En könssegregerad bransch, där olika sektorer och yrken är kvinno- respektive mansdominerade, påverkar förutsättningarna för både män och kvinnor. Det minskar möjligheterna till att förebygga och motverka könsdiskriminering och sexuella trakasserier, samt till att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete.
I samband med jämställdhetsstrategin Konkurrenskraft kräver jämställdhet från 2011 genomfördes en enkätstudie kring högre skogligt utbildade mäns och kvinnors förutsättningar på, och upplevelser av, den skogliga arbetsmarknaden. Den visade bland annat på en tydlig könssegregering och att kvinnor i högre utsträckning hade valt att lämna den skogliga sektorn. Könssegregeringen tog sig flera uttryck:
- Vertikalt: med en högre andel män på ledande positioner
- Horisontellt: med variation i arbetsgivare där exempelvis kvinnor i högre utsträckning återfanns inom Skogsstyrelsen medan män i högre utsträckning återfanns inom skogsbolag och virkesförädling
- Internt: där män och kvinnor återfanns i olika utsträckningar inom olika arbetsområden med män i högre utsträckning inom virkesproduktion och kvinnor i högre utsträckning inom naturvård och lagtillsyn.
För att undersöka om, och i så fall hur, den ökade medvetenheten och jämställdhetsinsatserna har lett till någon förändring för mäns och kvinnors förutsättningar, följer denna studie upp den tidigare enkätstudien från 2011.
Numerär jämställdhet och organisationskultur
Generellt verkar den könssegregering som tidigare konstaterats i sektorn ha minskat något, vilket kan tyda på att organisationers och företags jämställdhetsarbete haft viss effekt. Dock är detta främst inom vissa specifika områden som exempelvis andel kvinnor som har en chefsposition, medan andra områden är i stort oförändrade.
Resultaten visar att könssegregeringen på den skogliga arbetsmarknaden har minskat inom vissa områden men att förändringarna generellt är begränsade. Numerärt är det idag ungefär lika många kvinnor som män på lägre- och på mellanchefsnivå, vilket delvis förklaras av att kvinnor nu jämfört med 2011, snabbare uppnår dessa positioner. Segregeringen kvarstår dock på företagsledningsnivå.
Fördelning på yrkesfunktioiner bland de skogsutbildade som är kvar inom skogssektorn, fördelat på kön.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevda inflytande på arbetsplatsen minskar jämfört med tidigare undersökning, vilket främst kan förklaras av en större andel män som nu upplever att de har ett lägre inflytande. Å andra sidan upplever just kvinnor på chefsposition sig som mest utsatta i arbetslivet med hänsyn till könsdiskriminering och kränkningar. Det kan tyda på att de numerära förändringarna inte fullt ut har följts av förändrad organisationskultur.
Vissa förändringar har skett med hänseende till fördelningen mellan män och kvinnor hos olika typer av arbetsgivare, främst utifrån att andelen kvinnor inom skogsägarföreningarna har minskat samtidigt som andelen kvinnor har ökat bland skogsbolagen. I övrigt kvarstår Skogsstyrelsen som den arbetsgivare där kvinnor i högre omfattning arbetar. Detta medför att de huvudsakliga skillnaderna med hänseende på arbetsområde mellan kvinnor och män kvarstår: de mest kvinnodominerade arbetsområdena är Lagövervakning, tillsyn och Natur- och miljövård, de mest mansdominerade är Avverkning och Inköp, försäljning.
Könsdiskriminering och kränkningar
Kvinnors högre grad av utsatthet i arbetslivet, både när det gäller könsdiskriminering och kränkningar, utgör ett till synes oförändrat problemområde jämfört med tidigare undersökning. Två av fem kvinnor upplever denna utsatthet i någon omfattning och detta förekommer inom hela sektorn, det sker i det dagliga arbetet och det är oftast personer inom organisationen som är förövare. Även om kvinnor generellt har en högre utsatthet, förekommer även en utsatthet av diskriminering och kränkningar bland knappt var tionde man. De personer som upplever en utsatthet i arbetslivet upplever även skogssektorn som mer ojämställd över lag.
Förekomst av kränkningar utifrån yrkesfunktion och kön.
Generellt upplever kvinnor i högre utsträckning skogssektorn som mer ojämställd. När det gäller olika aspekter av jämställdhet, skattar dock män och kvinnor sammantaget att sektorn är mest jämställd i frågan om att kompetens värderas lika medan normer och kultur är den aspekt som bedöms som mest ojämställd.
Val av utbildning och tid inom branschen
Erfarenhet av den skogliga utbildningen utifrån kön.
De flesta som valt en eftergymnasial utbildning är nöjda med sitt val. Trots det ångrar drygt var femte kvinna och knappt var femte man sitt utbildningsval idag. Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat sektorn, men skillnaden har minskat något jämfört med tidigare undersökning. I likhet med tidigare studie har kvinnor i högre omfattning en mindre positiv upplevelse av studietiden, de ångrar sitt skogliga utbildningsval i större uträckning samt har arbetat en längre tid i sektorn innan de lämnarat sektorn, jämfört med män som också valt att lämna.
Studien har finansierats av fakulteten för skogsvetenskap (SLU), sex regionala skogsprogram samt Skogforsk. De sex regionala skogsprogrammen som har bidragit med ekonomiska medel är Gävleborg, Örebro, Östergötland, Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Västerbotten.
