 = År 2000

Under 2022 utgjorde försvårande avverkningar ca 6 % av den avverkade volymen, vilket är en viss minskning jämfört med de senaste tre åren (figur 6). De försvårande avverkningarna utgörs exempelvis av saneringshuggningar av barkborreangripna träd i Göta- och Svealand, avverkningar av törskateangripen skog i Norrland och avverkning av stormfällda träd.

Tabell 3. Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2022, kr/m³fub.

2022 var försvårande föryngringsavverkningar ca 28 % dyrare i södra Sverige och ca 74 % dyrare i norra Sverige. Den lägre kostnadsökningen i södra Sverige är dels en effekt av att de försvårande slutavverkningarna hade en likvärdig medelstamsvolym (0,44 m³fub) som de ordinarie avverkningarna, dels en effekt av att avverkning av barkborreskadad skog är mindre försvårande än exempelvis avverkning av stormskadad skog. I norra Sverige hade de försvårade slutavverkningarna en betydligt lägre medelstamvolym (0,14 m³fub) än de ordinarie slutavverkningarna. Detta förklarar delvis den kraftigt ökade kostnaden, och beror troligen på avverkningar av törskateangripen medelålders skog.

Försvårad gallring förekommer i större utsträckning bara i södra Sverige. Även om kostnaden per kubikmeter jämfört med normal gallring bara var 8 % högre måste de anses som avsevärt dyrare då de avverkade träden är större (0,15 m³fub) än de som avverkas i en normal gallring.

Figur 6. Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring, hyggesfritt skogsbruk (sedan 2021) och försvårad avverkning (sedan 2005).

Skogsvårdskostnader på egen mark

Mellan 2021 och 2022 har det har inte skett några säkerställda förändringar av kostnaden per ha för plantering och röjning (tabell 4). Kostnaderna per ha för hyggesrensning, markberedning och sådd har ökat med mellan 10 och 33 %. Givet att få av de svarande genomfört gödslingsåtgärder och att spridningen i materialet är ovanligt stor går det inte uttala sig om huruvida kostnaden för gödsling & kalkning förändrats. En orsak till den ökade variationen kan vara att priset på gödselmedel varierat kraftigt under året.

Skogsvårdskostnaden per avverkad m³ i tabell 1 påverkas förutom av arealkostnaden för skogsvården, av att mängden skogsvård per avverkad volymenhet minskat. Mängden markberedning + plantering + röjning per kubikmeter minskade med cirka 12 % jämfört med 2021 (figur 7). Detta understöds av Skogsstyrelsens statistik som visar att antalet levererade skogsplantor minskade med sju procent 2022. En del av förklaringen till den minskade mängden skogsvård uppges vara brist på arbetskraft.

Tabell 4. Skogsvårdskostnader på egen mark, kr/ha.

De senaste åren har även kostnaderna för skogsvård utförd åt andra markägare samlats in (tabell 5). Det går inte redovisa dessa kostnader för alla åtgärder i och med att det krävs ett visst antal svar innan det går att redovisa ett medelvärde.

Tabell 5. Skogsvårdskostnader på annans mark, kr/ha.

Figur 7. Arealen markberedd, planterad och röjd areal per 1000 m3fub avverkad volym i norra och södra Sverige.

Vägkostnader

Vägkostnaderna på egen mark fortsatte att öka under 2022, och i norra Sverige har de nått upp till 50 kr per avverkad kubikmeter (tabell 1). Man ska vara medveten om att vägkostnaderna varierar kraftigt mellan de svarande och att spridningen är stor kring medelvärdet (figur 8). Underhållskostnaden för det befintliga skogsbilvägnätet är fortsatt högre än kostnaden för nybyggnation och upprustning till en högre vägstandard (figur 8 och 9). Kostnads­skillnaden mellan landsdelarna är delvis logisk då skogsbil­vägnätet är större i Norrland. Det är däremot svårt att förstå varför kostnads­ökningstakten de senaste åren varit högre i norr än i söder.

Figur 8. Ett 95-procentigt konfidensintervall för de totala vägkostnaderna, d.v.s. medelkostnaden finns med 95 % säkerhet i det tegelröda bandet, i jämförelse med om vägkostnaderna ökat enligt PPI sedan år 2000.

Figur 9. Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 1996 till 2022.

Landsvägstransport till industrin

I normalfallet belastar inte kostnaden för landsvägstransport markägaren, utan är en kostnad som den virkesköpande organisationen står för. Den ingår därför inte i skogsbruksindexet.

Den volymvägda medeltransportkostnaden 2022 ökade med 23,2 % jämfört med 2021, trots att medeltransportavståndet förblev oförändrat (97 km) (figur 10). Ökningen är avsevärt större än den 14-procentiga ökning av producentprisindexet för vägtransport av gods som skett mellan 2021 och 2022 enligt SCB. De sortimentsvisa medeltransportkostnaderna varierar en hel del beroende på både sortiment och landsdel (tabell 2).

Figur 10. Den relativa kostnadsutvecklingen (blå linje) samt det relativa transportavståndet för virkestransporter (orange linje). Producentprisindex för industrin är inlagt som referens. År 2000 är satt till 100.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 53,7 miljoner m³fub, motsvarande cirka 70 procent av nettoavverkningen i Sverige 2022. Södra Sverige avser Götaland och Svealand, norra Sverige omfattar Norrland.

Fotnot: 

[1] Hemmamarknadsprisindex (HMPI), 2020=100 efter år och produktgrupp SPIN 2015.