Gå till:

Dikesrensning kan öka tillväxten i bestånd med låg beståndsvolym

Foto: Eva Ring
En studie visar att tillväxten ökade med 40 kubikmeter i genomsnitt i tall- och granbestånd med stamvolymer på 65–200 kubikmeter per hektar.

Skogforsk kan nu redovisa den första svenska studien av tillväxteffekter efter dikesrensning. En slutsats är att beståndets volym har betydelse för om åtgärden ger en tillväxtökning. I den här studien ökade stamtillväxten när ett bestånds volym var mindre än 200 kubikmeter per hektar. Resultaten antyder även att tillväxtökningen blev större med ökad bördighet på ståndorten.

Studien baseras på en undersökning av 14 dikesrensade bestånd på både mineraljord (fyra stycken) och torvmark (tio stycken). Vid dikesrensningen var beståndsåldrarna 50–125 år och beståndens volymer 65–390 kubikmeter per hektar. Fyra av de fem bestånden som ligger i Norr- och Västerbotten var grandominerade och ett hade lika andel tall och gran. Av de resterande nio bestånden, belägna i östra Svealand och Götaland, var sex dominerade av gran och tre av tall.

Metodiken bygger på en utvärdering av beståndens tillväxt efter dikesrensning i förhållande till tillväxten innan, där tillväxten (årsringarna) mäts på borrkärnor från stammen. Denna faktiska uppmätta tillväxt relaterades även till en uppskattad tillväxt utan åtgärd, som bestånden torde ha växt utan dikesresning. Uppskattningen gjordes med tillväxtsimulatorn INGVAR.

Våra resultat, som visar en genomsnittlig tillväxtökning med 1,6 kubikmeter per år och hektar under cirka 25 år, liknar de från studier gjorda i Finland. De finska resultaten visar en tillväxtökning i storleksordningen 0,5–1,5 kubikmeter per år och hektar under 20–25 år. Dessa studier är främst utförda i dikesrensade tallbestånd på torvmark med relativt låga virkesförråd (20–150 kubikmeter per hektar). Våra resultat visar även att gran kan reagera med ökad tillväxt. Finska forskare har föreslagit att beståndsvolymen inte får vara högre än cirka 150 kubikmeter per hektar för att få en tillväxtökning av dikesrensning. I vår studie var gränsvärdet cirka 200 kubikmeter per hektar.

Att en tillväxtökning erhålls i bestånd med låga virkesförråd är logiskt i förhållande till vattenbalansen i skogsbestånd. Bestånd med höga volymer bidrar till stor evapotranspiration, vilket betyder att en stor andel nederbörd fastnar i trädkronorna och avdunstar samt att träden tar upp mycket vatten från marken som transpireras. Detta gör att dikena får liten betydelse för avrinningen och dräneringen av marken i denna typ av bestånd. Däremot i bestånd med låga volymer har dikena förhållandevis större betydelse för avrinningen och dräneringen av marken för att upprätthålla gynnsamma vattenförhållanden för trädens tillväxt.

Resultaten visar att dikesresning kan bidra till ökad tillväxt i tall- och granbestånd med förhållandevis låga virkesförråd. Förutom beståndsegenskaper och dikenas kondition måste ett beslut om dikesresning från skogsproduktionssynpunkt även baseras på ståndortens klimat, dess markegenskaper och aktuell grundvattennivå. Viktigt är även att det redovisade materialet är litet och utgör inte ett prognosinstrument för åtgärden dikesrensning i Sverige. För att utforma prognoser krävs betydligt mer data.

Nr 52-2020    Publicerad 2020-08-25 11:32
Skogsskötsel
Dikesrensning
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Gunnar

Jansson

Tidigare anställd

Folke

Pettersson

Tidigare anställd
 070 - 213 85 61
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.