Gå till:

Skogsbrukets kostnader och intäkter 2021

Ökade virkesintäkter men även ökande skogsbrukskostnader leder till ett oförändrat skogsbruksindex.

Skogsbruksindexet har inte förändrats mellan 2020 och 2021 trots ökade virkespriser. Detta beror främst på ökade kostnader för skogsvård, vägar och övrigt.  

Nyckeltal vid bilväg

Enligt Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät Kostnader i det storskaliga skogsbruket ökade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med 6,8 procent 2021 , dvs till 475 kr per m3fub, samtidigt ökade de totala skogs­brukskostnaderna på det egna skogsinnehavet med 7,8 procent (Figur 1). Detta medför att skogsbruksindex för 2021 förblir på samma nivå som 2020 (Figur 2). Nominellt är täckningsbidraget efter skogsbrukskostnader fortfarande i samma nivå som i början av seklet (Figur 3).

 

Figur 1.png

Figur 1. Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog 2000 till 2021.

Figur 2.png

Figur 2. Skogsbruksindexets utveckling under perioden 1996 till 2021. Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden.

Figur 3.2.png

Figur 3. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag (gröna staplar under perioden 1996 till 2021 jämfört med om det utvecklats som producentprisindex för industrin[1] (svart linje) sedan år 2000.

Totala kostnader och intäkter fram till bilväg

I medeltal har drivningskostnaden ökat med 3,4 procent, men de regionala skillnaderna är stora. Trots att gallringsandelen sjönk har drivnings­kostnaderna i norra Sverige ökat 5,2 procent på egen skog. I södra Sverige är drivningskostnaderna för andra året i rad oförändrade (Tabell 1).

Totalkostnaden per avverkad kubikmeter för skogsvård har ökat med 13 procent sedan 2020, vilket till stor del förklaras av en ökad skogsvårdsmängd (jämför figur 7). Både vägkostnaderna och kostnaderna för övrigt har ökat med 3 kr per m3fub på riksnivån.

Medan drivningskostnadernas andel av skogsbrukskostnaden sjunkit med mer än 5 procentenheter de senaste 25 åren och kostnads­andelen för ”övrigt och administration” i princip halverats, så har kostnadsandelarna för skogsvård och vägar ökat. Sedan 1996 har skogsvårdskostnadernas andel av den totala skogsbrukskostnaden ökat med 4 procentenheter och vägkostnadernas andel av totalkostnaden har ökat med drygt 8 procentenheter (Figur 4).

Figur 4.png

Figur 4. Kostnadsfördelningens utveckling från 1996.

Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m3fub under 2021. Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag (AU) beror på att uppgifterna kommer från det virkesköpande företaget som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader.

Tabell 1.jpg

Jämfört med 2020 så steg värdet på det levererade/inköpta sågtimret fritt bilväg i både norra och södra Sverige (Tabell 2). Fortfarande påverkas dock värdet för det levererade grantimret av en viss andel barkborreskadat virke i södra Sverige. Priset fritt bilväg för löv- och barrmassaved var stabilt 2021, medan priset på granmassaved fortsatte att minska. Då granmassaveden är ett regionalt sortiment medför detta att prisrelationen mellan barr- och granmassaved blir skev på riksnivån.

Tabell 2. Virkespriset fritt bilväg samt kostnaden för vidaretransport till industrin under 2021.

Tabell 2.jpg

Direkta drivningskostnader

Drivningskostnaderna fortsätter att öka och det är särskilt de indirekta kostnaderna som ökat. Kostnaden för normal slutavverkning har ökat med 3,4 procent i hela landet och kostnaden för gallring har ökat med 5,1 procent. Posten ”Fördelade omkostnader” har ökat med cirka 2,50 kr per m3fub i slutavverkning och cirka 4,50 kr per m3fub i gallring (tabell 3). Om detta beror på att det blivit fler flyttar per avverkad kubikmeter, flyttkostnaderna ökat eller att någon annan delpost inom de fördelade omkostnaderna ökat går inte att avgöra från materialet. Kostnadsutvecklingen i gallring och föryngrings­avverkning följer producentprisindexet väl sedan 2010 (figur 4).

Kostnader samlades även in för avverkningar i ”Hyggesfritt Skogsbruk”, antalet svarande som kunde särskilja dessa åtgärder var lågt varför endast medeltal för hela landet gått att ta fram. Totalt avverkades 0,5 procent av den avverkade volymen i enkätmaterialet med hyggesfria metoder. Drivningskostnaden i hyggesfritt skogsbruk var 147 kr per m3fub i medeltal för hela riket, varav 132 kr per m3fub för totalentreprenad och 15 kr per m3fub i fördelade omkostnader. Både medelstammens volym och den uttagna volymen per ha varierar mycket mellan de svarande, vilket gör det omöjligt att presentera relevanta medelvärden.

Figur 5.2.png

Figur 5. Relativa kostnader för gallring (grön linje) och föryngringsavverkning (blå linje) för perioden 1996 till 2020 jämfört med producentprisindex (svart linje). År 2000s värde är satt till index 100.

Liksom 2019 så utgörs cirka 7 procent av den avverkade volymen av försvårande avverkning (figur 6). Detta beror både på sanerings­huggningar av barkborreangripna träd i Göta- och Svealand och avverkning av stormfällda träd.

Tabell 3 Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2020, kr/m3fub.

 Tabell 3.jpg

2021 var försvårande föryngringsavverkningar cirka 21 procent (35% 2020) dyrare i södra Sverige och 57 procent (75% 2020) dyrare i norra Sverige. Den lägre kostnadsökningen i södra Sverige är troligen en effekt av att avverkning av barkborreskadad skog är mindre försvårande än avverkning av exempelvis stormskadad skog. Försvårad gallring förekommer i princip bara i södra Sverige. Jämfört med normal gallring gav försvårad gallring en något högre kostnad per kubikmeter, men måste anses som avsevärt dyrare då de avverkade träden är större än de som avverkas i en normal gallring.

Figur 6.2.png

Figur 6. Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring, hyggesfritt skogsbruk (sedan 2021) och försvårad avverkning från år 2005.

Skogsvårdskostnader på egen mark

Mellan 2020 och 2021 har det har inte skett några säkerställda förändringar av skogsvårdskostnaden per ha. Medelvärdet för Plantering och Röjning har ökat drygt 4 procent i norra Sverige medan medelvärdet för Hyggesrensning ökat 8 procent i södra Sverige (Tabell 4).

Den ökade skogsvårdskostnaden per avverkad m3 i tabell 1 förklaras därmed, både i södra Sverige och i norra Sverige, till stor del av att mängden skogsvård per avverkad volym ökat jämfört med 2020 (Figur 7).

 

Tabell 4 Skogsvårdskostnader på egen mark, kr/ha Tabell 4.jpg

Figur 7.png

Figur 7. Arealen markberedd, planterad och röjd areal per 1000 m3fub avverkad volym i norra och södra Sverige.

Vägkostnader

Vägkostnaderna fortsatte att öka under 2021. Underhållskostnaden för det befintliga skogsbilvägnätet är fortsatt högre än kostnaden för nybyggnation och upprustning till en högre vägstandard (figur 8 och 9). Om alla markägare har liknande kostnader som de stora mark­ägarna kan man skatta den totala kostnaden för skogsbilvägar 2021 till knappt 1,7 miljarder kronor för underhåll och drygt 1,1 miljarder kronor för nybyggnation och standardhöjning. Man ska vara medveten om att vägkostnaderna varierar kraftigt mellan de svarande och att spridningen är stor kring medelvärdet (figur 9).

Figur 8.2.png

Figur 8. Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 1996 till 2021.

Figur 9,2.png

Figur 9. Ett 95-procentigt konfidensintervall för de totala vägkostnadern per avverkad kubikmeter (kr per m3fub), dvs medelkostnaden finns med 95% säkerhet i det tegelröda bandet, i jämförelse med om vägkostnaderna ökat enligt PPI sedan år 2000.

Landsvägstransport till industrin

I normalfallet belastar inte kostnaden för landsvägstransport markägaren, utan är en kostnad som den virkesköpande organisationen står för. Den ingår därför inte i skogsbruksindexet.

Den sortimentsvisa medeltransportkostnaden varierar från 78 till 110 kr per kubikmeter (Tabell 2). Den volymvägda medeltransport­kostnaden 2021 ökade med 4,4 procent jämfört med 2020. Sedan år 2000 har transportkostnaderna i det närmaste fördubblats (Figur 10) trots att medeltransportavståndet endast ökat med 5 procent.

Figur 10.2.png

Figur 10. Den relativa kostnadsutvecklingen (blå linje) samt det relativa transportavståndet för virkestransporter (orange linje). Producentprisindex för industrin är inlagt som referens. År 2000 är satt till 100.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 50,3 miljoner m3fub, motsvarande 65 procent av nettoavverkningen i Sverige 2020. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.

Fotnot:

[1] Hemmamarknadsprisindex (HMPI) efter produktgrupp SPIN 2015 - B_C_X_FD_MIG_NRG Mineraler och industriproduktion exklusive livsmedel, drycker, tobak, stenkols- och raffinerade petroleumprodukter.

 

Nr 29-2022    Publicerad 2022-06-21 12:00
Företagande
Transport & logistik
0 Kommentarer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.