Gå till:

Skogsbränder orsakade av skogsmaskinsarbete

Helikopter i samband med skogsbrandsbekämpning.
Foto: David Rönnblom, Holmen Skog
Ny rapport syftar till att belysa skogsmaskiners del i skogsbränder, samt försöka identifiera utvecklingsområden för att ytterligare minska antalet bränder orsakade av dessa.

Skogsmaskiner står för en mycket liten del av de skogsbränder som leder till utryckning från räddningstjänsterna i landet. För perioden 2018 – 2021 orsakade skogsmaskiner 0,67 procent, vilket motsvarar cirka 38 utryckningar per år. Under samma period genomförde räddningstjänsterna i medeltal drygt 5500 utryckningar varje år kopplat till bränder i skog och mark. Det är vanligt att man inte kan ange vad som orsakat bränderna, men bland de vanligaste bokförda orsakerna finns avsiktliga bränder och annan eldning som orsakats av mänsklig aktivitet samt blixtnedslag. Som jämförelse så stod järnvägstrafiken för cirka 70 utryckningar per år under samma period.  

Det svenska skogsbruket rör sig varje år över stora arealer med olika typer av skogsmaskiner. En stor del av avverkningsarbetet (föryngringsavverkning och gallring) sker året runt. Under barmarksperioden genomförs även omfattande arbete för markberedning och terrängtransport av skogsbränslen. Sammantaget bedöms de maskinbaserade aktiviteterna omfatta knappt 800 000 hektar per år. Sett till det faktum att skogsbruket bedrivs på 23 miljoner hektar produktiv skogsmark kan siffran verka stor, men det förklaras med att man ofta återkommer till samma trakt flera gånger för olika åtgärder. Innan ett hygge planteras sker vanligen en maskinell markberedning. Senare genomförs en eller flera gallringar innan föryngringsavverkning och eventuellt uttag av bioenergi. Det innebär att en enskild trakt kan ha ”besök” av maskiner vid 5–6 tillfällen under skogens omloppstid.

Torra perioder och höga brandrisker vilket framtvingar stor försiktighet

För att skogsbruket ska kunna bedrivas rationellt och att industrin ska ha en tryggad försörjning av råvara pågår det maskinella arbetet i stort sett hela året. Kring detta finns givetvis en mängd olika utmaningar i form av väder och vind. Fuktiga perioder innebär risk för körskador, stora snömängder innebär prestationssänkningar och långvarig torka kan medföra brandrisk.

Det har alltid funnits en försiktighetsprincip kring brandriskerna. Efter den stora branden i Västmanland 2014 enades skogsbruket om att utveckla detta vidare. Detta resulterade i att man 2017 introducerade det som kallas ”Riskhantering avseende brand vid skogsarbete - branschgemensamma riktlinjer”, som lett till enhetliga grundkrav och rutiner kring brandriskfrågorna. I takt med det arbetet sattes även tydligare krav på kompetens hos berörda aktörer och man utvecklade sitt arbetssätt till det bättre. Det nämns bland personer som arbetar i fält att det förändrade arbetssättet har medfört färre tillbud och minskad omfattning på de tillbud som fortfarande sker. Detta påstående går dock inte att styrka eftersom det inte finns sammanställd statistik före 2018.

Skogsbrukets tar ansvar för att identifiera sina utvecklingsområden

Historiskt sett så har skogsmaskiner orsakat flera av de större skogsbränderna i Sverige i modern tid. Bodträskfors 2006, Hassela 2008 och Västmanland 2014 är de mest kända exemplen. De bränderna var arealmässigt omfattande, vilket kanske medförde att många såg skogsmaskinerna som en riskfaktor under torra perioder. De nämnda brändernas omfattning hade dock troligen varit densamma oavsett vad som startade själva branden. För att öka kunskapen kring detta, i syfte att lära och ytterligare minska riskerna, inledde Skogforsk 2018 en insamling av tillbudsdata där skogsmaskiner orsakat bränder och påkallat hjälp från räddningstjänst. Som jämförelse används MSB:s årliga statistik för utryckningar. I medeltal under perioden 2002 – 2021 gjordes 4742 utryckningar per år till bränder i skog och mark.

Tabell. Några nyckeltal för perioden 2018 – 2021. Dessa är omräknade från inrapporterade data till att ge ett teoretiskt resultat för hela riket. 

Tabell 2.png

Brandrisken varierar stort mellan olika år och det är svårt att uttala sig om vad som beror på väderförhållande och vad som beror på ändrade arbetssätt. Att det finns en riskmedvetenhet som kopplar till aktuella förutsättningar framkommer dock tydligt när man ser vilka satsningar som gjordes inom skogsbruket i form av brandvakts- och stilleståndtimmar under 2018. Även senare år har detta använts men inte i samma omfattning.

Finansiering

Arbetet har finansierats av Skogforsk och är ett av de fokusområden som ingår inom AG Brand, skogsbrukets arbetsgrupp för skogsbränder.

Nr 20-2022    Publicerad 2022-05-12 11:36
Skogsskötsel
Skogsskador
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.