Det var i februari 2018 som regeringen gav sitt godkännande till Trafikverket att avgöra vilka vägar som kan öppnas för lastfordon med en bruttovikt på max 74 ton. Därmed kunde den nya bärighetsklassen BK4 införas. BK4 infördes i juli 2017.
Skogforsk följer arbetet
Skogforsk följer det pågående arbetet för skogsbrukets räkning. Det sker dels genom analyser av hur stor andel av det allmänna vägnätet som klassats om från BK1 till BK4, dels genom analyser av så kallade flaskhalsar, det vill säga kortare vägbitar som av olika skäl inte klassats om. När det gäller flaskhalsar kan det i vissa fall handla om enstaka meter väg, som exempelvis ett avkörningsfält för högersväng eller liknande. Alla flaskhalsar, som alltså begränsar utnyttjandet av BK4, sammanställs och överlämnas till Trafikverket. I den här artikeln diskuteras dock omklassningen av vägar från BK1 till BK4, inte flaskhalsarna.
Särskilda villkor
Trafikverket har rätt att ställa särskilda villkor på en enskild BK4-sträcka. Det innebär att minst 65 procent av hjulen måste vara dubbelmonterade för att ett lastfordon ska få köras på sträckan. I praktiken betyder det att alla drivaxlar samt alla ej styrbara axlar måste ha dubbelmontage. Fortsättningsvis i denna artikel används förkortningarna BK4 för vägar med eller utan begränsningar och BK4s för vägar med särskilda villkor.
Det är för övrigt många parametrar utöver bruttovikten som styr hur ett lastfordon skall vara konstruerat för att få köra på vägar med olika bärighetsklasser. Detta finns beskrivet på Transportstyrelsens webbplats.
Det statliga vägnätet
Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet. I december 2019 omfattade det totala statliga BK4-vägnätet knappt 2 200 mil varav 775 mil BK4 och 1 423 mil BK4s. Trafikverket räknar med att till 2029 kunna öppna 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 eller BK4s. Målsättningen är att i framtiden upplåta hela BK1-vägnätet för BK4. Men för att klara den ökade belastningen behöver cirka tio procent av de statliga vägarna och 800 broar förstärkas.
Skogforsks första analys av det statliga vägnätets fördelning över de olika bärighetsklasserna gjordes i augusti 2018. Därefter har ytterligare sju analyser gjorts (se figur 1).
Figur 1. Totalt antal mil statlig väg fördelat på de olika bärighetsklasserna. Observera att BK4 och BK4s inte särskildes i analysen för augusti 2018.
Figur 2. Andel BK4 och BK4s av det statliga vägnätet för tung trafik (BK1+BK4+BK4s). Observera att BK4 och BK4s inte särskildes i analysen för augusti 2018.
Som framgår av figurerna 1 och 2 var det en väldigt försiktig utveckling mot BK4 och BK4s under 2018 och första halvan av 2019. Därefter har det dock börjat ta fart. Till stor del beror detta på att Trafikverkets regioner samt länsstyrelserna varit olika snabba att agera i frågan. Vid utgången av 2019 hade de fem nordligaste länen relativt omfattande BK4-vägnät, liksom Kronoberg, Blekinge och Kalmar län. Ytterligare sju län i Mellansverige hade klassat om mindre områden eller i en del fall bara vissa sträckor. Sex län saknade helt BK4-klassade vägar. Men arbetet fortgår och till halvårsskiftet 2020 beräknas ytterligare vägnät kunna klassas om. Vägnätets omfattning framgår av denna karttjänst hos Trafikverket.
Det kommunala vägnätet
Det kommunala vägnätet, som alltså kommunerna ansvarar för, omfattade drygt 4 320 mil i december 2019 varav 2 597 mil var upplåtna för tung trafik (BK1, BK4 eller BK4s). Eftersom nästan alla transporter av skogliga råvaror, i anslutning till industrier och terminaler, sker på kommunala vägar är det av stor vikt att dessa vägar klassas som BK4. Av det kommunala vägnätet för tung trafik behöver skogsbruket utnyttja cirka 1,75 procent, eller 456 mil, för att kunna transportera råvaran hela vägen fram till skogsindustrier och virkesterminaler.
Figur 3. Andel BK4 och BK4s av det kommunala vägnätet för tung trafik (BK1+BK4+BK4s). Observera att BK4 och BK4s inte särskildes i analysen för augusti 2018.
Vid utgången av 2019 var endast 0,33 procent av det kommunala vägnätet för tung trafik BK4-klassat, vilket motsvarar knappt en femtedel (19 procent) av behovet. Men som framgår av figur 3 har utvecklingen gått framåt i relativt rask takt sedan BK4 infördes.
Det enskilda vägnätet
För det enskilda vägnätet är privata aktörer ansvariga. Av det enskilda vägnätet är cirka 23 000 mil skogsbilvägar och för dem finns ingen bärighetsklassning på samma sätt som för det allmänna vägnätet. I stället är det upp till den enskilde väghållaren att avgöra om ett visst vägavsnitt får nyttjas av tunga fordon eller inte. Väghållaren är i skogliga sammanhang ofta ett skogsbolag, en vägförening, en allmänning eller en privat skogsägare. På grund av detta finns inga uppgifter i vägdatabaserna om vilka enskilda vägar som är upplåtna för tung trafik och därmed finns heller inte möjlighet att analysera omfattningen.
Få BK4-vägar blir dyrt
Bruttoviktsökningen från 64 ton till 74 ton på hela vägnätet har en potential att sänka CO2-utsläppen och transportkostnaderna med cirka 10 procent per kubikmeter skogsråvara. På bara något enstaka år genomfördes motsvarande förändring i Finland redan 2013. Den utdragna processen i Sverige kostar både i form av onödig miljöbelastning och nedsatt konkurrenskraft.
