Jämförelsen av prestation, kostnader och gallringskvalitet (stickvägsbredd, gallringskvot och beståndsskador) genomfördes på fem parvisa försöksytor i södra Sverige av Henning Gustavsson (2017), bl. a. baserat på tidsstudier utförda av Skogforsk. Materialet omfattade 6 160 avverkade träd med Malwa-skördare (medelstam på 0,038 m³fub) och 53 skotarlass. För att ge säkrare bedömning av Malwans prestation i något grövre bestånd (Brunberg & Lundström, 2017) kompletterades studiematerialet genom en studie av Skogforsk. Därmed utökades materialet med 257 träd om 0,048 m³fub/stam.
I Gustavssons (2017) studie hade Malwan 560H 24,6 % lägre prestation än jämförelsemaskinen, en John Deere 1170E. Analyser av momenttiderna visar detta främst förklaras av att tidsåtgången för volymsberoende arbetsmoment är 29 % högre för Malwa än för John Deereskördaren vid den aktuella medelstammen, ca 0,04 m³fub. Den relativa skillnaden mellan skördarna bedöms öka med ökande stamvolym.
Skotaren Malwa 560 C (körd utan trailervagn) uppnådde en prestation på 6,1 m³fub/G0h vid studien (medelstam 0,04 m³fub och terrängtransportavstånd 200 meter). Det är 54 % av prestationen för jämförelsemaskinens, en Ponsse Wisent, 11,1 m³fub/G0h.
Bränsleåtgången för Malwasystemet var 2,6 l/m3fub. Det konventionella systemet förbrukade 3,1 l/m³fub. Den högre förbrukningen faller helt på den konventionella skördaren (2,36 jämfört med 1,73 l/m³fub), medan den konventionella skotaren hade lägre bränsleåtgång (0,70 jämfört med 0,84 l/m³fub).
Drivningskostnaden, vid nämnda studieförutsättningar blev ca 375 kr/m³fub för Malwa-systemet, vilket var ca 50 kr högre än för det konventionella systemet som hamnade på ca 325 kr/m³fub. Fördyringen beror i stort sett helt av den dyrare terrängtransporten med Malwaskotaren, medan den lägre prestationen för Malwaskördaren i denna studie kompenserades genom lägre tidkostnad.
Även gallringskvaliteten bedömdes av Gustavsson (2017) som inte kunde notera någon signifikant skillnad i gallringskvot eller frekvens stamskador. Malwasystemet hade en genomsnittlig stickvägsbredd på 3,1 meter och en stickvägsandel på 24 %. Det konventionella systemet hade bredare stickvägar, 4,4 m, men lägre stickvägsandel som en följd av glesare stickvägsnät. Skillnaden i stickvägsbredd och -areal torde inte ha någon avgörande betydelse för systemvalet. Båda systemen visade sig kunna uppfylla de krav som kan ställas på skadenivåer, grundyteuttag, selektivitet, gallringskvot och stickvägsareal i den aktuella beståndstypen.
Den ergonomiska granskningen (Olsson opubl.) har endast omfattat Malwa som skotare jämfört med en konventionell skotare (Komatsu 845 eller Ponsse Buffalo). Malwan klarade sig väl i jämförelsen som gjordes med stöd av den ergonomiska checklistan. För granskningsområdena Reglage och Underhåll får Malwa till och med bättre poäng än jämförelsemaskinen, Komatsu 845. I vibrationstestet, där Malwa jämfördes med Ponsse Buffalo, uppnådde Malwa likvärdigt resultat som den fullstora maskinen.
I spårdjupstesterna klarade sig Malwaskotaren med trailer utmärkt och hade signifikant lägre spårbildning än Ponsse Buffalo i alla fyra försöksleden. Detta gällde både räknat per överfart och då jämförelsen gjordes baserat på utfört transportarbete. Spårdjupstesterna, som utförs på en brukad åker med organogen jord, tjänar mest till att rangordna maskinerna. De spårdjup som noteras kan alltså inte alls användas för prediktion av spårdjup och markpåverkan på normal skogsmark. Men markpåverkan från Malwa kan förväntas vara begränsad jämfört med en större konventionell maskin.
Läs mer i Arbetsrapport 972-2018 nedan.
