Gå till:

Tallen har potential

Trädslagsförsöket i Främlingshem med ett granbestånd till vänster och ett tallbestånd till höger.
Foto: Oscar Nilsson
Försök med gran och tall på samma mark visar på tallens förvånansvärt goda tillväxtförmåga. Tallskog tillhandahåller även en högre nivå av ekosystemtjänster och biodiversitet.

Vi har en lång tradition av forskning inom skogsskötsel i Sverige. Däremot finns det få försök där gran och tall växer på samma mark, vilket onekligen är det bästa sättet att undersöka trädslagens tillväxt i relation till varandra. Bristen på sådana studier försvårar möjligheten att göra tillförlitliga jämförelser mellan arterna. Nu visar en färsk avhandling som använder just detta tillvägagångsätt; att tallens tillväxt i jämförelse med granens, tidigare verkar ha underskattats.

Etablering

I den första delen av avhandlingen undersöktes etablering och tillväxt av plantor i södra och norra Sverige under sex år i olika markbehandlingar. Resultaten visar att tallen initialt hade ett högre kväveupptag och växte fortare än gran. I den djupomrörda markbehandlingen där det organiska materialet blandades med mineraljorden ner till cirka 60 cm, växte båda arterna generellt bäst och skillnaderna mellan dem var minst. Däremot var skillnaderna stora i den markbehandling där det organiska materialet helt hade skrapats bort, där växte tallen fortfarande bra medan granens tillväxt var starkt hämmad.

På den bördigaste lokalen i södra Sverige var tallens tillväxt i det närmaste identisk oavsett markbehandling, vilket tyder på att marken var så bördig att plantorna fick tag i tillräckligt med näringsämnen i samtliga försöksled. Tallen klarade sig alltså bra utan någon vidare tillgång till näring från organiskt material. Däremot är det viktigt att granen har tillgång till detta för att få en god inledande tillväxt, vilket görs genom att plantera så att rötterna kvickt når det organiska materialet.

1_2.jpgFoton från den bördigaste lokalen i södra Sverige 5 år efter plantering. Till vänster: Tallen är överlägsen i försöksytor där allt organiskt material har skrapats bort. Till höger: Tall och gran visar god tillväxt i den djupomrörda markbehandlingen. Foto: Oscar Nilsson & Nils-Anders Färdmo

 

Läs fördjupning

Äldre skog

I en annan del av avhandlingen analyserades ett försök i Främlingshem efter 57 års tillväxt. Försöket innehåller bestånd av ren gran, ren tall, och en blandning av båda. Försöksledet ren tallskog var solklar vinnare då den hade producerat 126 % mer stamved än den rena granskogen. Trots trädens relativt höga ålder så var den löpande tillväxten fortfarande mycket högre för tallen. Ett förbryllande resultat på vad som kan anses en typisk mellanmark. Blandskogen av båda trädslagen växte bättre än rena granbestånd, men sämre än de rena tallbestånden. Intressant var att granar i blandbeståndet hade betydligt mindre diametrar vilket indikerar högre konkurrens, medan tallen hade grövre diametrar, vilket indikerar minskad konkurrens, vilket till exempel kan ske då trädslaget växer i reducerat förband eller efter en hård gallring. Långliggande försök är således mycket viktiga för vår förståelse av trädslagens tillväxt och varför skogsägare i etableringsfasen bör ha en blandskogstanke i bakhuvudet. Detta försök representerar dock endast en lokal vilket innebär att det är svårt att dra några generella slutsatser.

Det är lätt att säga att tallen är den solklara vinnaren, men det kunde man inte veta vid etableringstillfället. Att anlägga en blandskog är därför en försäkring mot onödigt låg tillväxt eller olika typer av skador som drabbar den ena arten. Man kan senare under omloppstiden låta marken visa vilket trädslag som växer bäst och satsa på det, eller behålla blandskogen.

1_3.jpgFoton från försöket i Främlingshem. Från vänster: 1. Gran i monokultur. 2. Tall i monokultur. 3. Blandskog av gran och tall. Foto: Oscar Nilsson

Ekosystemtjänster och biodiversitet

I den sista delen av avhandlingen gjordes en litteraturgenomgång av konsekvenser av förvandling från tallskog till granskog med fokus på beståndsnivå. Denna förvandling kan idag framför allt observeras i södra Sverige. Viktiga anledningar till att markägare väljer gran vid föryngringstillfället även på torra eller mindre bördiga marker verkar vara högt betestryck och tradition. Denna förvandling av tallskog till granskog kan ses som ett okontrollerat experiment där varje förvandlat bestånd vidare förstärker denna pågående spiral.

En förvandling från tallskog till granskog hade mestadels negativa effekter på ekosystemtjänster och biodiversitet. Det bärris som växer i tallskogar försvinner i granskogens mörker vilket har negativa konsekvenser för flera artgrupper. Försörjande ekosystemstjänster som exempelvis produktion av biomassa påverkas negativt då tillväxten av gran på tallmark bedöms vara sämre än om tall istället skulle odlas. Här spelar dock till exempel betestryck och stormskador in då det kan ha stor påverkan på tillväxten.

Kulturella ekosystemtjänster som exempelvis jakt, vandring, bärplockning och annan rekreation kan minska avsevärt vid omvandling av tallskog till granskog. I tallskog kan man hitta en täckning av runt 50 % bärris, medan bärriset i granskog kan lysa med sin frånvaro. Detta kan ha konsekvenser för de många djur som är beroende av bärris som föda, och kan minska både vilt och fågelpopulationer och således även rekreationsaktiviteter som fågelskådning, jakt samt bärplockning.

Reglerande ekosystemtjänster såsom abiotiska och biotiska risker ökar i stor utsträckning vid en förvandling från tall till gran. Risker som ökar är till exempel abiotiska skador från storm, torka och frost, samt biotiska skador från barkborrar och rotröta. På beståndsnivå minskar dock risken för betesskador om man använder sig av gran, men trycket ökar då på den föryngrade tallen i det omgivande landskapet. Trädslagsval har alltså inte enbart konsekvenser för skogens produktion, det har även stor betydelse för skogens ekosystemtjänster och biodiversitet.

Om vi på lång sikt vill ha kvar tall i det svenska skogslandskapet, speciellt i södra Sverige, bör vi ha detta i åtanke. Tall har förmodligen potential att växa lika bra eller bättre än gran ganska högt upp i bördighetsklasser, samtidigt som tallskogarna tillhandahåller en högre nivå av ekosystemtjänster och biodiversitet, en vinn-vinn-situation. Att få bukt med betesskadedilemmat är en potentiell nyckelfråga för att bryta dödläget angående trädslagsval och den, på vissa håll, extremt låga föryngringsnivån av tall. Etablering av blandskog av båda arterna skulle kunna vara en väg att gå. Sådan skog skulle till exempel kunna etableras med hjälp av Drettingemetoden (även kallad kombinationsmetoden), där planterad gran kombineras med naturlig föryngring av tall. Detta betyder givetvis inte att vi enbart ska använda oss av tall, det skulle också ha allvarliga negativa konsekvenser. Ett bättre sätt skulle vara att ha konsekvenserna av trädslagsval i åtanke och att i lagom utsträckning öka föryngringsarealen av tall.

Nr 6-2021    Publicerad 2021-02-02 08:32
Förädling & plantor
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.