Gå till:

Behov och tillväxteffekter av dikesrensning – en kunskapssammanställning

Foto: Eva Ring/Skogforsk
Dikesrensning kan ge ökad trädtillväxt. Från tillväxtsynpunkt torde behovet av rensning vara störst efter föryngringsavverkning och tidig gallring. Här sammanfattas kunskapsläget.

Artikeln baseras på en vetenskaplig artikel publicerad i Silva Fennica

En slutsats för den praktiska tillämpningen av dikesrensning är att såväl dikenas funktion som beståndets utvecklingsgrad och markens egenskaper samt geografiskt läge (klimatet) måste beaktas när man ska bedöma behov av dikesrensning med syftet att påverka trädtillväxt.

Det finns inga resultat från Sverige utan merparten studier är utförda i Finland. Studierna visar på sänkt grundvattennivå (ca fem cm) efter dikesrensning på torvmark, dvs. liknande storlek som höjningen efter en ”normal” gallring. Tillväxtökningar på 0,5–1,8 m3 per hektar och år under en period på 15–20 år finns rapporterade efter dikesunderhåll i tallskog på tidigare dikad torvmark.

En studie tyder på att dikesrensning har liten eller ingen effekt på grundvattennivån om virkesförrådet överstiger ca 150 m3 per ha, vilket talar för att tillväxten då inte påverkas. En annan studie tyder på att tillväxteffekten är liten eller obetydlig efter dikesrensning om den ursprungliga grundvattennivån är djupare än 30–40 cm under markytan. Eftersom torv sjunker ihop och kompakteras efter nydikning är en torvmark troligen svårare att dränera vid dikesrensning.

Den tid som gått efter den ursprungliga dikningen är en viktig faktor när man ska fastställa behov av dikesrensning. Behovet av rensning tycks uppkomma tidigare i nordligt klimat jämfört med mer sydligt. Vidare torde behovet vara störst vid låga virkesförråd, dvs. i samband med föryngringsavverkning och tidig gallring. Det finns stort behov av ytterligare studier av förändrade markvattenförhållanden och tillväxtrespons efter dikesrensning. Det finns även behov av en enkel robust metod för att bedöma markvattenförhållandet i fält, och dess påverkan på trädtillväxt, för att bättre kunna fastställa lämplig tidpunkt för en rensning i tidigare dikade områden.

Kunskapssammanställningen omfattar inte miljöeffekter av dikesrensning. Men, det är känt att åtgärden kan orsaka ökad transport av exv. jordpartiklar till nedströms liggande vatten. Därför är det viktigt att en rensning görs på ett ändamålsenligt sätt, så sällan som möjligt och att den ger avsedd effekt.

Läs fördjupning

Ökad tillväxt av dikning

Dikning av skogsmark med hög grundvattennivå ger ofta påtagligt ökad trädtillväxt för många barrträd i boreal skog. Det gäller både mineraljordar och torvmarker så länge andra produktionsfaktorer inte begränsar tillväxten, exv. tillgången på växttillgänglig näring. Även om undantag finns, försämras oftast ett dikes funktion med tiden och rensning kan bli nödvändig för att upprätthålla dikets avvattnande effekt och uppnådd tillväxt efter nydikning. Ibland handlar det om att åter öka tillväxten om den minskat mycket p.g.a. försämrad dikesfunktion.

Cirka 15 miljoner hektar uppges ha dikats i boreal skog. Merparten är torvmark men även en del mineraljord ingår. Nästan hälften av den totala arealen finns i Finland, Sverige och Norge samt en tredjedel i Ryssland. I nuläget i Finland dikesrensas 70 000–80 000 hektar årligen. För Sverige handlar det om några tusen hektar per år enligt uppgifter från Riksskogstaxeringen.

 

Inte bara diket har betydelse...

För att fastställa behov av dikesrensning från tillväxtsynpunkt går det inte enbart att utgå från ett dikes status och bedömd funktion. Hänsyn måste även tas till det aktuella beståndet, marktypen och klimatläget. Om man enbart utgår från en okulär bedömning av ett dike kan behovet av rensning överskattas.

Tiden efter dikning har i studier visat sig vara en viktig faktor vid bedömning av ett dikes kvalitet. Efter 25–30 år är behovet av rensning ofta stort, men behov kan uppkomma inom ett intervall på 10–50 år. Man ska också hålla i minnet att försämrad dikesfunktion och eventuell minskad tillväxt sker gradvis vilket talar för att markvattenförhållandena kan vara acceptabla under en lång period och att det inte finns någon distinkt mest lämplig tidpunkt för dikesrensning.

…utan även skogsbeståndet

Trädskiktet har stor betydelse för vattenbalansen i ett skogsbestånd. Vid höga virkesförråd fastnar en stor andel av nederbörden i trädkronorna (interception), avdunstar och når inte marken. Trädens upptag av vatten och transpiration under dess aktiva växtperiod bidrar till att marken dräneras – ju högre förråd desto större dränerande effekt. Det betyder att skogsskötselåtgärder som påverkar virkesförrådet även påverkar vattenförhållandet i marken. Åtgärder som bidrar till ökad tillväxt och ökat virkesförråd, exv. gödsling, kan minska behovet av dikesrensning, medan avverkning ger motsatt effekt och kan leda till behov av rensning.

Efter en ”normal” gallring finns data som visar på oförändrad eller stigande grundvattennivå på upp till 15 cm på torvmark och upp till 40 cm efter kalavverkning. Förändringen av grundvattennivån beror på:

  1. grundvattennivån före rensningen – ju lägre ursprunglig nivå desto större höjning
  2. storleken på virkesuttaget – ju större uttag desto större höjning, samt
  3. markens förmåga att transportera vatten (hydraulisk konduktivitet) – ju lägre konduktivitet desto större höjning.

De få studierna av dikesrensning, alla finska, har visat på sänkt grundvattennivå på ca fem cm på torvmark, dvs. liknande storlek som höjningen efter en ”normal” gallring. I en studie var dock sänkningen 30–40 cm, för en mark med ett tunt torvlager med underliggande sand. En annan finsk studie tyder på att dikesrensning har liten eller ingen effekt på grundvattennivån om virkesförrådet överstiger ca 150 m3 per ha, vilket talar för att tillväxten inte påverkas. Det leder också till slutsatsen att behovet och effekten på tillväxt av rensning torde vara störst vid låga virkesförråd, d.v.s. i samband med föryngringsavverkning och tidig gallring. Ytterligare en finsk studie tyder på att tillväxteffekten är liten eller obetydlig efter dikesrensning om den ursprungliga grundvattennivån är djupare än 30–40 cm under markytan.

Glöm inte marken…

Mineraljordens textur och torvens humifieringsgrad måste beaktas vid såväl dikning som dikesrensning. En finkorning mineraljord liksom en väl humifierad torv har hög vattenhållande förmåga och låg hydraulisk konduktivitet. Det innebär att dessa jordar är svårare att dränera än en grovkorning jord eller torv med låg humifieringsgrad.

En nydikning av torvmark gör att torven sjunker ihop, att humifieringsgraden och torvens densitet ökar, vilket leder till en lägre konduktivitet och att torven är svårare att dränera vid dikesrensning än den var vid nydikningen.

…och klimatet

Behovet av dikesrensning tycks uppkomma tidigare i nordliga bestånd jämfört med mer sydliga. Det beror på mer humida förhållanden i norr och mindre gynnsamma förhållanden för tillväxt. Det leder till långsammare beståndsutveckling och därmed längre tid tills trädskiktet får stor påverkan på vattenbalansen i ett skogsbestånd (se ovan).

Sammanfattningsvis måste såväl dikenas dräneringskapacitet som beståndets utvecklingsgrad och markens egenskaper samt geografisk belägenhet (klimatet) beaktas vid fastställandet av behovet av dikesrensning med syftet att påverka trädtillväxten.

Tillväxteffekter

Alla studier av tillväxteffekter efter dikesunderhåll är utförda i Finland och merparten av dessa i tallskog på dikad torvmark. Resultaten visar tillväxtökningar på 0,5–1,8 m3 per hektar och år under en period på 15–20 år efter åtgärden (ursprungligt virkesförråd 20–150 m3 per hektar). Tillväxteffekterna avser inte enbart dikesrensning utan även kompletteringsdikning samt kombinationen av dikesrensning och kompletteringsdikning ingår i datamaterialet. Med kompletteringsdikning menas att nya diken grävs mitt emellan de gamla dikena. I regel ger dikesrensning en mindre effekt än kompletteringsdikning.

Ekonomi

Lönsamheten för dikesrensning, uttryckt som förräntning av investerat kapital eller nuvärde, beror av storlek på tillväxteffekten, kostnad för åtgärden, massaved- och timmerpriser vid avverkning samt ränta och återbetalningstid för investeringen. I de studier som redovisas tycks lönsamheten vara störst i bestånd med virkesförråd på ca 100–150 m3 per hektar på medelhög–hög bonitet i gynnsamt klimatläge. Däremot i nordliga klimatlägen i bestånd med lågt virkesförråd kan lönsamheten vara låg eller obefintlig.

Stort behov av ytterligare kunskap

Det finns ett behov av bättre förståelse av hur markvattenförhållanden påverkar tillväxten för olika trädslag. Ett exempel är vid vilken markvattenhalt som tillväxten är optimal och hur det hänger ihop med grundvattennivån i olika jordar. En del studier tyder på att grundvattennivån på sensommaren uppvisar det starkaste sambandet med tillväxten, men det är inte helt klarlagt. En annan fråga är vad episoder med höga grundvattennivåer betyder för rotutveckling och tillväxt av ovanjordsdelar.

Det finns få studier som belyser behovet av dikesrensning samt av direkta effekter av rensning på vattenförhållanden i marken och trädtillväxt varför behovet av nya data är stort. I Sverige finns inte någon enda undersökning och kunskapen för gran är mycket bristfällig. För den praktiska tillämpningen av åtgärden är det viktigt att fortsatt testa de föreslagna gränsvärdena, dvs. att virkesförrådet ska vara mindre än ca 150 m3 per ha och grundvattennivå närmare markytan än 25–30 cm för att en påtaglig tillväxtökning ska erhållas efter dikesrensning i tall- och granskog. Det finns även behov av en enkel robust metod för att bedöma markvattenförhållandet i fält, och dess påverkan på trädtillväxt, i tidigare dikade områden, för att fastställa lämplig tidpunkt för dikesrensning.

Ytterligare fördjupning

Den vetenskapliga artikeln behandlar samband mellan markvattenförhållanden (huvudsakligen grundvattennivå) och ett skogsbestånds tillväxt och virkesförråd samt hur grundvattennivån påverkas av olika skogsskötselåtgärder. Dikning avhandlas lite kort, hur diken förändras med tiden och behov av dikesrensning. Dessutom refereras studier på hur dikesrensning påverkar grundvattennivå och tillväxt i boreal barrskog, främst i tallskog på dikad torvmark i Finland där de få studier som finns är utförda. Vidare belyses dikesrensningens ekonomi samt den praktiska tillämpningen av åtgärden.

Nr 25-2016    Publicerad 2016-02-23 07:00
Skogsskötsel
Dikesrensning
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Hannu Hökkä

Luke - Natural Resourses Institute Finland
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.