Gå till:

Beståndsanläggningskedjan – kunskapsunderlag för utveckling av strategier

Att se alla skogsvårdsåtgärder integrerat kan vara en väg framåt för mer kostnadseffektiv beståndsanläggning. Konceptet behöver dock vidareutvecklas för att tydligt visa på fördelarna.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 970-2018.

Efter föryngringsavverkning är skogsodling genom plantering det vanligaste sättet att etablera ny skog i Sverige. Vid denna beståndsanläggning ingår vanligtvis markberedning, plantering och röjning. Dessa åtgärder tillämpas således årligen i stor omfattning i svenskt skogsbruk. Kostnaderna för åtgärderna är relativt höga och kostnadsutvecklingen för skogsvårdsåtgärder har på senare år varit mindre gynnsam än för avverkning av skog. Mot den bakgrunden är det viktigt att bryta den pågående kostnadsökningen för skogsvård samtidigt som kvalitén i föryngringarna måste bibehållas eller höjas.

I projektet har ett helhetsperspektiv applicerats på beståndsanläggning vid plantering av tall och gran. Syftet var att ta fram kunskapsunderlag för utveckling av strategier för mer kostnadseffektiv beståndsanläggning genom att betrakta de tre huvudmomenten markberedning, plantering och röjning integrerat och inte som tre separata av varandra oberoende åtgärder. Dessa åtgärder sammantaget benämner vi ”beståndsanläggningskedjan”.

Projektet bestod av tre delar med följande delmål:

  1. Sammanställa befintlig kunskap och identifiera kunskapsluckor genom en intervjustudie och en litteraturstudie.
  2. Utifrån kunskapssammanställningen (delmål 1) redovisa exempel på olika beståndsanläggningskedjor och analysera kostnaderna för de olika alternativen.
  3. Utifrån delmål 1 och 2 ge förslag på forskning för att fylla några av de identifierade kunskapsluckorna samt utforma en försöksplan för fältförsök och anlägga ett fältförsök.

När ett bestånd ska anläggas idag prioriteras vanligtvis lägsta möjliga kostnad för respektive skogsvårdsåtgärd istället för att se till kostnaden för hela beståndsanläggningskedjan. Det var en slutsats i intervjustudien vars syfte bland annat var att kartlägga om och i så fall hur olika företag i skogsbranschen arbetar med ett helhetsperspektiv i beståndsanläggningskedjan. Några hinder som framfördes för detta arbetssätt var:

  1. Bolags- och ägarform; enklare för företag med egen skog att se till helheten.
  2. Skogsvårdens låga status jämfört med virkesanskaffning.
  3. Upphandling, planering, uppföljning samt ekonomisk styrning och redovisning är inte anpassad för en helhetsstrategi.
  4. Det finns en stark tradition om hur skog ska föryngras.
  5. Tillgång till rätt resurser, exempelvis passande markberedningsaggregat för olika marktyper.

Det framkom dock tankar och intresse hos de intervjuade att förändra skogsvårdsarbetet till att se till hela beståndanläggningskedjan, men att mer forskning krävs som visar på fördelarna.

I litteraturstudien gjordes en kunskapsöversikt av konceptet. Det finns inga svenska studier där olika beståndsanläggningskedjor jämförs, men väl från Finland. Ett resultat från dessa studier är att olika kedjor kan få olika rangordning beroende på vilket mått man använder för rangordningen – enbart biologiska faktorer (överlevnad och tillväxt hos plantor), om sannolikheten för att uppnå ett visst biologiskt resultat ingår eller om även ekonomiska aspekter inkluderas i jämförelserna. En central del av litteraturstudien var att sammanställa olika markberedningsmetoders effekter på planterade plantors överlevnad och tillväxt samt lövuppslag (främst björk). Ansatsen var att kvantifiera dessa effekter för att få nödvändiga indata till analyser av olika kombinationer av skogsvårdsåtgärder, d.v.s. olika beståndsanläggningskedjor. En viktig slutats från litteraturstudien är att det finns stora kunskapsluckor, dels om olika markberedningsmetoders effekter på olika marktyper och i olika klimatlägen, dels om interaktionen mellan olika åtgärder i beståndanläggningskedjan. Detta är speciellt tydligt för tall. Avsaknaden av denna typ av kvantitativa effekter för de ingående åtgärderna i kedjorna är ett hinder för att kunna utveckla konceptet.

De redovisade syntetiserande ekonomiska kalkylerna för några beståndsanläggningskedjor antyder bland annat att när markberedning ingår i kedjan blir totala kostnaden oftast högre, men i gengäld erhålls i regel en tätare ungskog på kortare tid. Räknat som kostnad per överlevande planta var den oftast lägst i kedjorna där markberedning ingick. Kalkylerna baseras på en del försöksdata, men även många bedömningar, vilket gör att resultaten ska ses som några exempel och betraktas med stor försiktighet.

I syfte att täppa till identifierade kunskapsluckor utarbetades en försöksplan och anlades ett fältförsök i Västerbotten. I försöket studeras bland annat interaktionen mellan markberedningsmetod och två plantstorlekar av tall (överlevnad och tillväxt).

Några kunskapsluckor och därtill kopplade forskningsbehov identifierades, nämligen: 

  1. Orsaker till avgångar för planterade plantor, ofta förädlade, behöver tydligt klargöras för att kunna vidta adekvata åtgärder i syfte att förbättra överlevnaden.
  2. För att kunna analysera, värdera och jämföra olika beståndsanläggningskedjor behövs bättre kunskap om: a) hur gran- och tallplantors överlevnad och tillväxt påverkas av olika markberedningsmetoder, b) etablering av och tillväxt för icke önskad självföryngring samt röjningsbehov efter olika typer av markberedning, c) interaktionen mellan olika planttyper (exempelvis storlek) och markberedningsmetod.
  3. Befintliga relevanta fältförsök behöver underhållas och följas upp regelbundet. Nya fältförsök behöver också etableras. Försöken måste följas under lång tid.
  4. Utveckla modeller för, och relevanta mått på, uppnått ungskogstillstånd för olika beståndsanläggningskedjor.
  5. Utveckla nya och vidareutveckla befintliga markberedningsmetoder i syfte att minska andelen påverkad markyta utan att tumma på kravet på bra planteringspunkter.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 3-2018    Publicerad 2018-01-12 07:00
Skogsskötsel
Markberedning
Föryngring
Röjning
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.