Gå till:

Nya värdekedjor från skogen

Olika värden från skogen.
Skogens värden och nyttor diskuteras aktivt i samhället, samtidigt växer intresset för klimat- och ekologiskkompensation i form av svenska initiativ. Vad krävs för att skapa nya värdekedjor?

Idag saknas ett etablerat system som kan värdera och certifiera skogens förmåga att producera olika typer av ekosystemtjänster, som exempelvis att bidra med klimatnytta och ökad biodiversitet. Samtidigt önskar allt fler företag klimatkompensera sin verksamhet och arbetar aktivt för att bli mer hållbara för att därigenom stärka sin marknadsposition. Här finns möjligheter för svenskt skogsbruk.

Behovet och intresset för skogens nyttor växer

En ökad tillförsel och avsättning av biomassa är i Sverige en av de viktigaste strategierna för att nå våra uppsatta klimatmål. Dagens diskussioner och växande fokus på social, ekonomisk och klimatmässig hållbarhet har lett till ökade krav och förväntningar på skogens förmåga att tillhandahålla olika nyttor. Både politiken, företag och samhället ser ett behov av en snabb omställning för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna och samtidigt gynna förutsättningarna för biologisk mångfald. Parallellt med detta önskar allt fler företag klimatkompensera sin verksamhet och arbetar aktivt för att bli mer hållbara och konkurrenskraftiga. Skog och trädbevuxen mark kan spela en nyckelroll i den svenska omställningen ur ett biodiversitetsavseende, och även genom att producera olika ekosystemtjänster. Här kan ett delvis modifierat brukande av skogen skapa nya värdekedjor.

Skilda åsikter om hur klimatnyttor och biologisk mångfald bör värderas

Skogen och skogsbruket är en stor del i dagens klimatdebatt. Det finns en generell enighet om att skogen och dess brukande har stor betydelse för både klimatfrågan och ekosystemtjänster. Samtidigt finns olika syn på vilka nyttor skogen kan bidra med och hur de förhåller sig till andra mål som berör skogen, eller som skogen kan bidra till. Skogens klimatnyttor kan beskrivas, värderas och kvantifieras på ett flera olika sätt, vilket bygger på olika val och antaganden om systemgränser. Detta komplicerar både olika jämförelser, och svar på frågan om vilka klimatnyttor skogen ska leverera.

Klimatkompensation innebär finansiering av en åtgärd som ligger utanför den egna verksamheten. De utsläpp som man inte vill eller kan minska kan i stället kompenseras genom att köpa utsläppskrediter som permanent minskar utsläpp av växthusgaser någon annanstans. Det är viktigt att klimatnyttan bekräftas och redovisas för köparen genom att projektens positiva effekter kvantifieras och verifieras. Därefter utfärdas så kallade utsläppskrediter motsvarande den verifierade effekten, vilka kan handlas med.

Ekologisk kompensation är en metod för att mildra skadan som uppstår på naturen vid exploatering och bygger på den så kallade skadelindringshierarkin: I första hand undviker man att skada naturen, därnäst begränsas skadan, därefter restaureras den natur som blivit skadad och i sista hand kompenseras uppkomna skador. I flera länder växer ekologisk kompensation fram som ett sätt att begränsa förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vissa aktörer menar att detta är ett effektivt sätt att förhindra förlust av ekosystemtjänster vid exploatering, medan andra är mer tveksamma och benämner det i termer av ”greenwashing”. Parallellt växer det nu fram en efterfrågan fram bland företag som inte vill kompensera en direkt exploatering, utan i stället sin verksamhets direkta eller indirekta påverkan på natur och miljö. Här finns nu även svenska initiativ som i första hand syftar till att berika och vidareutveckla befintliga naturmiljöer för att möta detta behov och intresse.

För att bestämma hur en exploatering ska kunna ersättas i form av en eventuell kompensationsåtgärd behöver de naturvärden som påverkas eller går förlorade beskrivas och sedan värderas. Detta beslutsunderlag görs vanligen i form av en naturvärdesinventering, vilken ger en överblick över vilka biotoper och naturvärden som förekommer. Av praktiska och ekonomiska skäl används främst indirekta metoder där man kartlägger olika indikatorer i stället för att inventera de skyddsvärda arterna. Indikatorerna formuleras som tillståndsmått och kompletteras med data över hotade arter och naturtyper. På så sätt blir indikatorerna ett indirekt mått på den biolo­giska mångfalden.

nya investeringar.jpg

Figur 1. Genom att delvis modifiera brukandet kan markägare skapa nya värdekedjor.

Växande initiativ för nya värden

Förutsättningen för en framtida affärsmodell är att den utformas efter marknadens behov och önskemål. Företag behöver möta kundkrav, men samtidigt anpassa sig till certifieringssystem, ramverk och regelsystem. Om krav på ekologisk kompensation fortsätter att växa kommer även en efterfrågan på kompensationsmark att växa fram. Vad avser klimatkompensation finns en fungerande och växande internationell marknad baserad på certifierade projekt där krediter registreras och handlas med inom olika marknadssystem. Denna modell är dock inte direkt överförbar på svenska förhållanden och skogsskötselsystem.

Under de senaste åren har olika initiativ för klimatkompensation och ekosystemtjänster kopplat till skogsmark och skogsbrukande vuxit fram på den svenska marknaden. För att skapa en juridisk trygghet, rättssäkerhet och långsiktighet behövs vedertagna metoder för att beskriva naturvärden och beräkna klimatnyttor. I ett nästa steg behövs modeller för att bedöma och beräkna värden på klimatnyttan respektive ekosystemtjänster och nyttor som skapas. För att undvika att kompensationsåtgärder blir en möjlighet att köpa sig fri från skada på ekosystemtjänster och biologisk mångfald, ställer många aktörer kravet att företagen följer skadelindringshierarkin innan de medges köp av olika krediter. På samma sätt finns krav på de företag som köper klimatkompensation att de först och främst minskar sina direkta utsläpp och aktivt begränsar verksamhetens indirekta klimatpåverkan. De flesta initiativen anser det även centralt att säkerställa att olika nyttor och tjänster verkligen bidrar till additionalitet och inte skulle ha utförts som en del i det redan pågående brukandet av marken.

För att nya värdekedjor kopplat till klimat och ekosystemtjänster ska bli verklighet behövs ett system att kompensera markägaren som är beredda att sköta sina marker i syfte att bidra med dessa nyttor. Det behövs även någon form av plattform för marknadens aktörer att mötas samt nya affärsmodeller för att möta omvärldens hållbarhetskrav och aktörernas krav och behov av verifierbara affärstransaktioner.

Finansiering

Projektet har genomförts i syfte att beskriva förutsättningar, eventuella hinder samt framtida utvecklingsmöjligheter för en marknad och framtida affärsmodeller för inhemsk klimatkompensation, hållbara ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Projektet har fått finansiering från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.

Nr 18-2022    Publicerad 2022-04-13 08:38
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.