Gå till:

Produktionsförsök med lågskärmar av björk över granföryngring

Försöksyta med en lågskärm av björk över gran hösten 2020.
Foto: Nils Fahlvik
En lågskärm av björk över gran kan ha skötselfördelar, bidra med gagnvirke av björk och öka andelen löv. Ett fältförsök i Småland följer tillväxten och produktionen i planteringar med och utan skärm.

Bakgrund

Naturlig föryngring av björk är ett vanligt inslag i planteringar med barrträd. Björkens snabba tillväxt i ungdomen leder ofta till att trädslaget blir förväxande. För att gynna barrträdens utveckling har björken traditionellt röjts bort i stor utsträckning. Rikliga uppslag av stubbskott gör att lövröjningar normalt måste upprepas efter några år. Ett ökat intresse för blandskog gör att björken idag kan ses som en resurs i strävan efter ett ökat inslag av löv i barrföryngringar. Föryngring av gran under en lågskärm av självföryngrad björk är en metod som har praktiserats i viss omfattning. Metoden kan sägas efterlikna den naturliga successionen och kombinerar björkens snabba tillväxt med granens förmåga att överleva och växa under en skärm. Det mest välkända konceptet är den så kallade ”Kronobergsmetoden” som innebär att en björkskärm röjs fram och glesas ut i ett antal steg för att på sikt gynna granens utveckling. Bakgrunden till detta koncept var bland annat lågskärmens skyddande effekt på granen under frostlänta förhållanden. En lågskärm av björk kan också minska uppslaget av stubbskott och därmed minska behovet av upprepade röjningar. Björkskärmen erbjuder ett tidigt uttag av gagnvirke, men också möjligheten att spara välutvecklade björkar som en del av det framtida beståndet. Tidigare studier har visat att en lågskärm av björk kan ge en högre produktion jämfört med alternativ där björken avlägsnats helt vid röjning. Det sker i regel på bekostnad av en långsammare utveckling hos granen under skärmen. I detta projekt studeras beståndsutvecklingen i lågskärmar med björk över gran. Alternativ med och utan skärm har följts genom årliga mätningar. Syftet är att med hög upplösning studera tillväxtdynamiken, skadebilden och produktionen för att på sikt dra slutsatser om lämplig skötsel och metodens ekonomi.  

Läs fördjupning

Genomförande

En försöksserie anlades våren 2018 inom Södras fastighet i Toftaholm (57°01´ N, 14°04´ Ö, 160 m h.ö.h) genom röjning av bestånd med planterad gran och naturligt föryngrad björk. Totalt har 22 försöksytor etablerats, 11 ytor med lågskärm av björk över gran samt 11 ytor med gran där björken har röjts bort (Fig. 1, Fig. 2). Behandlingarna anlades parvis inom ett till två block per bestånd. Det lades stor vikt vid att de rena granytorna i så stor utsträckning som möjligt var jämförbara med björkskärmsytorna vad gäller ståndortsindex, markfuktighet, stenighet, läge i terrängen samt åldern på granplantorna (planteringstidpunkt).

Figur 1.png

Figur 1. Försökslokalerna inom Södras fastighet i Toftaholm. Inom varje bestånd anlades parvisa försöksytor med gran där all björk röjts bort eller gran med en lågskärm av björk (inflikat). Siffran inom parentes efter avdelningsnumret anger antal upprepningar (block) inom respektive försökslokal.

Försöksytorna med björkskärm har i regel storleken 30x16 m medan ytorna med ren gran har storleken 15x15 m (bruttoyta). Ytornas dimension har anpassats så att det är möjligt att nå hela ytan med kran vid framtida gallringar. Ytan där mätningar utförs (nettoytan) har dimensionen 26x12 m och 12x12 m för ytor med björkskärm respektive gran utan skärm. Därigenom lämnas en buffertzon på 3–4 m runt nettoytan med samma skötsel (Fig. 1). Försöksytornas hörn har markerats med aluminiumprofiler.

Samtliga stammar inom nettoytan har försetts med löpande numrering och nivån för brösthöjd har markerats med färg. Diameter i brösthöjd och trädhöjd har registrerats för samtliga träd vid varje mättillfälle. Även status (levande, död) och förekomst av skador har registrerats för varje träd. En viktig parameter har varit förekomst av piskskador på gran inom skärmytorna. Piskskador uppkommer då björkens grenar kommer i kontakt med granens krona och genom vindens påverkan orsakar friktionsskador. Skadorna kännetecknas av barrförlust i grankronans övre del och i svårare fall av död topp eller dubbeltopp. Ytorna mättes första gången i samband med anläggningen våren 2018 och har därefter mätts varje höst under perioden 2018–2021.

Figur 2.1.jpg

Figur 2.2.jpg

Figur 2. Bilder på provytor med (överst) och utan (underst) björkskärm inom avdelning 167. Bilderna är tagna i november 2021, fyra tillväxtsäsonger efter röjning. Foto: Nils Fahlvik.

 

 

 

I sammanställningen benämns försöksledet med enbart gran för ”UTAN_SKÄRM” och ytor med gran och björk benämns ”SKÄRM”.

Resultat

Beståndsdata efter anläggningen av försöket våren 2018 framgår av Tabell 1. Antalet granar var i genomsnitt något fler och den aritmetiska medelhöjden för granen något högre i UTAN_SKÄRM jämfört med SKÄRM i utgångsläget. Antalet kvarlämnade björkar i SKÄRM varierade från 1200 till 2600 stammar per hektar. Den totala stående volymen var i medeltal 19 kubikmeter per hektar högre i SKÄRM jämfört med GRAN.

Tabell 1. Beståndsdata efter anläggningen av försöken våren 2018. Medel för diameter (Da) och höjd (Ha) avser aritmetiskt medel. Försökleden var ren gran (UTAN_SKÄRM) och gran med lågskärm av björk (SKÄRM).

Försöksled Trädslag Stamantal ha-1 Da (cm) Ha (m) Volym (m3 ha-1)
UTAN_SKÄRM Gran 2465 3,3 3,4 9,3
  Björk 64     0,4
  Övrigt 60     0,2
  Totalt 2589     9,9
SKÄRM Gran 2000 2,7 3,0 4,3
  Björk 1812 6,7 7,4 24,4
  Övrigt 0     0,0
  Totalt 3812     28,6

 

Medeldiametern för gran var klenare i SKÄRM jämfört med UTAN_SKÄRM inom samtliga bestånd vid mätningen hösten 2021 (Fig. 3). Ökningen av den aritmetiska medeldiametern för gran har i genomsnitt varit 9 mm respektive 7 mm per år i UTAN_SKÄRM och SKÄRM under den studerade perioden. Även medelhöjden för gran var lägre i SKÄRM jämfört med UTAN_SKÄRM men skillnaden var relativt sett mindre och uppgick i medeltal till 0,7 m (Tabell 1).

Figur 3.png

Figur 3. Aritmetisk medeldiameter för gran (a) respektive björk (b) hösten 2021. Staplarna avser medel för hela försöksserien och punkterna avser medel för enskilda försökslokaler. Inom försökslokaler med två block har medeltalet för de båda ytorna inom respektive behandling använts i sammanställningen. Linjer sammanbinder observationer som härstammar från samma försökslokal. Försöksleden var ren gran (UTAN_SKÄRM) och gran med lågskärm av björk (SKÄRM).

Den totala stående volymen vid den senaste mätningen var högre för SKÄRM jämfört med UTAN_SKÄRM. Den genomsnittliga stående volymen var 67 respektive 43 kubikmeter per hektar i SKÄRM och UTAN_SKÄRM (Fig. 4).

Figur 4.png
Figur 4. Stående volym hösten 2021, totalt för alla trädslag (a), för gran (b) och för björk (c). Staplarna avser medel för hela försöksserien och punkterna avser medel för enskilda försökslokaler. Inom försökslokaler med två block har medeltalet för de båda ytorna inom respektive behandling använts i sammanställningen. Linjer sammanbinder observationer som härstammar från samma försökslokal. Försöksleden var ren gran (UTAN_SKÄRM) och gran med lågskärm av björk (SKÄRM).

Den totala periodiska medelvolymtillväxten för perioden våren 2018 till hösten 2021 har i genomsnitt varit 2 kubikmeter per hektar och år högre i SKÄRM jämfört med UTAN_SKÄRM (10,5 respektive 8,5 kubikmeter per hektar och år) (Fig. 5). Periodisk tillväxt för gran var 4,7 kubikmeter per hektar och år högre i UTAN_SKÄRM jämfört med SKÄRM. Det fanns en tendens till en minskad skillnad i periodisk tillväxt mellan behandlingarna i slutet av den studerade perioden (Fig. 5).

Figur 5.png

Figur 5. Periodisk medelvolymtillväxt beräknad efter tillväxtperiodens slut under perioden 2018 till 2021. Medeltal för samtliga försökslokaler. Försökleden var ren gran (UTAN_SKÄRM) och gran med lågskärm av björk (SKÄRM).

Piskskador på gran förekom i medeltal på cirka 5 procent av granarna i SKÄRM vid den senaste revisionen (Fig. 6). Andelen granar med piskskador i SKÄRM varierade från 0 till 15 procent för olika försöksytor. Inom UTAN_SKÄRM var dubbeltopp det vanligast förekommande kvalitetsnedsättande felet på gran och förekom som mest på 14 procent av träden.

Figur 6.png

Figur 6. Skador och kvalitetsnedsättande fel registrerade på gran vid den senaste revisionen hösten 2021. För lokaler med mer än ett block presenteras medeltalet för lokalen. Försöksleden var ren gran (UTAN_SKÄRM) och gran med lågskärm av björk (SKÄRM).

Diskussion

Den högre produktionen som registrerades inom försöksytor med skärm jämfört med ytor där björken röjts bort är i linje med resultaten från tidigare studier. Den högre produktionen kan delvis bero på trädslagens olika tillväxtrytm, delvis vara en effekt av ett tätare förband inom ytorna med skärm. Samtidigt fanns det en tendens till en minskad skillnad i produktion mellan alternativen i slutet av den studerade perioden. Det är ännu för tidigt att säga huruvida detta är en långsiktig trend. Fluktuation i faktorer som till exempel klimat kan ha stor påverkan vid årliga jämförelser. Variationen var också stor mellan olika avdelningar. Den högre produktionen i SKÄRM har skett på bekostnad av granens utveckling. När björkskärmen så småningom glesas ut eller avlägsnas kommer därför granen i UTAN_SKÄRM ha ett försprång jämfört med granen SKÄRM. Det är därför viktigt att följa produktionen på längre sikt för att kunna dra säkrare slutsatser om utvecklingen inom de båda alternativen.

Än så länge har andelen skador legat på en relativt låg nivå. En utmaning med en lågskärm över gran är att bibehålla en tillräcklig distansen mellan granens topp och björkens kronor för att undvika omfattande piskskador. En skärm bör vara tillräckligt tät för att stimulera kvistrensningen hos björken, men samtidigt inte tätare än att granen ges möjlighet att utvecklas. I studien var andelen skador som högst inom de bestånd som hade minst skillnad i medelhöjd mellan granen och björken. Med nuvarande skadenivå bör det dock finnas utrymme att vid kommande gallringar selektera oskadade individer i stor utsträckning.

Målet är att följa försöket åtminstone fram till utglesningen/avvecklingen av björkskärmen. Tidpunkten för nästa åtgärd blir en avvägning mellan att uppnå en tillräcklig volym och dimension i skärmen för en lönsam avverkning och att gynna granens utveckling. Med tillgång till detaljerade data om beståndsutveckling och uttag kan alternativen utvärderas ekonomiskt.

Finansiering

Studien har finansierats av Södras forskningsstiftelse.

Nr 51-2022    Publicerad 2022-08-11 09:29
0 Kommentarer
Författare

Staffan

Jacobson

Tidigare anställd
 070 - 516 85 47
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.