Gå till:

Icke-förstörande metoder för mätning av vedkvalitet i skogen utgör kraftfulla verktyg för skogsträdsförädling

Tre icke-förstörande metoder att mäta vedegenskaper har provats på stående tall. Mätmetoderna utgör pålitliga verktyg i förädlingen för tallsågtimmer med förbättrad hållfasthet och formstabilitet.

Inom skogsträdsförädlingen väljs och korsas de bästa träden med målet att producera förädlade skogsplantor för framtidens skog. Tallförädlingen har hittills varit inriktad på att öka stamvolymen, förbättra klimatanpassningen och förbättra stamrakheten. Men sågat timmer måste också vara styvt, starkt och även formstabilt. För att vara lämpligt som konstruktionsvirke får det inte vrida sig och/eller bli krokigt efter torkning. Sådan virkeskvalitet är kopplad till ett antal vedegenskaper som förädlingen för närvarande inte tar stor hänsyn till, till exempel veddensitet, ljudhastighet i veden samt fibervinkel. 

En viktig anledning till att tillväxt och klimatanpassning hittills prioriterats är att överlevnad, höjd och stamdiameter är relativt enkla att mäta på stående träd. Att mäta vedkvalitet har däremot hittills varit svårt. De egenskaper som mäts i skogen måste vara arvbara (ha god heritabilitet) och vara starkt kopplade till de kvalitetsegenskaper som efterfrågas i det färdiga konstruktionsvirket. Mätningarna får inte heller skada träden så att de blir oanvändbara för vidare förädling.

Läs fördjupning

 

figur1.jpgFigur 1: Tre metoder för att mäta vedkvalitetsegenskaper på stående träd; 1) Med Hitman ST300 (visas till vänster) mäts hastigheten på ljudvågor i veden (vedljudhastighet); 2) en densitetsprofil av veden, från bark till märg och till bark igen, kan erhållas genom att mäta borrmotståndet för en lång nål som borras genom stammen (Resistograph IML-RESI PD300 visas i mitten); 3) slutligen kan fibrernas riktning under bark mätas med en fibervinkelmätare som består av ett lod kombinerat med en spetsig metallkil som pressas in i stammen (visas till höger).

För detta projekt provsågade vi plankor av rotstockar skördade från ett avkommeförsök med tall. I fältförsöket kunde man studera vedegenskapernas arvbarhet eftersom varje träds släktskap var känt. Innan skörden mättes veddensitet, ljudhastighet i veden och fibervinkel på de stående träden i fält (Figur 1). Efter skörden och provsågningen mättes även ett antal kvalitetsegenskaper på de sågade och torkade reglarna. Den genetiska kopplingen mellan dessa egenskaper och deras inverkan på virkeskvaliteten kunde således studeras i detalj.

Resultat

Ljudhastigheten i veden, mätt på stående träd, var mycket starkt genetiskt korrelerad (över 0,9, dvs över 90 %) till det sågade virkets styvhet och styrka (Figur 2). Men ljudhastigheten syntes inte vara särskilt arvbar i vår studie (heritabiliteten var under 0,1) vilket gör den svår att förädla för. Emellertid var även veddensitet och stamrakhet mätta på stående träd också starkt korrelerade med styvhet och styrka (0,6–0,9) och dessa egenskaper uppvisade även bättre heritabilitet (0,3–0,4).

fig2.png

Figur 2: Heritabilitet för ett antal vedegenskaper mätta i skogen och genetiska korrelationer mellan dessa egenskaper och kvalitetsegenskaper mätta på sågade och torkade reglar (två st 50x100 mm reglar från varje stock).

Beträffande formstabilitetsegenskaper såsom flatböj, kantkrok och skevhet (Figur 3) så var i synnerhet skevhet positivt genetiskt kopplad till fibervinkeln mätt i skogen (0,8). Fibervinkeln hade i sig också en god heritabilitet (0,4). Dessutom var fibervinkeln även negativt genetiskt korrelerad med styvhet och styrka (-0,4 till -0,7) vilket skulle innebära att en lägre fibervinkel hos träden skulle ge en högre styvhet och styrka hos det sågade virket.   

 

 

figur3_1.pngFigur 3: Schematisk bild över de tre vanligaste formstabilitetsdefekterna i tall- och gransågtimmer.

Slutsats

För att genetisk förädling skall vara effektiv krävs att de mätegenskaper man baserar sitt urval på är arvbara men också att de har en stark genetisk koppling till förädlingsmålen. Resultaten i detta projekt visar att förädling för högre veddensitet mätt med resistograf skulle ge bäst resultat om man vill förbättra styvheten och styrkan (Figur 4). Dock skulle även förädling för bättre stamrakhet resultera i nästan lika god förbättring i styvhet och styrka. Dessutom är stamrakhet mycket enklare och billigare att mäta i fält än att mäta veddensitet.

fig4.png

 

Figur 4: Prognoser för hur kvalitetsegenskaper hos det sågade virket påverkas av förädlingsurval för olika vedegenskaper mätta i skogen. Man tänker sig att de bästa 1 % av träden väljs för vidare förädling.

Förädling för lägre fibervinkel skulle å andra sidan vara det bästa valet för att förbättra formstabiliteten hos det sågade och torkade virket. I viss mån skulle även styvheten och styrkan kunna förbättras på köpet om man förädlade för lägre fibervinkel. Det bästa vore dock att kombinera flera eller alla av de studerade egenskaperna i ett viktat urvalsindex för att därmed uppnå maximal förbättring i vedkvalitet.    

Nr 60-2020    Publicerad 2020-10-07 13:47
Virkes & bränsleegenskaper
Sortimentskrav
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Irena

Fundova

Tidigare anställd
 070 - 597 13 43

Gunnar Jansson

Tidigare anställd

Harry X. Wu

SLU
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.