https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/projektrapportfroskord-fran-tallfroplantage-t2-alvik--effekt-av-inkorsning-pa-planteringsresultatet-i-falt-projekt-nr-244/
Denna rapport beskriver arbetet för att undersöka om det går att göra härdighetssortering av plantor med hjälp av spektrofotometer.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 903-2016. Läs även artikeln Antocyaninfärgade tallplantor inte härdigare.
Under ett antal år har det rapporterats om stora avgångar i praktiska tallföryngringar i Norrbotten med material från bland annat Alviksplantagerna. En teori som förts fram som en av förklaringarna till avgångarna är att de plantor som dör, huvudsakligen kommer från hybridplantagefrö där fadern utgörs av mindre härdigt vildpollen. Flera studier har visat att unga tallplantor med nordligt ursprung i genomsnitt får ett mer rödaktigt utseende (antocyaninfärgning), under invintringsfasen på hösten, jämfört med mer sydligt material. Det finns även studier som pekar på en något högre överlevnad i fält för antocyaninfärgade, jämfört med mer grönaktiga tallplantor inom samma plantparti. En frågeställning som lyfts fram är om plantor som härrör från mindre härdigt hybridfrö skulle kunna identifieras och sorteras ut baserat på deras färg.
Studiens syfte var att undersöka om det går att ta fram en icke destruktiv, snabb och effektiv metod för härdighetssortering av plantor på individnivå och omfattade tre årsskördar (2007–2009) från tallfröplantage T2 Alvik. Plantornas ljusreflektans registrerades med en spektrofotometer och som mått på deras färg utnyttjades den del av ljuset som reflekterades från stam och barrmassa inom det röda och gröna våglängdsområdet. Färgen på varje enskild planta jämfördes sedan med dess frysskada efter frystest i klimatkammare.
Resultaten visade att det inte finns något entydigt samband mellan en plantas ljusreflektans inom det röda och gröna våglängdsområdet och dess härdighet, varför metoden inte går att använda för individuell härdighetssortering. För framtiden kan dock en multivariatanalys av fullständiga spektra bli ett användbart alternativ. I dagsläget bedömer vi dock att den tekniska utvecklingsinsats som skulle krävas för detta inte motsvaras av den praktiska nyttan.
Läs rapporten i sin helhet nedan (pdf).
