https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2022/naturvardande-skotsel-i-anslutning-till-infrastrukturobjekt/
Solbelysta skogsbrynsmiljöer ger bra förutsättningar för högre biodiversitet. Naturvårdande skötsel kan komma att spela en viktig roll för att bevara och utveckla variationen i dessa områden.
Tidigare forskning har visat att variationsrika brynmiljöer är viktiga livs- och födosöksmiljöer för växter, djur och svampar, och att linjära element i landskapet så som vägar och kraftledningsgator kan underlätta arters spridning och överlevnad. Skogsbrynen anses därmed ha förutsättningarna för att inneha en högre biologisk mångfald än skogsområden innanför brynet, men naturvårdande skötsel (NS) kan behövas för att bibehålla eller utveckla naturvärdena.
Försök att gynna lövträd och lägre vegetation
En NS-huggning (bestående av uttag av gran) genomfördes med en skördare längs ett skogsbryn år 2018 för att skapa en solbelyst miljö. Avsikten var att gynna lövträd, buskar och annan bottenvegetation. Målet med vår studie var att identifiera och kvantifiera samband som uppkom mellan biodiversitet och uttag av gran, och jämföra med närliggande skogsområden. En inventering av det kvarstående beståndet och bottenvegetation utfördes under våren 2022 i det åtgärdade skogsbrynet och närliggande skogsområden. Studien utfördes i Bredviks demonstrationspark, som tillhör och förvaltas av Skogssällskapet, norr om Rimbo i Norrtälje.
Resultat
Studien konstaterade att NS-huggningen längs skogsbrynet skapade en solbelyst lövrik miljö med förutsättningar att inneha en högre biodiversitet. Det totala artantalet var högre i det behandlade skogsbrynet än i jämförelseområdena, men varken skillnader i artantal eller diversitet kunde statistiskt fastställas. Det gick att urskilja små skillnader i artsammansättningen mellan delområden. Trots att virkesproduktionen inte var målet med NS-huggningen, uppskattades ett virkesuttag på 81 m3fub per hektar, med en avverkad medelstamvolym på 0,113 m3fub. Detta betyder att virkesuttaget kan medföra en kostnadstäckning på vissa NS-åtgärder och även ge ett positiv netto, om relativt höga volymer per hektar tas ut och stora träd kan avverkas.
Slutsats
En slutsats av studien är att det kan behövas längre perioder för att följa upp och mäta effekterna på biologisk mångfald efter denna eller andra typer NS-åtgärder, vilket gör kvantifieringen av måluppfyllnadsgraden svår.
Finansiering
Projektet har finansierats av Energimyndigheten.
