Gå till:

Ny kunskap om granens genetiska ursprung och lokala anpassning kan förbättra förädlingsarbetet

Ett förädlingsförsök av gran i Mellansverige, men vilka genetiska ursprung har egentligen träden och hur påverkar det deras anpassningsförmåga?
Foto: Mats Berlin
De svenska granarnas genetiska ursprung har kartlagts och visar på två åtskilda grupper som fortsätter hållas isär av både klimat och invandringshistoria. En viktig kunskap för fortsatt förädling.

Bland skogsskötselansvariga är det sedan länge bekant att provenienser av gran kan flyttas två till tre grader norrut för att få en ökad produktion. Samtidigt kan för långa förflyttningar norrut ge försämrad tillväxt och ökade skador. Detta beteende beror huvudsakligen på att granen har anpassat sig till de lokala förutsättningarna. I den här studien visar vi att granens lokala anpassning är resultat av både hur granen har spridit sig och klimatiska begränsningar.

Granens vandring genom Sverige

Det är nu allmänt vedertaget att granen vandrade in i Skandinavien både från norr och söder efter den senaste istiden för 10 000 år sedan. Granar från norra Ryssland kom in i norr och granar från främst Baltikum kom in i söder. De här båda koloniseringsgrupperna bredde därefter ut sig och möttes till slut i Mellansverige.

Klimatzonen som gräns

Genom att använda genomiska data från tusentals träd tillhörande Skogforsks förädlingsprogram har vi visat att granar från södra Sverige är genetiskt åtskilda från de som finns längre norrut. Intressant nog överlappar denna gräns, eller kontaktzon, nästan precis gränsen för de två klimatiska zoner (enligt Köppens system) som finns i Sverige. Vi visade också att den här kontaktzonen aktivt bibehålls genom naturligt urval så att granar som flyttats över gränsen in i den andra klimatzonen klarar sig sämre. Gener som är kopplade till lokal anpassning ligger spridda över kromosomerna i grangenomet och är ofta även associerade med tillväxtrytm.

Framsteg för skogsträdsförädling

Resultaten i den här studien har stor betydelse för hur man ska definiera och dela upp förädlingspopulationerna för gran. De påverkar också hur genomiska data som samlats in under de senaste årtiondena ska inkluderas i Skogforsks förädlingsprogram och för att vidareutveckla förädlingsmetoder och strategier.

Nr 72-2022    Publicerad 2022-11-14 14:03
Förädling & plantor
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Lilli Li

Uppsala universitet

Pascal Milesi

Uppsala universitet

Mathieu Tiret

Uppsala universitet

Jun Chen

Uppsala universitet/Zhejiang University

Janek Sendrowski

Uppsala universitet

John Baison

Sveriges lantbruksuniversitet

Zhi-qiang Chen

Sveriges lantbruksuniversitet

Linghua Zhou

Sveriges lantbruksuniversitet

Bo

Karlsson

Tidigare anställd
 070 - 540 88 09

Johan Westin

Sveriges lantbruksuniversitet

Rosario Garcia-Gil

Sveriges lantbruksuniversitet

Harry X. Wu

Sveriges lantbruksuniversitet/CSIRO National Collection Research Australia

Martin Lascoux

Uppsala universitet
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.