Gå till:

Nya klimatdata ger bättre anpassning av skogsodlingsmaterial av tall

Genom att använda nya klimatdata kan skogsbruket minska risken för skador och samtidigt öka produktionen i framtidens skogar.

En ny studie från SMHI och Skogforsk visar att den globala uppvärmningen tydligt påverkar de klimatförutsättningar som är kritiska för rekommendationer av skogsodlingsmaterial. På senare tid har ett flertal vetenskapliga studier visat på vikten av att ta hänsyn till klimatförändringens effekter på skogens tillväxtförutsättningar. Studierna visar på stora möjligheter att minska risker för skador och sjukdomar och samtidigt ge ökad produktion genom att flytta träden så att de anpassas till framtida klimatförhållanden. Det kan handla om bevarandefrågor för trädslag i mindre och splittrade populationer eller om anpassningsmönster för att optimera skogsproduktion för ekonomiskt viktiga trädslag med större utbredningsområden. 

Klimatvariabler anpassade för skoglig analys

Men för att kunna se hur träden ska förflyttas behöver man analysera skogliga fältförsök där man testat olika populationer av träd på en mängd olika testlokaler, så kallade proveniensförsök. Det nya i den här studien är att dessa försök analyseras genom att koppla nya klimatdata till såväl populationernas ursprung som testlokalerna. Därefter analyserar man prestationen under olika klimatförhållanden i de olika testlokalerna, och använder det för att förutsäga hur de kommer att reagera i ett framtida klimat. Gemensamt för dessa modeller är betydelsen av tillgång på högupplösta klimatvariabler som anpassats för skogliga analyser.

I ett samarbete mellan SMHIs Rossby Centre och Skogforsk har ett stort antal nya klimatvariabler för skogsbruk tagits fram, för utveckling av nya förflyttningsfunktioner för tall. En av de viktigaste variablerna är temperatursumma. Den har visat sig vara ett bra mått på tillväxtförutsättningarna för skog i Sverige. Enligt klimatscenario A1B (se förklaring längst ned) skulle temperatursumman öka med 200-400 dygnsgrader till år 2050. Som ett exempel skulle det ungefär motsvara att Skånes klimat flyttas till Mälardalen.

Så gjordes studien

I studien tog forskarna fram 22 klimatvariabler som är viktiga för tallens tillväxt och överlevnad i våra förhållanden. Där finns bland annat medeltemperatur och nederbörd över olika delar av året, men också sammansatta variabler som temperatursumma, vegetationsperiod, torrperioder och kontinentalitetsindex. Forskarna har använt nya rutnätsbaserade klimatdata med högsta möjliga upplösning för både Sverige (4x4 km) och Finland (10x10 km). För att anpassa dessa data till modeller som predikterar framtida klimatscenarier utvecklades ett antal justeringsmodeller som tillämpades på sex olika klimatmodeller i scenario A1B.

Nästa steg

Den här studien är ett steg i att utveckla nya klimatanpassade användningsrekommendationer för tall i Sverige och Finland med möjlighet att beskriva båda dagens och framtidens klimat. Nästa steg är att utveckla nya förflyttningsrekommendationer baserat på dessa variabler och med försöksdata från såväl Sverige som Finland.

Fakta SRES A1B

SRES A1B är ett välanvänt scenario inom skogliga analyser i bl.a. Sverige. Den karaktäriseras av en måttlig befolkningstillväxt, snabb global utveckling mot mer effektiva teknologier samt balanserad användning av fossila bränslen och förnyelsebar energi. I A1B beräknas den globala medeltemperaturen öka med c:a 2.5°C år 2100, vilket innebär c:a 3.5°C för Sverige.

Nr 54-2016    Publicerad 2016-06-09 08:41
Förädling & plantor
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Lars Bärring

SMHI, Rossby Centre
 011-4958604

Bengt

Andersson Gull

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.