https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/avveckling-av-lagskarm-ger-ett-bra-resultat-men-det-kostar/
Att låta granplantor växa upp i skydd av björkar är en effektiv föryngringsmetod. Men att avveckla den klena skärmen är dyrt vilket gör att metoden bäst lämpar sig på områden där föryngring är svårt.
Detta är en sammanfattning av en artikel publicerad i International Journal of Forest Engineering.
Även om plantering är den vanligaste föryngringsmetoden i Sverige så används naturlig föryngring i drygt 10 % av föryngringarna i Sverige. Lågskärm av björk är en föryngringsmetod som vanligtvis kombinerar plantering av gran och naturligt föryngrad björk. Metoden, som är mest känd under namnet Kronobergsmetoden, ökar såväl plantöverlevand som total volymproduktion. Kronobergsmetoden bygger på att björkskärmen glesas ut med 1-3 röjningar för att slutligen avvecklas och beståndet blir därefter ett rent granbestånd där nästa åtgärd är en andragallring. Skötselmetodens utmaning är att det kräver fler skötselåtgärder än konventionell granplantering vilket innebär att nyttorna måste vägas mot kostnaderna för dessa åtgärder och risken för skador i det kvarstående beståndet när skärmen avvecklas. I syfte att öka kunskapen om under vilka förhållanden den här typen av föryngringsmetoder kan tillämpas har en studie genomförts. Studien undersökte lönsamheten i avveckling av lågskärm samt förekomsten av skador i det kvarvarande granbeståndet i samband med avvecklingen.
Tidsåtgången för olika arbetsmoment vid avverkning och skotning studerades på 10 ytor som vardera var 0,08-0,23 hektar. I samband med detta inventerades också skadeförekomsten bland kvarvarande granar både efter avverkning och skotning.
Före avveckling av lågskärm.
Efter avveckling av lågskärm.
Uttaget, som på fyra ytor bestod av massaved och på sex ytor var kombinerade massaveds- och skogsbränsleuttag, var mellan 8 och 69 ton torrsubstans per hektar med avverkad medelstamvolym mellan 0,015 m3sk och 0,063 m3sk. Uttaget var i medeltal 3000 stammar per hektar och 30 ton torrsubstans, vid vilket skördarens prestation var 2,8 ton torrsubstans per effektiv timme. Skördarens prestation ökade med storleken på uttaget per hektar och antalet träd per hektar som avverkades. Skotarens prestation ökade med storleken på uttaget och minskade med antalet björkstammar i beståndet innan åtgärd.
Mellan 7 och 17 % av de kvarvarande träden i bestånden skadades i samband med åtgärderna. 83 % av skadorna åstadkoms av skördaren. Men trots skadorna fanns tillräckligt många oskadade träd i bestånden efter åtgärd för att säkerställa en fortsatt god tillväxt.
I och med att storleken på uttaget varierade stort gjorde också intäkterna och kostnaderna det. Endast vid de större uttagen var åtgärdernas avverkningsnetto positivt. Vid de större uttagen var också den avverkade medelstammen större. Slutsatsen gällande avveckling av lågskärm följer samma mönster som konventionell gallring nämligen att åtgärdernas lönsamhet främst är beroende av den avverkade medelstamvolymen. I och med att kostnaderna blev relativt höga är studiens slutsats att lågskärm av björk främst bör användas i de situationer där det finns hinder för konventionell föryngring.
