Gå till:

Livslångt lärande i skogsbruket – erfarenheter av en pedagogisk modell från Nextfoodprojektet

Foto: Mostphotos
I en kurs anpassad för skogliga rådgivare och enskilda skogsägare har deltagare fått dela erfarenheter för att utveckla sitt skogsbruk på ett sätt som gynnar såväl ekonomi som miljö.

För att främja en hållbar utveckling i de gröna näringarna behöver både yrkesverksamma och markägare ta ett helhetsperspektiv på de komplexa situationer som vi möter i vår verklighet. Det krävs att vi har förmåga att röra oss över discipliner och sektorer för att omvandla teori till praktik i vårt eget sammanhang.

Skogforsk var en av deltagarna i ett internationellt projekt (Nextfood) som tillämpat och vidareutvecklat en pedagogisk modell som tar sin utgångspunkt i att lärare och elever kan ha lika mycket att erbjuda varandra när det gäller gränssnittet mellan teori och praktisk erfarenhet inom de gröna näringarna.

Centralt för projektet var tolv fallstudier där forskare i olika delar av världen tillsammans med studenter, yrkesverksamma och markägare använt modellen i såväl fortbildningskurser som akademiska utbildningsprogram relaterade till livsmedel, jordbruk och skogsbruk.

 

Figur 1.png

Figur 1. Nextfood-modellen är en pedagogisk modell som bygger på att alla deltagare lär av varandra. (Bearbetning efter Lieblein m.fl. 2019)

 

Fem kärnkompetenser som bidrar till att skapa en effektiv lärprocess har identifierats i tidigare forskning. Fyra av kompetenserna är specifika: observation, deltagande, visionärt tänkande och dialog. Den femte kompetensen, förmåga att reflektera över sin egen erfarenhet, ligger inbäddad i var och en av dessa. Dessa kompetenser används som verktyg i inlärningsmodellen.

En central tanke är att kunskapsutbytet sker från alla till alla som deltar, det vill säga cirkulärt istället för linjärt (från läraren vid katedern till studenterna).

Den svenska fallstudien

I den svenska fallstudien har vi anpassat den pedagogiska modellen till ett icke-akademiskt sammanhang och utvecklat en kurs som riktar sig till skogliga rådgivare och privata enskilda skogsägare som är intresserade av att lära sig mer om hur man kan bedriva skogsbruk på ett sätt som gynnar såväl ekonomi som miljö.

Kursen har bestått av totalt sex fältträffar då vi alla tillsammans: skogsägare, skogliga rådgivare och teamet från Skogforsk, utbytt kunskap och erfarenheter kring hur vi kan uppnå förstärkt miljönytta i samband med att vi brukar skogen – vilka möjligheter och utmaningar finns och vilka kan effekterna bli?

Innehållet i kursen har delvis styrts av deltagarnas önskemål och idéer kring detta tema och bygger på vad de ville lära sig, vilka erfarenheter de själva har och vad de trodde sig kunna bidra med till övriga deltagare.

Vår arena för inlärning var de olika skogsfastigheter vi besökte och genom att vi träffades på en ny plats vid varje möte fick vi möjlighet att hitta olika teman och frågeställningar anpassade till de besökta skogarnas egenskaper.

De sex träffarna handlade om:

  1. Förstärkt naturhänsyn.

  2. Stöd och hjälp för att visionera och planera sin trakt.

  3. Beståndsanpassat skogsbruk och målbilder.

  4. Lövdominerade bestånd, gammal barrskog, myrmarker och fornlämningar.

  5. Guld och gröna skogar och en ”lyxskog”.

  6. Hyggesfritt skogsbruk ur olika synvinklar.

Viktiga ingredienser i varje träff var tillämpning av och övningar med en eller flera av kärnkompetenserna. Kompetenserna introducerades på den första träffen och under hela kurstiden har deltagarna fått använda sig av dessa som verktyg i olika övningar för att utforska möjligheter i sitt eget skogsbrukande.

Ett övergripande fokus i arbetet med kursen har varit att skapa ett inkluderande klimat där alla vill vara med och känner att de både lär sig och bidrar till andras lärande. För att underlätta kontakt och uppmuntra till kommunikation även mellan träffarna har vi använt ytterligare ett verktyg i form av en sms-grupp i appen Supertext. Via denna har alla deltagare kunnat skriva reflektioner, ställa frågor och dela bilder, nyheter och länkar – något som bidrog till att främja dialog och ytterligare kunskapsöverföring. Under den period som kursen pågick delades mer än 200 inlägg via appen.  

Alla som deltagit (experter från Skogforsk, skogliga rådgivare och markägare) har bidragit med kompetens, tankar och egna erfarenheter kring den skog som vi för tillfället befann oss i. Samtliga har också bidragit med indata till forskningsprojektet genom att besvara och lämna in uppgifter på papper och via webbformulär och därmed hjälpt till att vidareutveckla den pedagogiska modellen.

 

Våra lärdomar – kursupplägg, kärnkompetenser och lärande

Utifrån våra erfarenheter från arbetet med denna kurs, kan vi konstatera att den pedagogiska modellen givit ett mervärde för samtliga deltagare – skogsägare, skogstjänstemän och Skogforsk-teamet.

Det finns många exempel i deltagarnas skriftliga reflektionerna kring kursupplägg, kärnkompetenser och lärande, som bekräftar att deltagarna uppskattade att besöka olika fastigheter och höra varandras tankar om de aktuella bestånden. Kursträffarna har skapat gemenskap och flera av deltagarna nämner att de genom dialog och erfarenhetsutbyte med andra skogsägare fått nya insikter. I flera fall har de också inspirerats av andra skogsägare och kursledarna till idéer som de kan tänka sig att implementera i sina egna skogar. Några av deltagarna påpekade också att lärande är en process, och att det tar tid att smälta alla nya intryck och förstå att de verkligen lärt sig något och vad de lärt sig. Många av deltagarna menar att kärnkompetenserna är konkreta verktyg som är användbara i olika situationer. Flera använder några eller alla kompetenser i sin vardag – på jobbet eller i privata situationer och några nämnde att de har blivit mer medvetna om detta under kursens gång.

Skogforsk-teamets medlemmar upplever att de under kursperioden lärt sig mer om hur privata skogsägare resonerar och vilka mål de har för sin skog. De har också utforskat hur de som kursledare eller experter kan skapa goda förutsättningar för dialog och motivera deltagarna att tänka på naturvård i sitt skogsbruk.

Några lärdomar från arbetet med Nextfood-modellen i en skoglig, icke-akademisk kontext

  • En välkomnande attityd utan prestige är en förutsättning för att skapa en atmosfär där förtroenden och ömsesidigt lärande uppstår naturligt i gruppen.

  • Det är viktigt att se till att alla blir hörda och inkluderade i dialoger och aktiviteter.

  • Ett språk som deltagarna förstår och kan relatera till, t.ex. att använda begripliga metaforer för att tydliggöra vad kompetenserna egentligen innebär, är en viktig faktor för att nå fram.

  • Nyfikenhet och en vilja att bidra med kunskap och erfarenheter är viktiga egenskaper hos samtliga deltagare – såväl kursdeltagare som de som håller i genomförandet.

  • Gruppens sammansättning har betydelse för hur väl man uppnår ömsesidigt lärande bland deltagarna – vår grupp bestod av deltagare i ett brett åldersspann, både kvinnor och män, med olika utbildnings- och yrkesbakgrund och varierande erfarenhet av skogsbruk.

  • Nextfood-modellen bygger på att alla är aktiva och deltar i inlärningsprocessen och för att motivera deltagarna att själva bidra är det viktigt att kursledarna lyckas förklara värdet av denna pedagogik. De flesta hade, när de anmälde sig till kursen sett framför sig att lärandet på traditionellt vis skulle utgå från läraren vid katedern och landa hos studenterna.

  • För att motivera deltagarna att använda och träna på kompetenserna i sin vardag är det viktigt att kunna förklara mervärdet av dessa.

  • Kursen pågick under en period av sju månader, men vi hade inte mycket tid tillsammans med deltagarna eftersom det gick ungefär en månad mellan varje träff och därför var det bitvis en utmaning att hålla samtalet levande även mellan träffarna.

  • Vår erfarenhet är att tillämpning av Nextfood-modellen kräver större engagemang från både kursledning och deltagare, jämfört med de flesta traditionella kurs- eller exkursionsupplägg med föreläsningar och passivt deltagande.

    I slutänden kan vi dock konstatera att upplägget leder till en ökad förståelse för sammanhang och ger deltagarna handfasta verktyg för samtliga deltagares livslånga lärande.

Kärnkompetenserna

Läs fördjupning

Observation

När vi observerar ser vi saker i vår omgivning förutsättningslöst, det vill säga utan att döma eller dra förhastade slutsatser. Att titta eller se är inte detsamma som att observera: man kan titta på en blomsteräng för att den är vacker – man kan observera samma äng för att lära sig mer.

Reflektion

Om vi stannar upp och tar oss tid att medvetet reflektera kring vad vi sett, hört eller upplevt, blir det lättare att se samband mellan praktik, erfarenhet och teori.  Under denna kurs har alla deltagare, inklusive Skogforsk-teamet fått träna på medveten reflektion, både skriftligt och muntligt i olika övningar.

Dialog

Dialog bygger på att man lyssnar aktivt på andras tankar och är öppen för att det ofta finns en mosaik av olika vinklingar kring en och samma fråga.  Genom dialog kan vi gå från enskilt tyckande till gemensam förståelse.

Visionärt tänkande

När vi arbetar på ett visionsinriktat sätt undersöker vi flera alternativ eller "scenarier" för att i förväg kunna utvärdera hur eventuella förändringar, i exempelvis skogsskötsel, kan påverka produktion, diversitet, ekonomi, miljö och sociala faktorer. "Hur vill jag att det ska se ut på sikt och hur vi kan lösa utmaningar eller nå ett önskat mål?”

Deltagande

En femte kompetens, deltagande, tränas när man är aktiv och i interaktion med andra använder övriga kärnkompetenser – visionärt tänkande, reflektion, observation och dialog.

Nr 56-2023    Publicerad 2023-10-26 13:33
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.