Nytt kalkyleringsverktyg för bedömning
Beslutsstödet utgick från ett antal typbestånd och med hjälp av simuleringar undersöktes sedan hur mycket kostnader och intäkter förändrades under olika förutsättningar. Arbetet delades in i tre steg:
- utveckla en beståndsgenerator med syfte att kunna beskriva typbestånd
- utveckla en modell för simulering av avverkning och skotning (ihopsamling) av sly
- utveckla en kalkylmodell för beräkning av kostnader och intäkter för åtgärden.
Med hjälp av modellerna visualiserades, simulerades och kostnadsberäknades 29 typområden med en areal på 25 m x 5 m, där bestånden skiljer sig med avseende på bland annat trädens storlek, stamtäthet och trädslag. Genom att kombinera ihop dessa ytor, så att de efterliknar ett område i verkligheten, kan kalkylverktyget användas för att räkna ut den totala kostnaden för skörd för det aktuella fallet. Verktygets målgrupp är i första hand markägare och landsbygdsföretagare (lantbrukare, maskinentreprenörer, bränsleleverantörer med flera) men även förvaltare och skötselansvariga (kommuner, länsstyrelser, med flera).
Nyttorna med slyskörd
En fördel med slyskörd är att den bidrar till en mer levande landsbygd genom ökat entreprenörskap och ökad sysselsättning. Dessutom går det att utföra arbetet under vinterhalvåret, vilket innebär att det kan vara en kompletterande sysselsättning för lantbrukare med växtodling. Lönsamheten för en slyentreprenör är beroende av både priset på konkurrerande bränslen (till exempel skogsflis) och på kostnaderna för att producera slyflis. För områden där det inte finns några krav på röjning, men där det tillkommer ett nyttovärde, är lönsamheten för slytäkt ofta positiv. Exempel på sådana nyttor är snabbare upptorkning och längre livslängd för mindre vägar/skogsvägar som röjs, och bättre odlingsförutsättningar och högre avkastning där åkerkanter röjs. Att slyskörd också bidrar till att hålla landskapet öppet har ett stort värde för den biologiska mångfalden, eftersom det finns många arter som är beroende av den störda miljö som skörd (och bortförsel) av sly skapar. Att bedöma denna typ av mervärden är däremot komplicerat och ingår inte i kalkylverktyget.
Tidigare svårt att bedöma lönsamheten
En begränsande faktor för ett lönsamt utnyttjande av sly är bristen på erfarenhet och kunskap kring storskalig skörd och hantering av bränslet. En annan utmaning är att mängden biomassa per ytenhet normalt är låg samt att det är stora variationer, vilket resulterar i små och svårprognosticerade intäkter. Slutsatserna från tidigare studier visar att lönsamheten vid skörd av sly ofta är låg men att skillnaderna mellan olika objekt är stora. En utmaning är att på förhand bedöma lönsamheten eftersom det är ovanligt med detaljerad information om slybevuxna ytor. Projektets syfte och förhoppning är därför att lönsamheten i slyskörd kan öka vid användning av det framtagna kalkylverktyget för att bedöma prestanda och kostnader för olika typer av bestånd (med avseende på ålder, stamtäthet, areal med mera) och maskinsystem.
Projektets slutsatser
- Det framtagna ekonomiska kalkylverktyget (Lönsamhet vid avverkning av sly - Skogskunskap) ger goda möjligheter att uppskatta intäkter och kostnader för röjning av sly, hela vägen från bestånd till leverans vid förbränningsanläggning.
- Lönsamheten för slytäkt är låg, och det är därför viktigt att tänka sig för innan beslut tas när det gäller val av maskinsystem (till exempel maskinellt eller motormanuellt) och avverkningstidpunkt (till exempel i år eller om fem år för att få ett högre utbyte av biomassa).
- I många fall uppstår betydande indirekta värden vid slyskörd. Ett exempel är mindre beskuggning och snabbare upptorkning och därmed högre skördar vid röjning av åkermarkskanter. Även om det kan vara svårt att kvantifiera dessa indirekta värden, så bör de också beaktas i kalkylerna.
