Gå till:

Variation av omloppstider – en strategi för naturvård?

Foto: Erik Viklund, Skogforsk
En variation av omloppstid så att utvalda bestånd tillåts bli gamla innan avverkning skulle kunna vara en strategi för naturvård i skogslandskapet.

Det svenska skogslandskapet består till väldigt stor del av brukad skog och en betydande del av floran och faunan i skogslandskapet hittas där. Hur produktionsbestånden brukas har därför stor betydelse för artrikedomen i skogarna.

I en studie har vi simulerat utvecklingen av skogsbestånd på fyra typståndorter, trädslagen gran och tall och en låg och en hög bonitet av vardera trädslaget. Syftet var att utvärdera hur olika omloppstider påverkade förekomsten av grova döda och levande träd som är viktiga för skogens djur och växter.

Omloppstiderna som simulerades i analysprogrammet Heureka varierade mellan 55 och 136 år på de högre boniteterna och mellan 81 och 191 på de lägre. I simuleringen antog vi att 10 hänsynsträd per hektar lämnats vid slutavverkningen och vid de kortaste omloppstiderna är det endast dessa som bidrar med grov död ved (> 30 cm) och stora träd (> 30 cm). Vid längre omloppstider bidrar även produktionsträden till att höja mängderna död ved och stora träd och därmed skapa mer habitat för arter som är beroende av dessa strukturer och substrat.

Vår slutsats är att om man kortar ner omloppstiderna minskar mängden habitat för dessa arter i produktionsbestånden, vilket bara delvis kan kompenseras genom ökad generell hänsyn. Förlängda omloppstider kan däremot bidra till att skapa mer habitat i produktionsbestånden.

Beslut om slutavverkningstidpunkt fattas framförallt baserat på kriterier för ekonomi och risk men vår studie belyser att även konsekvenserna för mängden habitat i bestånd och landskap bör vägas in. En variation av omloppstider, med överhållning (förlängd omloppstid) av utvalda bestånd, skulle kunna vara en del av en övergripande strategi för naturvård i skogslandskapet.

Läs fördjupning

Val av omloppstid

Valet av tidpunkt för slutavverkning påverkas av ett antal förutsättningar. Den ekonomiska grundprincipen är att när beståndets värdetillväxt inte längre förräntar det kapital som beståndet och marken utgör skall det avverkas. Vid normala skogliga räntesatser på 2-3 % inträffar detta ofta strax före eller i samband med medeltillväxtens kulmination i gran-och tallbestånd i Sverige. Att tillämpa en längre eller kortare omloppstid kan ibland vara ekonomiskt motiverat, till exempel om man bedömer att risken för skador som vindfällning eller röta ökar för mycket i omloppstidens slut, eller av skogshushållningsskäl för ett företag som vill ha ett jämnt virkesuttag över tiden, för att försörja en industri. Samtidigt har valet av omloppstid betydelse för andra värden i skogen som rekreation, klimatnytta, fauna och flora.

Simulering av produktionsbestånd

Inom forskningsprogrammet Future Forests har omloppstidens betydelse för förekomsten av död ved och stora träd i produktionsbestånden simulerats. Grov död ved är en bristvara i de brukade bestånden och många arter som kräver denna typ av substrat är mer eller mindre sällsynta. Stora och gamla träd har en mer utvecklad krona och en mer komplex barkstruktur än mindre träd och det bidrar också till habitat för fler arter. Simuleringarna gjordes i analys- och planeringsverktyget Heureka och vi analyserade tall- och granbestånd på svag respektive bördig mark. För varje ståndort simulerades fram ekonomiskt optimala skötselprogram med gallringar och omloppstid. Vi antog att hyggen föryngrades med plantering och att tio hänsynsträd per hektar lämnades. Vi antog också en tioprocentig lövinblandning som reglerades vid röjning och gallringar. De ekonomiskt optimala skötselprogrammen i tabell 1 demonstrerar den dramatiska effekt valet av ränta har på omloppstiden.

Resultat

Våra resultat för grov död ved (figur 1) visar tydligt att de längsta omloppstiderna ger totalt mer grov död ved än de kortare. Man måste dock upp i omloppstider över 130 år på de svagare ståndorterna för att få något betydande bidrag från produktionsträden till död ved grövre än 30 cm. På de bördigare markerna börjar produktionsträden bidra med grov död ved vid cirka 70 år för gran och 90 år för tall. Vid kortare omloppstider är det endast hänsynsträden som bidrar till grov död ved när de dör. Vi kan se en svag trend att hänsynsträden bidrar mer till död ved vid längre omloppstider. Det beror på att fler hänsynsträd hinner dö under omloppstiden om denna är längre. Om man sätter dimensionsgränsen för död ved vid 10 centimeter så bidrar produktionsbeståndet betydligt mer och vid alla omloppstider, men trenden att långa omloppstider ger mer död ved är fortfarande mycket tydlig.

 

Ståndortsindex Ränta (%) Antal gallringar Omloppstid (år) Medeltillväxt (m3sk/ha och år)
G30 5 1 56 8,5
  4 2 66 9
  3 2 66 9
  2 2 76 9,3
  1 2 86 9,4
  0 3 106 9
         
G18 5 0 81 2,3
  4 0 86 2,4
  3 1 101 2,6
  2 1 116 2,8
  1 1 131 2,9
  0 1 176 2,7
         
T24 5 1 66 5,7
  4 1 71 5,8
  3 1 71 5,8
  2 2 91 6
  1 2 106 5,8
  0 2 136 5,3
         
T16 5 1 91 2,5
  4 1 96 2,5
  3 1 101 2,6
  2 2 126 2,7
  1 2 136 2,7
  0 1 191 2,3

Tabell 1. Simulerade ekonomiskt optimala skötselprogram för fyra typståndorter.

 

Förekomsten av stora träd (figur 2) följer samma mönster som grov död ved men här börjar produktionsbeståndet bidra vid något lägre omloppstider och vid de längre omloppstiderna bidrar de med en mycket stor andel grova träd jämfört med hänsynsträden. Det finns också en svag trend att hänsynsträden bidrar mindre till antalet stora träd vid längre omloppstider. Det beror på ett fler av dem hinner dö under de längre omloppstiderna.

Vi har beskrivit mängden grov död ved och antal stora träd som ett medelvärde över omloppstiden. Det finns en principiell skillnad mellan de habitat som hänsynsträden skapar med och de som produktionsträden bidrar med. Hänsynsträden finns med som grova träd under hela omloppstiden och när de dör skapas grov död ved såväl på hyggen som i ungskogar och äldre skog. Produktionsträden bidrar med en puls av grova träd och död ved i slutet av omloppstiden när slutavverkningen är nära. De olika källorna till grov död ved och stora träd är därför inte helt utbytbara, men de har båda sitt värde.

 

Figur 1. Mängd grov död ved som medelvärde över omloppstiden för ekonomiskt optimala skötselprogram vid olika räntor. (0 procent ger längsta omloppstiden och 5 procent kortaste)

 

 

Figur 2. Antal stora träd som medelvärde över omloppstiden för ekonomiskt optimala skötselprogram vid olika räntor. (0 procent ger längsta omloppstiden och 5 procent kortaste)

 

Betydelse för skogsbruket

Våra resultat visar att omloppstiden har betydelse för viktiga habitat som främjar biologisk mångfald. En förkortning av omloppstiden minskar mängden habitat och ökad generell hänsyn kan endast delvis kompensera för detta. Förlängda omloppstider kan däremot bidra till att skapa mer habitat i produktionsbestånden. Beslut om slutavverkningstidpunkt fattas framförallt baserat på kriterier för ekonomi och risk men vår studie belyser att även konsekvenserna för mängden habitat i bestånd och landskap bör vägas in. Variation av omloppstider, med överhållning av utvalda bestånd, skulle kunna vara en del av en övergripande strategi för naturvård i skogslandskapet.

Nr 44-2017    Publicerad 2017-05-19 06:00 )
Skogsskötsel
Hänsyn
Naturhänsyn
Referenser
Författare

Adam Felton

SLU

Urban Nilsson

SLU

Tomas Lämås

SLU

Tomas Lundmark

SLU

Annika Nordin

SLU

Thomas Ranius

SLU

Jean-Michel Roberge

SLU
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.