https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2023/sa-har-skogar-och-forekomst-av-arter-i-gotaland-forandrats-over-tid/
Högre andel lövblandskog och mindre andel skog mellan 60 och 100 år. Det är två av de största förändringarna i Götaland sedan 1993, då produktionsmål och miljömål likställdes i Skogvårdslagen.
Skogforsk har tillsammans med Greensway AB och SLU analyserat offentliga data för skogsstrukturer och arter i Götaland. Målet med analyserna var att beskriva och förstå hur förändringar i skogen kan avläsas i förändrad markvegetation och fågelfauna inom Södra Skogsägarnas verksamhetsområde.
Mer lövblandskog
Två av de största förändringarna sedan 1993 är att andelen lövblandskog har ökat och andelen skog mellan 60 och 100 år har minskat. Men förändringarna är inte lika överallt och detta gäller också skogslevande fåglar och växter.
Olika trender i olika regioner
I studien delades Götaland in i tre olika regioner. De tre regionerna visar lite olika trender under 1993–2018, dels när det gäller skogens ålder och sammansättning, dels när det gäller skogslevande fåglar och växter. Bland 20 arter av fåglar var det sju arter som minskade och fem arter som ökade mellan åren 2000–2018. Bland 25 arter av växter var det fem arter som minskade och 15 arter som ökade under samma period. Alla dessa 45 arter av fåglar och växter var så kallade naturvårdarter och siffrorna på antalet minskande och ökande arter gäller analyser med region som slumpmässig variabel (block).
Intressant med mindre arealer
För hela Götaland, det vill säga utan regionindelning, var det fler arter som minskade och färre som ökade. Dessa resultat visar att det är viktigt att analysera trender inom mindre arealer än brukligt. Det var svårt att se något tydligt mönster mellan skogens förändring och trender för olika arter.
Ger många observationer
Analyserna för skogen gjordes med data från Riksskogstaxeringen. För fåglar och växter gjordes analyserna med hjälp av en modell som bygger på inrapporterade data i Artportalen för de tre regionerna. Fördelen med modellen jämfört med objektiva mätningar är att den ger många observationer per tidsenhet jämfört med objektiva mätningar, vilket är särskilt viktigt då det gäller mer sällsynta arter. Varierande datakvalitet och ojämn geografisk fördelning av observationer hanteras av modellen. I slutändan ger modellen en sannolikhet (värde mellan 0 och 1) för förekomst av en art inom varje 3x3 km ruta i Götaland, där marktäckningen uppskattats med satellitdata (andel barrskog, lövskog, gräsmark, eller våtmark). Medelsannolikheten av rutorna varje år ger sedan en trend över tid.
Minskande trend för vitsippa och en
För att försöka beskriva mer allmänna vegetationsförändringar i de tre regionerna, gjordes analyser på de 25 vanligast förekommande busk-, fält-, och bottenskiktsarterna registrerade på fasta ytor i den så kallade ”Markinventeringen” under 1993–2018. Av dessa 25 arter, hade fem minskande trender, nio ökande trender och för fem arter fanns skillnader i trender mellan regioner. Bland arter med tydligt minskande förekomst fanns vitsippa och en och bland arter med tydligt ökande förekomst fanns husmossa, rönn och hallon.
Formbar metod
Studien presenterar en formbar metod som sannolikt kan användas för regelbunden regional uppföljning av trender för skog, växter och fåglar. Den regionala anknytningen är viktig för att skogsägare ska ha nytta av den.
