Gå till:

Skogsträdsförädling skapar förutsättningar för ett varierat och hållbart skogsbruk

Foto: Mostphotos
Nu ökar intresset för lövträd i det svenska skogsbruket. Ett mer varierat skogsbruk med en palett av olika trädslag ses som ett sätt att sprida riskerna i en okänd framtid.

Detta är ett utdrag ur antologin  SKOGENS VÄRDEN – forskares reflektioner utgiven av Mittuniversitetet. Reflektionen är skriven av Mateusz Liziniewicz, forskare på Skogforsk.

Den svenska skogsträdsförädlingen har bidragit till att dagens skogsägare kan räkna med 10–25 % högre tillväxt på sina planterade barrplantor. Förädlingen är också en viktig orsak till att virkesförrådet i den svenska skogen har ökat med 50 % sedan 1950-talet, då skogsträdsförädlingen började bli mer organiserad i Sverige. Länge hade förädlingen fokus på några få barrträd; gran, tall och i mindre omfattning contortatall. Men det finns många fler trädslag. Nu närmast står björken för ett genombrott; idag finns kommersiellt tillgänglig förädlad vårtbjörk med 15–18% bättre tillväxt än björk med lokalt ursprung. Med högre tillväxt, genetisk anpassning till det lokala klimatet och urval för bättre kvalitet skapas allt bättre förutsättningar för att lövträden får en viktigare roll i det svenska skogsbruket.

Skogsträdförädlingen i Sverige började i liten skala redan på 1930-talet, men verksamheten skalades upp på 1940- och 50-talen. Syftet var att försörja skogsägarna med plantmaterial som skulle öka värdet på avkastningen från skogsbruket. Förädlingen inriktades tidigt på både högre tillväxt och högre virkeskvalitet genom det plusträdsurval i skogen som sedan lade grunden till de första fröplantagerna. Efter hand har också anpassning till klimat och skadegörare fått betydelse för urvalen i förädlingsprocessen. Förädlingen har även som mål att bevara existerande genetisk variation bland trädslagen – en förutsättning för framgångsrik förädling i framtiden.

Den högre tillväxt som förädlingen bidrar med innebär fler kubikmeter per hektar, större träd, fler träd som överlever plantering och kortare omloppstid. Fördelarna med det förädlade materialet ökar med tiden när nya resultat från fältförsök implementeras.

Det ensidiga fokuset på barrträd som vi har haft i svenskt skogsbruk har dock inte varit problemfritt. Problem som rotröta och vindskador har skapat stora förluster för skogsägare. Problemen verkar också ha ökat det senaste decenniet, kanske som en effekt av den pågående klimatförändringen. Katastrofala torkperioder under tillväxtsäsongen har ökat risken för omfattandeskogsbränder, angrepp av granbarkborre och svampsjukdomar. De storskaliga skadorna förutspås bli ännu vanligare i framtiden.

Trots att lövträd står för ungefär 18 % av virkesförrådet i den svenska skogen har plantering av lövträd inte varit populärt. I snitt har man årligen planterat blygsamma 3 miljoner lövplantor, vilket är ungefär en halv procent av alla planterade plantor (årligen planteras cirka 450 miljoner barrplantor i Sverige). Längre omloppstider, högre kostnader för förplantering, hög risk för viltskador och framför allt sämre tillväxt nämns ofta som orsaker till att inte plantera löv.

Nu ökar dock intresset för lövträd, inte minst i ljuset av klimatförändringen. Ett mer varierat skogsbruk med en palett av olika trädslag ses som ett sätt att sprida riskerna i en okänd framtid. Riskerna handlar både om klimatet som sådant, stormar, torka och skadegörare, men också om att vi inte vet något om framtidens marknad för virkesråvaran. Allt talar för att en strategi om att sprida produktionsriskerna kan vara lönsamt.

Bland paletten av lövträdslag ser vårtbjörk mest lovande ut för förädling. Det är ett pionjärträdslag som vanligtvis föryngrar sig själv på hygget bland planterade barrträd och det sparas ofta för att fylla luckor där barrplanteringen misslyckats. Virket används idag främst inom pappers- och massaindustrin, men det finns också potentialer för textilmassa (vilket tillverkas redan idag), fanér och sågtimmer.

Naturligt föryngrade björkar har lägre tillväxt och kvalitet än gran och planterad förädlad björk. Förädlingsprogrammet för björk startades i slutet av 1980-talet och har trots små investeringar skapat ett suveränt material som är klart för användning. Plantorna från moderna björkfröplantager växer ca 15–18 % bättre än lokalt material och har betydligt högre kvalitet.

Björkens biologiska egenskaper som snabb höjdtillväxt, tidig blomning och bra respons på blomningsstimulering skapar förutsättningar att använda mer sofistikerade förädlingsmetoder för att uppnå större effekter i förädling. Genomisk selektion skapar, i korthet, samband mellan trädens fenotyp, dvs. höjd, diameter, och trädens DNA. Genomiska modeller kan senare användas för att förutse genetiskt avelsvärde av nya genotyper som skapats genom korsningar. Fälttester behövs inte i samma utsträckning som vid en konventionell förädling. Om utvalda genotyper kan blomma tidigt och korsas med andra genotyper kan nya förädlingsgenerationer skapas snabbt, vilket accelererar förädlingsarbete och ökar den genetiska vinsten.

I slutänden förbättras björkskogens produktivitet och fler skogsägare kan lockas att välja björk till sina föryngringar.

Nr 45-2022    Publicerad 2022-07-28 12:00
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.