Det går att utforma kostnadseffektiva kantzoner, visar analyser från Future Forests. En bra kompromiss är att plocka ut utvärdefulla barrträd – men inte alla – och gynna lövträden.
Artikeln är publicerad i sin helhet i Vision 2-2019.
Skogen som växer närmast vattendragen fyller viktiga funktioner genom att ge skugga och fukt, bidra med föda till vattenfaunan stabilisera strandkanten och förhindra slamtransport. Att lämna en bred kantzon vid avverkning kan minska skogsbrukets påverkan på vattnet, men
kan också låsa stora ekonomiska värden.
Forskare vid Skogforsk har inom ett Future Forests-projekt analyserat hur ekonomi och habitat för biologisk mångfald påverkas av kalavverkning, olika typer av selektiv avverkning och av att lämna kantzonen helt orörd. Med mer kunskap om ekonomin och nyttan av skötta och oskötta kantzoner kan skogsägaren göra bättre avvägningar.
Olika skötselmodeller
I ett första steg inventerade forskarna kantzoner längs mindre, sammanhängandevattendrag i tre områden i norra, mellersta och södra Sverige. Diken räknades inte in. Därefter har forskarna analyserat vilka konsekvenser olika skötselsystem har haft på virkesproduktion, död
ved och andelen löv. Simuleringar och ekonomisk optimering på landskapsnivå har gjorts med sju olika skötselvarianter för kantzonen, 0-30 meter från vattendraget. Forskarna har också räknat på vilka effekter på nuvärdena som de olika skötselalternativen ger.
Skiljer tusentals kronor
Resultatet visar att markägarens val har stor betydelse för vilket virkesvärde man avstår då kantzonen bildas, hur framtida avkastningen och förstås vilken naturvårdsnytta det blir. Att lämna en bred kantzon för fri utveckling kostar mellan 4– 9 procent i nuvärde* i de tre försöksområdena. Om man istället höggallrar i kantzonen kostar det mellan 1-3 procent i nuvärde. I bägge dessa exempel handlar det om en 30 meter bred kantzon.
Biologisk mångfald
Forskarna undersökte även hur viktiga strukturer för den biologiska mångfalden påverkades. Vid den selektiva gallringen höggallrades beståndet och löv gynnades. Efter en hundraårig omloppsperiod i
simuleringsprogrammet blir kantzonen lövdominerad, och det ökar kantzonens naturvårdsnytta av flera skäl, både i vattnet och på land.
Men mängden död ved ökar inte lika snabbt och mycket som om kantzonen lämnats orörd. Det handlar till syvende och sist om
vilka värden hos kantzonen man vill gynna och är en avvägning. Om man
hugger ut granar gynnar man löv långsiktigt, men om man vill ha mer död ved är det istället bäst att lämna beståndet orört.
* Nuvärdet är alla framtida kostnader och intäkter från skogsbruket diskonterade diskonterade till nutid. Här användes 2,5
procent ränta.
Läs artikeln i sin helhet på länken nedan.
