Gå till:

Viktigt att skydda unga tallplantor mot viltbete

Foto: Mats Bildström/SkogenBild
Under det första året är tallplantor mycket sårbara för viltbete. Upp till hälften av dem dör redan vid måttlig betning. Det visar en studie där tallplantor klippts för att simulera viltbetning.

Den högsta dödligheten (ca 90%) återfanns bland de tallar där klippningen startade första året och fortsatte i minst två år till.

Det här innebär möjligen att rådjurens betning är ett större problem än man normalt räknar med. Rådjuret är en vanligare skadegörare än älgen när det gäller just de minsta tallplantorna. Om rådjurens bete slår ut mycket småtallar, blir det dessutom färre tallar kvar i ungskogen - och då kan de tallarna bli mera utsatta för älgens bete.

Men efter det första känsliga året verkar tallen vara förhållandevis motståndskraftig mot sporadiskt viltbete. Plantor som endast klipptes en gång under försöksperioden och med start det andra året eller senare överlevde betydligt bättre och tillväxten påverkades inte i någon större utsträckning. Om däremot toppskottet skadades ledde det ofta till permanenta kvalitetsnedsättningar.

Läs fördjupning

Bakgrund

En nyligen publicerad studie som bygger på ett samarbete mellan Skogforsk, Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen demonstrerar effekterna av simulerat viltbete i form av skottklippning på unga tallplantor.

Genomfördes i hägn

Klippningsexperimentet utfördes på hägnade tallplantor på Asa försökspark i Småland. Totalt fanns 36 behandlingsgrupper om 15 tallplantor i varje, samt en oklippt kontrollgrupp om 65 tallplantor. Klippningen genomfördes årligen under vårarna från 2000 till 2008, men enligt olika scheman för de olika behandlingsgrupperna.

Klippningsbehandlingarna varierades genom olika intensitet (andel av trädets skott som klipptes), tidpunkt för start (år då första klippning skedde) och varaktighet (hur många år i följd som klippningen utfördes). Data över överlevnad, tillväxt och stamkvalitet samlades in årligen fram till 2008 och en slutrevision genomfördes 2011.

 

Sprötkvistar? Att bedöma vad som är sprötkvist eller inte är ibland svårt, därför mättes grövsta kvist.

 

Resultat

Tallen sårbar första året

Måttlig klippning (med avseende på andel klippta skott per tall) som startade senare än första året efter plantering och som bara utfördes 1-3 gånger under 9 år hade inga eller förhållandevis små effekter för plantornas överlevnad och tillväxt. Dödligheten var dock hög när klippningen startade under det första året efter plantering, vilket indikerar att tallar är mycket sårbara då. För överlevande plantor var dödligheten högst hos de som utsattes för den hårdaste klippningen och ett klippningsschema utdraget över flera år.

En del stammar har krökar men det är inte alltid självklart en följd av behandlingen. Här en basal långkrök som kan bero på rotinstabilitet.

Studien utfördes med tre olika behandlingsvariabler och resultaten visade att behandlingarna hade olika betydelser för tillväxt- och kvalitetsnedsättningar hos försökstallarna: 

- Klippningsintensiteten (dvs andel klippta skott) hade störst påverkan på tillväxtresponser, samt uppkomst och grad av stamkrökar.

- Tidpunkten för klippningens start hade störst betydelse för att förklara huvuddelen av kvalitetsnedsättningar relaterade till stamstruktur (dvs förekomst av sprötkvist, samt egenskaper relaterade till stamkrök och deformerade grenar) hos försökstallarna.

- Klippningens varaktighet hade störst påverkan på variablerna som inkluderade upprepade data, som höjdutveckling och ökande antal bistammar per träd.

Figur 1. Höjdutvecklingen hos unga tallar i kontrollgruppen (0) samt sju behandlingsgrupper som klippts med medelhård styrka, men vid olika tidpunkter och under olika lång tid. Den första siffran representerar året då klippningen startade, den sista siffran (2) representerar klippningsintensiteten (medelhård) och siffrorna däremellan visar vilka år som träden klippts.

 

 

Diskussion

Första årets bete avgörande

Resultaten visar att tall är motståndskraftig mot enstaka betestillfällen. Dess effekter på överlevnad och tillväxt är knappt skönjbara. Men det gäller inte betning under det första året efter plantering, vilket innebär att det är mycket viktigt att skydda nyplanterade tallar från viltbete. Även bland de av våra försöksplantor som endast klipptes första året och med den lägsta klippningsintensiteten var dödligheten nästan 50%.

Den allra högsta dödligheten, nära eller t o m över 90%, återfanns bland de träd där klippningen startade första året och fortsatte i minst två efterföljande år. Under ett motsvarande betestryck är det troligen mycket svårt att föryngra planterad tall utan att skydda plantorna.

Plantor som istället endast klipptes det andra eller tredje året fick redan då betydligt ökad fortsatt överlevnad.

 

Hård betning - stor påverkan

Klippningens startpunkt, intensitet samt varaktighet hade samtliga betydelse för tallarnas höjd- och diametertillväxt. Klippning minskar precis som skottbete den gröna barrmassan vilket leder till att trädens fotosyntetiserande förmåga minskar. Trädens redan nedsatta produktion används dessutom mera för att återskapa förlorad barrmassa än till volymtillväxt.

Ju mindre träden är när betet startar, ju större andel av trädens skott som betas och ju fler år som betet fortgår, desto svårare blir det för träden att återhämta sig från betet och ju större blir de negativa effekterna på stamvedsproduktionen.

 

Allvarligt om toppskottet skadas

Tallen har ett symmetriskt och upprätt växtsätt, där toppskottet är dominant och hämmar andra skott från att också utvecklas till toppskott. Om toppskottet klipps eller betas av vilt hävs toppskottets dominans och det ger strukturella förändringar (t.ex. dubbelstammar) som sänker det kommersiella värdet på tallen.

 

Skadorna syns mindre

Vi fann en tydlig tidsaspekt för om träden uppvisade kvalitetsnedsättningar eller inte vid slutet av studien. Troligen blir äldre skador mindre synliga med åren, allteftersom träden växer, även om skadorna fortfarande finns kvar som permanenta strukturella förändringar i stammen.

 

Sammanfattning

Viltbete på tall som inträffar senare än första året efter plantering och inte upprepas oftare än med några års mellanrum, har av allt att döma inte någon allvarlig negativ påverkan på den växande tallen. Inte ens den högsta intensiteten av klippning ledde under sådana omständigheter till någon allvarlig nedsättning i överlevnad eller tillväxt hos försökstallarna. Å andra sidan är det viktigt att komma ihåg att ett enda betestillfälle på toppskottet kan leda till permanenta kvalitetsnedsättningar.

 

Återkommande bete

Återkommande bete är ett vanligt mönster och betade tallar kan, pga. förlorad höjdtillväxt och därmed minskad konkurrensförmåga, hamna i "betesfällor" där de ofta är förlorade för skogsbruket, men under en period kan fortsätta producera foder för viltet.

 

Rådjuret orsakar stora avgångar

Eftersom det tidigaste betet ger de allvarligaste effekterna, anser vi att rådjur kan utgöra en viktigare skadegörare på tall än man generellt tror. Rådjuren är nämligen, där de förkommer, en vanligare skadegörare på de minsta tallplantorna än älgen. Trots att rådjuren äter en liten mängd skott jämfört med älgen, så kan enstaka rådjursbete ge stora avgångar hos nyplanterad tall.

 

Värdefullt med långliggande försök

Studien visar slutligen också det stora värdet av data från långliggande försök. Den långa dataserien var avgörande för att kunna dra detaljerade slutsatser om klippningens påverkan på överlevnad och tillväxt hos tall. Dessa data kan även användas för att modellera effekten av olika betestryck på tallbeståndens tillväxt och i förlängningen också uppskatta ekonomiska konsekvenser av viltbete för skogsbruket.

Nr 3-2015    Publicerad 2015-01-26 09:15
Skogsskador
Viltskador
Läs mer
M. Wallgren, J. Bergquist, R. Bergström & S. Ericsson. 2014. Effects of timing, duration and intensity of simulated browsing on Scots pine growth and stem quality. Scandinavia Journal of Forest Research XX:YY-ZZ.
Författare

Jonas Bergquist

Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet
 036-35 93 25

Roger Bergström

Stefan Eriksson

Sveriges Lantbruksuniversitet
 0472-26 31 74
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.