Gå till:

Attityder till markberedning

60 % av all markberedning i landet utförs med harv.
Foto: Mats Hannerz
En pilotstudie visar att privata skogsägare ser markberedning som en nödvändig åtgärd, och att de i allmänhet är nöjda med resultatet.

Pilotstudien utfördes på uppdrag av Skogstekniska klustret och SLU.
I Sverige markbereds årligen ungefär 80 % av alla föryngringsytor. Den vanligaste metoden är harvning (60 %), följt av högläggning (30 %) och fläckmarkberedning (10 %). Markberedningen förbättrar plantornas etablering och tillväxt genom att den minskar ogräskonkurrensen och snytbaggeangreppen samt förbättrar plantornas mikroklimat och näringsupptagning. Samtidigt innebär den både kostnader för markägaren och ofrivilliga markstörningar.

I denna rapport undersöktes de privata skogsägarnas inställning till markberedning och varför de väljer att använda en viss markberedningsmetod eller att inte markbereda alls. Undersökningen försökte också få svar på vad skogsägarna skulle välja om det inte fanns ekonomiska och tekniska begränsningar, och hur mycket en ny bättre markberedningsmetod får kosta för att vara ett alternativ.

Enkätundersökning

Undersökningen, som är att betrakta som en pilotstudie, genomfördes som en enkät till privata skogsägare med en jämn spridning över hela landet. Totalt skickades enkäten till 800 slumpvis utvalda markägare (lika många män som kvinnor), varav 18 % svarade på enkäten (147 svar).

”Varken vackert eller fult”

Skogsägarna hade i allmänhet en positiv inställning till markberedning, 79 % ansåg det vara självklart att markbereda efter en föryngringsavverkning för att få till en bra föryngring. Bland dem som inte ville markbereda var det endast fyra personer som angav kostnaden som skäl. Den vanligaste orsaken till att man inte ville markbereda var att det växte lika bra utan markberedning (12 personer, dvs. 8 %).

En majoritet av de svarande tyckte inte att markberedningen var estetiskt tilltalande, men ett nödvändigt och normalt inslag i skogslandskapet (87 % angav ”varken vackert eller fult” eller ”fult men nödvändigt”). Det var bara fem procent som tyckte att resultatet var så "fult" att de inte ville markbereda alls. Däremot var det bara en svarande som angav att det estetiska resultatet var orsaken till att denne inte ville markbereda.

Val av metod

Valet av markberedningsmetod sker oftast i samråd med rådgivare, men mer än hälften (54 %) angav att de själva tog beslutet om de skulle markbereda eller inte. Det mest populära valet var harvning, men om högläggning med dragen högläggare och med grävmaskin lades ihop blev högläggning den populäraste metoden.

När det kommer till den faktiskt utförda markberedningen var harvning vanligast (29 % av markberedningar utförda under de senaste tre åren) följt av högläggning (28 %) och fläckmarkberedning (5 %). Tretton procent visste inte vilken metod som använts, och 9 % valde en annan metod (till exempel grönrisplantering eller egen traktor med plog). Högläggning tenderade att vara vanligast i södra Norrland, och att inte markbereda alls var vanligare i Götaland än i övriga delar av landet.

Om en mer skonsam metod fanns att tillgå var markägarna beredda att betala i snitt 200 kr/ha mer jämfört med vad de betalar idag. Den skonsamma metoden beskrevs i enkäten som en ny teknik där en mindre del av hyggesarealen störs men ändå tillräckligt många planteringspunkter skapas och där möjligheterna till överlevnad, snabb etablering och tillväxt är bättre än i dagsläget.

Nöjda med resultatet

På frågan om man var nöjd med resultatet efter senaste markberedning svarade 67 % att de var nöjda eller mycket nöjda, och 95 % angav att de fick den markberedningsmetod de önskade. Viktigast för att de svarande skulle vara nöjda var att det skapades tillräckligt många planteringspunkter, att föryngringen tog sig bra, att snytbaggeangreppen minimerades och att plantornas tillväxt blev bra.

Motiv för att inte markbereda

De som valde bort markberedning hade flera olika skäl: det fungerade bra med grönrisplantering med behandlade plantor i området, det fanns gott om självföryngrade plantor, jordtäcket var tunt och lättföryngrat, att det fanns kulturlämningar på området eller att det påverkade renbetet på lavrik mark.

Slutsatser

  • Markägare som äger mer än 40 hektar skog verkar generellt vara positivt inställda till markberedning och tycka att dagens metoder fungerar bra. Harvning och högläggning var populärast bland de svarande och majoriteten var nöjda med utförandet av markberedningen.
  • Om kostnaden inte styrde, skulle fler välja högläggning med grävmaskin framför dragen högläggare.
  • Rådgivarens roll är viktigare vid val av markberedningsmetod än vid beslutet om det ska markberedas eller inte.
  • Det finns ett intresse för nya metoder som skapar bra planteringspunkter och stör en mindre andel av ytan. Betalningsviljan för en ny metod verkade i snitt vara ett par hundra kronor extra per hektar.

 

Nr 20-2020    Publicerad 2020-03-31 07:00
Skogsskötsel
Markberedning
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.