https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2021/foryngringen-kan-starkas--utrymme-for-optimering-i-flera-led/
Hur stämmer den färdiga föryngringen överens med förväntningar och traktdirektiv? Är det möjligt att precisera föryngringen till lokala förutsättningar med hjälp av digitala kartunderlag?
I takt med ökande efterfrågan på biomassa ökar också intresset för att kunna optimera tillväxten utan att ge avkall på miljöhänsyn. En robust och snabbt etablerad föryngring medför att skogens tillväxt tappar så lite fart som möjligt. Två sätt för de större skogsföretagen att närma sig detta mål är dels att följa sina egna riktlinjer för föryngring ännu bättre än hittills, dels att skapa och ta hjälp av digitala planeringsverktyg.
Inom ramen för Landsbygdsprogrammet, finansierat av EU, driver Skogforsk projektet Ökad skogsproduktion och förbättrad miljöhänsyn genom anpassning till lokala förutsättningar utifrån "Stora Data" genererade från tidigare skogsbruksåtgärder och digitala kartor. Sex av Sveriges ledande skogsbolag har bidragit med sammanlagt cirka 200 trakter (se Figur 1 nedan).
I projektets ena del har provytor på trakterna inventerats under 2019 och 2020, och åtskilliga aspekter och detaljer av föryngringen har analyserats, och resultaten har jämförts med traktdirektiven. I projektets andra del har ett digitalt verktyg skapats som kan underlätta överblicken över trakten utifrån flera olika kartunderlag. Verktyget har testats på 30 trakter. Båda projektets delar har utvärderats tillsammans med de medverkande skogsbolagen. Här ges en försmak på resultaten och ett urval av tendenserna som framträder.
Figur 1: Kartor med de ca 200 trakterna som inventerades under 2019 och 2020.
Projektets ena del handlar således om aspekter som inverkar på bland annat tillväxt och miljöhänsyn. Efter en första översiktlig genomgång kan nu de preliminärt tydligaste och mest iögonfallande resultaten lyftas fram här:
Traktdirektiven – inför både plantering och markberedning framgick att det fanns utrymme för mer information i traktdirektiven, till exempel beskrivningar av markförhållanden inför markberedning och plantering, sällan angavs både brutto- och nettoarealen, oftast bara den ena. Endast på cirka hälften av traktdirektiven framgick det om markberedning hade utförts, och ännu mer sällan med vilken metod. Mer fyllig information skulle underlätta för planerare och utförare att precisera och optimera sina åtgärder.
Hyggesvila – cirka en fjärdedel av alla besökta trakter hade inte planterats efter 3 år. Vissa av dessa trakter skulle självföryngras.
Markberedning – det bekräftades att plantor klarade sig betydligt bättre på markberedda trakter. Branschen har vid efterföljande diskussioner efterfrågat möjligheten att få bättre underlag för markberedningens utbredning.
Planteringspunkt – för nästan hälften av plantorna saknades mineraljord i planteringspunkten. Endast ca en tredjedel var satta i mineraljord. En femtedel var satta i icke-markberedd mark.
Skador – närmare en tredjedel av de observerade plantorna var skadade av viltbete, en tiondedel av snytbaggar.
Lågor – 26% av observerade lågor hade körts över med skördare.
Hänsyn till vatten – Kantzon intill vatten var i genomsnitt 6 meter bred, med stora variationer.
Förband – tätheten av planterade plantor var i genomsnitt cirka 1800 plantor per hektar, vilket är lägre än företagens egna mål.
Självföryngring – på 60% av provytorna etablerades självföryngrade plantor.
I projektets andra del har flera olika kartskikt använts för att bidra till en optimerad plan för plantering. De kartor som utgör underlaget är:
- Skördardata, informationen från skördaren vid senaste avverkning
- Skogliga grunddata
- Vägdata
- Markfuktighetskartan
Dessa underlag har bidragit med information som ger indikation om ståndortsindex, hydrologiska förhållanden, förekomst av röta i det tidigare beståndet, och annan information om markens och det tidigare beståndets egenskaper, samt om förekomsten av hänsynsytor och andra avgränsningar av trakten.
Kartorna visar att mycket information är tillgänglig som kan nyttjas för att bättre anpassa föryngringen till variationen i landskapet och med noggrannare lämnade hänsyn. Diagrammet nedan visar skillnaden mellan verktygets förslag och vad som i verkligheten har planterats på de sammanlagt cirka 600 beräkningsytorna där verktyget har testats. Även här finns en skillnad mellan teori och utfall. I projektet har dock inga tester utförts av hur väl de teoretiska förslagen hävdar sig mot det verkliga utfallet.
Figur 2: Diagram. Beställningsverktyget optimerade förslag till föryngringsplan (x-axeln) och utfallet av den traditionellt utförda föryngringen (y-axeln) på de cirka 600 beräkningsytorna som ingick i studien.
Diagrammet visar att det planterades gran på knappt 50 av de ytor där verktyget föreslog tall. Det planterades tall på cirka 60 av de ytor där verktyget föreslog gran. På ytor där verktyget föreslog blandad föryngring av både gran och tall planterades oftast gran. Lövytor planterades inte.
Av projektets två delar framgår det att en optimering av tillväxt är möjlig genom att enbart förbättra informationen i traktdirektiven och att följa dem bättre. Det framgår också att digitala kartunderlag från flera källor kan ge en förbättrad överblick över trakten och dess småskaliga diversitet, vilket kan förbättra ståndortsanpassningen och hänsynen till miljö- och kulturvärden.
Härnäst kommer en mer omfattande analys att genomföras, som sedan presenteras tillsammans med en beskrivning av den efterföljande dialogen med de sex bidragande skogsföretagen. Dessa resultat kommer att presenteras här på kunskapsbanken.
