Gå till:

Naturhänsyn i gammal tallskog – hur mycket kostar det och vad får man för pengarna?

Foto: Line Djupström, Skogforsk
Att lämna mer hänsyn vid avverkning innebär minskad prestation i drivningen och uteblivna inkomster. Men den ger goda resultat i form av mer död ved, som är en viktig faktor för biologisk mångfald.

Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Forest Ecology and Management

Skogforsk har i samarbete med SLU gjort en studie för att analysera de ekonomiska och biologiska konsekvenserna av ökad mängd naturhänsyn vid avverkning i gammal tallskog. Resultaten visar att nuvärdet minskar när hänsynen ökar. De visade också att en betydligt mindre andel av den gamla grova döda veden förstörs av skogsmaskiner vid hög än vid låg hänsynsnivå. Förklaringen kan vara att många av de gamla lågorna skyddas av de kvarlämnade träden och trädgrupperna och undviks på så vis att köras över.

Att nuvärdesförlusterna ökar med hänsynsnivån beror främst på minskade avverkningsvolymer men också på sänkt prestation vid drivning och mindre areal att producera ny skog. Prestationen vid drivning minskade med cirka 30 procent när hänsynen ökar från 3 till 50 procent. Volymen grov död ved nästan dubblerades från den låga till den höga hänsynsnivån och mångfalden ökade med ökad hänsynsnivå.

Aktiv naturhänsyn

Tallskogen är en så kallad störningspräglad naturtyp och mycket av miljövärdena finns i marken och i den döda veden. Utan störning händer väldigt lite och därför kan en aktiv naturhänsyn, där man skapar död ved, passa väldigt bra i dessa skogar.

Att spara träd i samband med avverkning i syfte att ta hänsyn till miljön är inget nytt påfund, och att död ved är en av de viktigaste faktorerna för biologisk mångfald i skogen är ett känt faktum. Att skapa död ved i samband med avverkning är en relativt kostnadseffektiv hänsynsmetod (Smart Hänsyn Syntes nr 6) för att skapa bättre förutsättningar för många olika arter att fortleva både på kort och lång sikt i den uppväxande skogen.

Effaråsen – ett storskaligt försöksområde

I beståndet med högre hänsynsnivå förväntas med tiden en än större variation i den döda veden (strukturella mångfalden). Den ökande variationen kommer till stor del bero på att det redan idag finns en högre volym av död ved i dessa områden och varje objekt kommer på grund av olika faktorer att brytas ner i olika takt och på olika sätt, vilket skapar fler unika vedstrukturer. Faktorer som påverkar vedstrukturen är bland annat träslag, solexponering, markkontakt, vilka insekter och svamparter som angriper veden och om det är stående eller liggande död ved.

Resultaten baseras på ett storskaligt försök, projekt Effaråsen, där hela bestånd har avverkats med olika nivåer av hänsyn i form av lämnade levande träd och träd kapade till högstubbar, katade träd och träd fällda till lågor på marken. Med hjälp av skördardata och fältinventeringar har sedan effekten av den ökande hänsynsnivån analyserats. 

Nuvärden för de olika hänsynsnivåerna beräknades genom skogens nuvarande värde plus framtida kostnader och intäkter diskonterade med 2% ränta.

Nr 84-2016    Publicerad 2016-09-22 09:55
Hänsyn
Naturhänsyn
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.