Gå till:

Inverkan av beläggningsskydd mot snytbagge, Hylobius abietis, på skogsplantors tillväxt

Snytbagge som äter på tallplantans innerbark
Foto: Claes Hellqvist
Ett examensarbete gjort vid Umeå universitet visar att ny teknologi kan medföra oavsedda konsekvenser för biologin. Effektivt skydd mot snytbaggen är en branschgemensam utmaning med många aspekter.

Snytbaggen, Hylobius abietis, är en allvarlig skadegörare som efter plantering kan orsaka upp till 80–90 procents mortalitet om plantorna inte skyddas i någon form. Ökade restriktioner gällande kemikalieanvändning i kombination med FSC-certifiering har medfört att insekticider i princip fasats ut i svenskt skogsbruk och de nu dominerande formerna av snytbaggeskydd utgörs av olika typer av beläggningsskydd. Med beläggningsskydd avses en fysisk barriär som appliceras på plantan med målet att förhindra att snytbaggen äter av plantornas innerbark.

Beläggningsskydden som finns på marknaden idag består exempelvis av vax eller lim i kombination med partiklar och kan vara färglösa respektive pigmenterade. Beroende av hur dessa beläggningsskydd appliceras vid praktiskt bruk och beroende på plantstorlek kommer täckningsgraden variera, från en lägre andel upp till 100 procent för mindre plantor. Huvudfrågan för detta examensarbete var att undersöka om beläggningsskydd kan påverka plantans fortsatta utveckling. För att ta reda på det sattes ett försök upp i Skogforsks anläggning i Sävar, i vilket gran- och tallplantor med två fabrikat av beläggningsskydd jämfördes mot obehandlade plantor. I examensarbetet mättes olika tillväxtparametrar under fyra respektive åtta veckor i RGC-bord (root growth capacity), ett standardiserat test utformat för att mäta plantvitalitet och tillväxtkapacitet.

Resultaten

Resultaten från försöket pekar på att beläggning har en negativ inverkan på både skott- och rottillväxt. Det var primärt plantor med 100 procents täckningsgrad av beläggningsskydd som uppvisade signifikanta negativa effekter. Tallen reagerade generellt negativt även vid 50 procents täckningsgrad, men skillnaderna mot obehandlade plantor var inte genomgående signifikanta. Vad är då den eller de möjliga faktorer genom vilka beläggningsskydden inverkar negativt på de inmätta tillväxtparametrarna? Hypotesen inom ramen för detta examensarbete var att beläggningsskyddens beståndsdelar, till exempel lim, vax och pigment, kan påverka plantans möjlighet att utföra fotosyntes. Fotosyntesmätningar på tallplantor bekräftade hypotesen och indikerar att beläggningsskydd kan begränsa fotosyntesen på två olika sätt; att agera barriär för ljus och/eller gasutbyte. Att andra sidoeffekter av beläggningsskydd också inverkar kan dock inte uteslutas.

Resultaten från detta examensarbete indikerar att beläggningsskydd mot snytbagge kan ha en negativ inverkan på behandlade plantor efter plantering. Men, något som är viktigt att poängtera är att studien är utförd i växthusmiljö, så för att undersöka om samma effekter även förekommer vid praktisk föryngring måste fältförsök sättas upp. Det är också viktigt att komma ihåg att även om snytbaggeskydd skulle ha en negativ inverkan på plantans utveckling i fält, är det på många marker inget alternativ att inte behandla plantorna, eftersom avgångarna annars kan bli mycket höga. Sammanfattningsvis är resultaten från denna studie en pusselbit som motiverar fortsatt utveckling av beläggningsskydd. Resultaten är ett tydligt exempel på en branschgemensam utmaning, där samverkan krävs inom en rad områden: teknik, biologi och växtfysiologi.

Nr 46-2020    Publicerad 2020-06-18 12:56
Skogsskador
Insektsskador
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.