Nytt beslutsstöd för hantering av stora skogsskador

Bakgrund

Sedan 2018 har stora delar av södra Sverige drabbats av omfattande barkborreangrepp och angreppen har fortsatt sprida sig norröver, inte minst i de östra och mellersta delarna av landet.

Inom ett tidigare projekt (Simulering av granbarkborreangrepp kan ge svar om konsekvenser för virkesflödet) har Skogforsk tagit fram ett simuleringsverktyg för att utvärdera effekterna av fyra olika avverkningsstrategier. De fyra exempelstrategierna har medvetet formulerats för att vara extrema på så vis att ett av de fyra utvärderingsmålen givits störst vikt vid utformandet.

• ”Defensiv” - fokuserar kortsiktigt på industrins krav på bekostnad av skogsskydd genom att begränsa ökningen av produktions- och inventeringskostnader och inte tillsätta vare sig extra avverkningsresurser eller resurser för att hitta angrepp
• ”Aggressiv” - maximera begränsningseffekten genom både intensifierad inventering och hög avverkningstakt av angripen skog
• ”Proaktiv” – minimera kvalitets- och virkesvärdeförändring genom tidiga insatser med inventering och sök-och-plock-avverkning under delar av året samt fortsatt prioritera trakter som tidigare delats eller klassas som högriskbestånd
• ”Reaktiv” – prioritera angreppen senare då de är lättare att hitta för att hålla nere inventeringskostnaden. Samtidigt balanserar man mellan att begränsa skadorna i skogen och förmågan att möta industrins krav genom variera olika insatser under olika delar av året

I projektet analyserades hur väl de olika strategierna lyckas begränsa ytterligare angrepp och hantera uttag i skadad skog innan virket klassas till lägre kvalitet. Strategierna har även utvärderats gällande kostnader för inventeringsinsatser att hitta skadad skog, kostnader för avverkning samt hur virkesutfallet påverkar möjligheterna att möta industrins krav och efterfrågan på råvara under olika delar av året.

Visualisering av resultaten

Resultateten från simuleringsmodellerna är omfattande och relativt svåra att tolka för en person som inte är mycket insatt i beräkningarna. Skogforsk har därför tagit fram ett verktyg för att visualisera resultaten på ett enklare och mer överskådligt sätt, tänkt att kunna användas både av yrkesverksamma i skogsbruket och av privata skogsägare. I visualiseringsverktyget kan man välja vilken riskklass (mottaglighet för angrepp) skogen har (hög, medel, låg) utifrån trädslagsblandning, ålder/höjd och även den aktuella geografin vilket påverkar markförhållanden. Dessutom går det att variera angreppens och spridningens intensitet i verktyget, dels utifrån det initiala skadeläget (angreppsnivå och skador tidigare år), dels beroende av skogens granandel, lokal nederbörd och svärmningarnas intensitet och antal.

Målet med detta projekt var att ta fram ett verktyg som på ett enkelt och överskådligt sätt jämför hur de fyra strategierna påverkar hur angreppsnivåerna i skogen utvecklas, hur stora värden som ”räddas” genom att virket avverkas och hanteras i tid samt hur leveranserna från skogen ser ut.

Beroende av skogsområdets riskklass och vilket spridningsscenario som råder under de aktuella åren kommer olika strategier resultera i olika drivningskostnader och leda till olika nivåer av värdeförluster. Drivningskostnaderna är uppdelade i kostnader för avverkning i slutavverkning och gallring, samt beroende av om avverkningen gjorts i delade bestånd eller som en ”sök och plock-avverkning”. Värdeförlusterna visar värdet av de skadade volymer som står kvar i skogen samt värdeförluster som beror på nedklassningar av virkets kvalitet vid inmätning vid industrin.

Resultat från ett högriskområde

Här har vi valt att visa ett exempel från Långasjö, ett område med hög risk för barkborreangrepp. I detta fall har vi lagt in ett medelintensivt spridningsscenario.

I figurerna nedan visualiseras hur de olika strategier påverkar;

• hur stora volymer som angrips och skadas inom området
• hur stor andel av volymerna som avverkas som friska volymer från ej angripna trakter, friska volymer i angripna trakter samt skadade volymer i angripna trakter
• sortimentsvandringen beroende av nedklassning av virket

I figur 1 kan vi se att den Defensiva strategin avviker från övriga strategier och att de skadade volymerna i skogen ökar över tid. I övriga strategier minskar skadorna och i slutet av år två, är de skadade volymerna små.

Figur 1. Andel av volym kvar i skogen som är frisk (ej angripen) samt med kända och okända skador och angrepp. Frisk = Ej skadade volymer i angripna bestånd. Känd skada = Skadade volymer där man känner till skadorna. Okänd skada= Skadade, ännu oupptäckta, volymer.

I figur 2 ser vi att den Defensiva strategin avverkar i stort sett enbart friska volymer, medan övriga strategier i betydligt större omfattning avverkar skadad skog. Det här påverkar både den andel skador som lämnas i skogen och förhållandet mellan de totala volymerna av friskt och skadat virke som levereras till industrin. Samtliga strategier, förutom den Defensiva, kommer leda till att stora volymer skadat virke levereras till industrin under delar av år 1. Under månad 9 och 10 levererar den Proaktiva strategin i stort sett enbart skadade volymer. Även den Reaktiva strategin levererar en mycket stor andel skadat virke månad 9 till 13.

Figur 2: Andel av volym friska och skadade träd som avverkas i ej angripen respektive angripen skog. Frisk på frisk = friska volymer som är avverkade i ej angripen skog. Frisk på skadad = Friska volymer som avverkas i angripen skog. Skadad = Skadade volymer som avverkas i angripen skog.

I figur 3 ser vi att de olika strategierna levererar olika stora totala volymer (observera att det är olika skalor på y-axlarna) och att den Defensiva strategin nästan enbart levererar friskt virke, vilket leder till en jämn leveransvolym på lägre nivå än övriga strategier, samt till en lägre drivningskostnad. Jämför vi de avverkade volymerna år 1 ser vi att den Aggressiva strategin levererar betydligt större volymer än resterande strategier, eftersom den nyttjar extra maskinresurser samt i stor utsträckning fokuserar på att avverka kända skador så snart som möjligt. Detta märks även i de högre drivningskostnaderna. År 2 levererar den Proaktiva strategin störst volymer, medan den Reaktiva strategin ligger på en relativt hög, men jämn leveransnivå.

Figur 3. Grader av nedklassning av virkets kvalitet vid industri. Start År 1 och Start År 2 visar det planerade sortimentsutfallet i frisk, ej angripen skog. Staplarna Lev År 1 och Lev År 2 visar hur stor andel av de avverkade volymerna som klassas ner till skadat timmer (mörkgrönt), nedklassad massaved (gulsvart) och energived.

Slutsatser

Genom att välja olika riskklasser och strategier kan användaren av visualiseringsverktyget snabbt få en överblick av hur de olika strategierna agerar på förutsättningarna och ”levererar på” de olika uppsatta nyckeltalen*. Detta gör det möjligt att förstå och jämföra de olika förhållnings- och hanteringssätten och få en förståelse för hur första årets agerande påverkar utfallet och kostnaderna, i skogen samt vid industrin, det kommande året.

Visualiseringen av verktyget har och kommer fortsätta att testas av Södra Skogsägarna. Faller testerna väl ut, är tanken att verktyget ska implementeras i deras egna system. Skogforsk kommer också påbörja arbetet med att ta fram en version som är anpassad till privata skogsägares förhållanden.

Citat Henrik Holmberg, skogsskötselchef Södra Skogsägarna, som aktivt följt projektet;

”Vi har behov av att veta hur olika strategier vid stora störningar påverkar vår operativa verksamhet. Det handlar exempelvis om att få en bild av hur råvaruflöden och råvarans egenskaper påverkas om vi vidtar offensiva åtgärder jämfört med om vi skulle vara relativt passiva. I ett sådant scenario tror vi att beräkningsverktyget kan bli till hjälp när det gäller att styra resurser och personal. Det skulle främst bli intressant att använda vid framtida större störningar som till exempel stormar eller barkborreangrepp. Det kräver dock att verktyget integreras med våra befintliga planeringsverktyg och där är vi inte ännu.”

Vill du testa verktyget? Kontakta Madeleine Silverbratt.

*Nyckeltalen och hur de extraheras från simuleringsresultatets utdata följer nedan.

• Skadehantering och begränsningseffekt åskådliggörs genom andelen skadad volym i den stående skogen. Här påverkar både barkborreangreppens spridningshastighet och takten med vilken angripna trakter avverkas, vilket gör att andelen skadad volym både kan öka och minska. Genom månadsvis framställning fångas eventuella svängningar under året.
• Kvalitets- och värdeförändring åskådliggörs genom andelen nedklassad volym i den stående skogen och en omräkning av dessa volymer till en virkesvärdeförlust. Dessa nyckeltal ger endast en ögonblicksbild för kvalitets- och värdeförändringen i skogen. Den slutliga bilden kan ges först vid leverans till industri, när virket avverkats och lagrats och eventuellt klassats ned ytterligare.

• Produktions- och inventeringskostnad åskådliggörs dels genom produktionskostnad per kubikmeter, dels genom månadsvis sammanställning av hittad skadevolym. Vid uppskattningen av den årliga inventeringskostnaden är det avgörande under vilken tid på spridningssäsongen som skadorna hittas. Vilka inventeringsresurser, och därmed inventeringskostnader, som krävs för att i praktiken uppnå den hittade skadevolymen har inte studerats inom projektet.

• Förmåga att möta industrins krav åskådliggörs dels genom månadsvis framställning av andelen skadad volym i det som månatligen har avverkats, dels genom den nedklassade andelen av den årligen levererade volymen. För levererad volym gäller det sortimentsutfall som rådde vid transporttidpunkten. Månadsvis framställning är särskilt intressant ur detta perspektiv, eftersom industrin ofta efterfrågar jämna flöden av virkessortiment under året: att under perioder avverka eller leverera alltför stora volymer skadat eller nedklassat virke är sällan förenligt med industrins krav.