Gå till:

Feromonbaserad bekämpning ger klen effekt

Grankottmott
Grankottmott i klisterfälla betad med feromon
Foto: Olle Rosenberg
Tre fjärilar och en fluga bidrar starkt till skogsbrukets stora brist på förädlat granfrö. Och det senaste motmedlet – att förvirra hanarna med feromoner inför parningen – verkar inte ge resultat.

Fröplantager etableras för att producera frö till träd med högre tillväxt och bättre virkeskvalitet jämfört med användning av plantor från lokalt beståndsfrö. Men goda fröår inträffar normalt bara med fyra till sju års mellanrum och ungefär 40 % av den potentiella fröskörden förstörs av skadegörande insekter, vars larver äter frön eller andra delar av kotten.
 
I Sverige handlar det främst om tre fjärilar och en fluga: grankottmottet, grankottmätaren, grankottvecklaren och grankottflugan. För de två förstnämnda finns ett registrerat bekämpningsmedel. Men för grankottvecklaren och grankottflugan finns inget registrerat medel, trots att grankottvecklaren tillsammans med grankottmottet är en av de två värsta skadegörarna.

Feromon förvirrar

Därför har Lunds universitet och Skogforsk testat att förvirra hannarna med hjälp av feromoner. En fjärilshona producerar enstaka nanogram av sitt feromon och genom att sprida ut så mycket som enstaka gram per hektar av en syntetisk kopia blir det så mycket doft i luften att hanarnas parningssök försvåras. Målet är att färre honor lokaliseras och bli parade, vilket skall leda till färre larver i nästa generation som kan orsaka skador.
 
Försöken verkar ha lyckats på så vis att hanarna inte hittat till fällor betade med syntetiskt framställda feromoner. Fångsten för båda arterna var i stort sett noll i alla försök under de år projektet pågått. Slutsatserna i dessa försök är därför att hanarna blir förvirrade av höga doser feromon och att behandlingen försvårar hanarnas förmåga att hitta de konstgjorda honorna (feromonbetade fällor).

Resultaten uteblir

Men andelen angripna kottar och antalet larver i dem minskar ändå inte. Under 2018 behandlades hela plantager med feromon, men inte ens då minskade skadorna märkbart.
 
Det här kan bero på många saker. Kanske är feromonhalterna för låga. Kanske flyger redan parade fjärilshonor in i de behandlade ytorna för att lägga ägg. Eller också är fjärilarna så många att de lyckas finna varandra trots bekämpningen. Man kan också tänka sig att betena i fällorna inte är lika attraktiva som lockande honor och att parningsfrekvensen är hög trots få hanar i fällorna.
 
Ytterligare studier av parningsbeteende och behandling av plantager är nödvändiga för att komma till insikt hur vi på bästa sätt kan säkra de framtida fröskördarna.

Läs fördjupning

Bakgrund

Fröplantager anläggs för att producera frö till träd med högre tillväxt och bättre virkeskvalitet jämfört med användning av plantor från lokalt beståndsfrö. Men goda fröår för granen inträffar normalt bara med fyra till sju års mellanrum, och Skogforsk bedömer att det kommer att vara brist på förädlat granfrö åtminstone fram till slutet av 2020-talet, framförallt i Götaland och Norrland.

Skadegörare förstör 40 %

En starkt bidragande faktor till bristen är att ungefär 40 % av den potentiella fröskörden förstörs av skadegörande insekter, vars larver äter frön eller andra delar av kotten. I dagsläget finns bara ett bekämpningsmedel registrerat för användning i fröplantager, och det kan reducera skador av de kottfjällsätande larverna av fjärilarna grankottmottet (Dioryctria abietella) och grankottmätaren (Eupithecia abietaria). För den tredje fjärilen, grankottvecklaren (Cydia strobilella), och för flugan, grankottflugan (Strobilomyia anthracina), vars larver äter av frön och delvis fjäll finns inga registrerade preparat som fungerar. De arter som uppträder mest frekvent och får anses som mest allvarliga av de fyra är grankottvecklaren och grankottmottet.

Kostnadseffektiv bekämpning – om medel finns

Bekämpningsmedlet mot grankottmott och grankottmätare heter Bacillus thuringiensis var. aizawai x kurstaki (Btk). Det är ett biologiskt preparat som säljs under produktnamnet Turex ® 50 WP.  Bekämpningen sker med en traktordragen fläktspruta och är kostnadseffektiv. Om skadegraden sjunker från 40 till 16 procent med Btk i en plantage med en produktionspotential på 20 kg frö/ha ökar fröskörden med 4,8 kg per hektar. Behandlingen kostar då ungefär 1 250 kronor per extra kilo frö, med marknadspriset 15 000 kronor.
 
För grankottvecklaren och grankottflugan finns alltså inget registrerat motmedel, trots att grankottvecklaren utgör en av de värsta skadegörarna. Därför har Skogforsk testat att förvirra hannarna med hjälp av feromoner, så att de får svårare att hitta honorna och para sig.

Feromoner kan vara nyckeln

De flesta fjärilar kommunicerar med kemiska flyktiga ämnen, så kallade feromoner. Honorna utsöndrar feromonet och hanarna attraheras av ämnet och hittar på så vis honan, varefter parning kan ske. Redan då det första feromonet identifierades för 60 år sedan insåg forskarna potentialen att använda dessa ämnen för att detektera, övervaka och bekämpa skadeinsekter i jord- och skogsbruket. Idag används sådana metoder över hela världen, både i övervakningsfällor och för kontroll av hundratals insektsarter.

Stör parningen

Den metod som har varit mest framgångsrik för bekämpning kallas parningsstörning. En fjärilshona producerar ofta enstaka nanogram (0,000000001 g) av sitt feromon och genom att sprida ut enstaka gram per hektar av en syntetisk kopia blir det så mycket doft i luften att hanarnas parningssök försvåras. Målet är att färre honor lokaliseras och bli parade, vilket skall leda till färre larver i nästa generation som kan orsaka skador.

feromon.jpg

SPLAT appliceras  med en vanlig fogspruta.

I tidigare projekt har feromon för de tre fjärilsarterna identifierats och använts i övervakningssyfte och även i förvirringsförsök (2010-2012), men då med vanliga gummidispensrar. Sedan 2016 finns feromonbeten för övervakning av två arter kommersiellt tillgängligt hos Pherobank (Wageningen, Nederländerna): grankottvecklaren (produktnr 50323) och grankottmottet (produktnr 50077). I de aktuella projekten avsågs att via parningsstörning reducera angreppen i granfröplantager orsakade av grankottvecklaren och grankottmottet.

Metod

Ett första projekt utfördes under 2015 i de skånska plantagerna Maglehem, Gringelstad, klonarkivet Maltesholm, samt i Hosaby, Blekinge. Nästa projekt utfördes under åren 2017 och 2018 där totalt fyra granfröplantager i Skåne (Maglehem), Blekinge (Hosaby) och Uppland (Rörby och Ålbrunna) ingick.
 

applicering.jpg

Feromonet appliceras gärna högt upp i träden.


Flygtiden för vecklaren är från slutet av april till början av juni, med lite variation beroende av rådande temperatur och var i Sverige fjärilarna befinner sig. Mottet flyger från slutet av maj till oktober, även här beroende av rådande temperatur och lokalisering i landet.
 
SPLAT!
Som metod för förvirringsförsöket användes Specialized Pheromone Lure Application Technology (SPLAT), där aktiva ämnen bakas in i vax som sedan appliceras direkt på granarna. Fördelen med SPLAT jämfört med traditionella gummidispensrar är att antalet punktkällor kan mångdubblas med samma arbetsinsats. Vaxet är dessutom regnbeständigt och okänsligt för UV-ljus.
 
Under 2015 och 2017 användes en behandlad yta och en obehandlad kontrollyta i varje plantage. Behandlingen utfördes på 2 ha per lokal där 2-grams SPLAT-droppar applicerades högt upp i träden med en täthet på 320 droppar per ha. Den totala dosen feromon var 10 g per hektar för vecklaren och 100 g per hektar för mottet.
 
För att utvärdera effekten av behandlingen placerades sex feromonbetade fällor (genomskinliga plastfällor med klisterbotten) per art i träden på 3 meters höjd och i en ring med 25 meter i diameter, både i behandlingsytan och i kontrollytan. Fällor för båda arterna kontrollerades en gång per vecka.
 
Under 2015 användes plantagen Hosaby och klonarkivet Maltesholm till försöket med grankottvecklaren och för grankottmottet användes plantagerna Maglehem och Gringelstad. Under 2017 användes plantagerna Maglehem, Hosaby och Ålbrunna för båda arterna.
 
Under 2018 behandlades två hela fröplantager (Maglehem och Rörby) (även här 320 droppar per ha) för att undvika effekten av att honor kunde para sig i kontrollytan och sedan flyga in den behandlade ytan och lägga ägg. För dessa experiment användes sex fällor placerade i den centrala delen av plantagen och på 3 m höjd. I Maglehem (ca 6 ha) utfördes endast behandling mot mottet och i Rörby (ca 11 ha) utfördes försök på båda arterna.
 
Ett problem med behandling av hela plantager är att det inte finns någon kontrollyta för jämförelse av fällfångst och antalet larver per kotte. Istället användes åren innan behandling som referens, vilket inte är helt optimalt bl.a. med tanke på variationer av både insektspopulationer och skörd.

Resultat 

2015

För grankottvecklaren var fällfångsterna i kontrollområdena i snitt ca 50 hanar per fälla och i behandlade områden ca 0,3 st per fälla för de två försöksplantagerna. Undersökningen av kottar visade att angreppen var ca 50 % lägre och antalet larver per kotte ca 60 % färre i behandlat område jämfört med obehandlad kontroll i Maltesholm, medan ingen effekt kunde utläsas i Hosaby.
 
Vad gäller grankottmottet så fångades i snitt ca 12 hanar per fälla i kontrollområdet och ingen i de behandlade området i respektive plantage. I Maglehem var ca 60 % färre kottar angripna och antalet larver per kotte ca 70 % färre i behandlat område jämfört med obehandlad kontroll, medan ingen effekt kunde utläsas i Gringelstad.

 
2017

För vecklaren var fångsterna i kontrollytan i de olika plantagerna i snitt 90 hanar per fälla, medan inte en enda hane fångades i fälla i feromonbehandlade ytan. Antalet larver per kotte var högre i kontrollytan jämfört behandlade ytan i Hosaby och Maglehem, medan resultatet var det omvända i Ålbrunna.
 
För mottet varierade fångsterna mycket i kontrollytorna (0 - 26 hanar per fälla) men inte heller här fångades några hanar i de behandlade ytorna. När det gäller antalet larver per kotte så fanns en trend med färre larver i behandlade områden jämfört med obehandlad kontroll, men antalet var så litet att någon ordentlig analys inte var möjlig.

 
2018

I Rörby fångades varken grankottvecklare eller grankottmott i fällor sedan behandlingen med SPLAT kom igång. Då hela plantagen behandlats fanns tyvärr ingen obehandlad kontroll att jämföra med.
 
Eftersom angrepp på kottarna i Rörby hade mätts under flera föregående år (då plantagen inte hade behandlats med feromon) fick de data fungera som referens. Antalet vecklarlarver per kotte halverades (i snitt 3 stycken jämfört med 6 stycken året innan), medan antalet mottlarver var 0,2 st jämfört med 0,7 st året innan.
 
Men skillnaden i antalet larver per kotte mellan dessa år kan sannolikt till stor del förklaras med den större produktionen av kottar under 2018 (uppskattats till 22 000 kottar per ha) jämfört med 2017 (uppskattats till 8 000 kottar per ha) vilket resulterat i en utspädningseffekt och det totala antalet larver i plantagen reducerades inte.
 
Med stor variation i både kottproduktion och mängden insekter mellan år på samma lokal är det svårt att utvärdera åtgärderna.

Slutsatser

Fällfångsten för båda arterna var i stort sett obefintlig i alla delförsök under projektets hela löptid, vilket indikerar att behandlingen försvårar hanarnas förmåga att hitta lockande honor. Hanarna blir med andra ord förvirrade av höga doser feromon.
 
Men andelen angripna kottar och antalet larver i dessa kottar är ungefär lika stor som i de obehandlade plantagerna. Det kan bero på att redan parade fjärilshonor även flög in i de behandlade ytorna för att lägga ägg. Under 2018 behandlades därför hela plantager med feromon, men utan någon mätbar minskning av angreppen.
 
Sammantaget är resultaten från tre års försök inte tillfredsställande – vi har inte lyckats reducera angreppen på kottarna, trots att hanarnas förmåga att attraheras till fällorna minskat rejält.
 
Möjligen behövs ännu högre doser av feromoner för att uppnå en tillräckligt bra effekt. Eller så finns fjärilarna i så höga numerär i plantagerna att de trots bekämpningen lyckas finna varandra – särskilt om det är så att parningen sker i anslutning till kläckningen, och de helt enkelt inte behöver flyga runt för att hitta någon partner. Man kan också tänka sig att betena i fällorna inte är lika attraktiva som lockande honor eller att parningsfrekvensen är hög trots få hanar.
 
Ytterligare studier av fjärilarnas parningsbeteende och metoder för behandling av plantager är nödvändiga för att komma till insikt hur skogsbruket på bästa sätt kan säkra framtida fröskördar.

 

Projekten har finansierats av ÅForsk stiftelse, Skogssällskapet, Föreningen Skogsträdsförädling och plantageägarna.

Nr 85-2018    Publicerad 2018-12-20 07:00
Förädling & plantor
Skogsskador
Insektsskador
Läs mer
Löfstedt, C., Svensson, G.P., Jirle, E.V., Rosenberg, O., Roques, A. & Millar, J.G. 2012. (3Z, 6Z, 9Z, 12Z, 15Z)-pentacosapentaene and (9Z, 11E)-tetradecadienyl acetate: sex pheromone of the spruce coneworm Dioryctria abietella (Lepidoptera: Pyralidae). J. Appl. Entomol. 136: 70-78.
Rosenberg, O., Löfstedt, C. & Weslien, J. 2009. Fjärilsdofter i fröplantager kan ge oss mer förädlat frö. Skogforsk, Resultat nr 19, 2 s.
Svensson, G.P., Wang, H.-L., Jirle, E.V., Rosenberg, O., Liblikas, I., Chong, J.M., Löfstedt, C., Anderbrant, O. 2018. Challenges of pheromone-based mating disruption of Cydia strobilella and Dioryctria abietella in spruce seed orchards. J. Pest Sci. 91: 639-650.
Wang, H.-L., Svensson, G.P., Rosenberg, O., Bengtsson, M., Jirle, E.V. & Löfstedt, C. 2010. Identification of the sex pheromone of the spruce seed moth, Cydia strobilella L. (Lepidoptera: Tortricidae). J. Chem. Ecol. 36: 305-313.
Wang, H.-L., Svensson, G.P., Jacobsson, J., Jirle, E.V., Rosenberg, O., Francke, W., Anderbrant, O., Millar, J.G. & Löfstedt, C. 2015. Sex pheromone of the cloaked pug moth, Eupithecia abietaria (Lepidoptera: Geometridae), a pest of spruce cones. J. Appl. Entomol. 139: 352-360.
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.