Varför askåterföring?
Biobränslen från skogen är idag en viktig del av den svenska energiförsörjningen. Ett ökat uttag av biomassa innebär också ett ökat uttag av näringsämnen från skogen jämfört med ett uttag av endast stamved. För att kompensera för det ökade näringsuttaget är rekommendationen att vedaska bör återföras till skogsmarken. Aska från förbränning av skogsbränslen innehåller näringsämnen som förts bort från skogen vid avverkningen. Kvävet, det näringsämne som styr tillväxten i merparten av Sveriges skogar på fastmark, avgår dock med rökgaserna vid förbränningen. Varför skulle då tillförsel av aska kunna påverka trädens tillväxt? Jo, askan med dess höga pH kan leda till förändringar av kvävets omsättning och tillgänglighet i marken. Denna förändring av kvävets tillgänglighet för växter skulle enligt denna teori då vara som störst på de mest kvävefattiga och de mest kväverika markerna*.
Om försöken
En serie om tio försök anlades under perioden 1990-2006 i svenska tall- och granbestånd på fastmark i syfte att studera effekter på trädens tillväxt efter tillförsel av olika typer och doser av vedaska samt kombinationer av vedaska och kväve. Försöken är anlagda som parcellförsök med upprepningar i randomiserade block och är geografiskt spridda över Sverige. Före behandling korsklavades och höjdmättes samtliga träd på provytorna. Vid tillväxtrevision 5–15 år senare upprepades dessa mätningar. I sex försök togs dessutom en borrkärna från varje träd för mätning under mikroskop av årsringarnas tillväxt.
Ytterligare kunskap behövs
Skogsstyrelsen rekommenderar att vedaska bör återföras till skogsmarken, undantaget de mest kvävefattiga markerna. Som motiv anges att motverka mark- och vattenförsurning samt framtida näringsbrister och att därigenom också säkerställa en långsiktigt uthållig produktionsförmåga i våra skogar. Nyttan och effektiviteten av denna åtgärd har understundom ifrågasatts av en del forskare. Därför, och i synnerhet om askåterföring till skogsmark blir en storskalig åtgärd, behövs bättre och mer heltäckande kunskap om effekterna på trädens tillväxt. Det är även viktigt att löpande undersöka askåterföringens effekter på mark och vatten, både i provyteförsök och avrinningsområden.
* I den nedan refererade vetenskapliga artikeln diskuteras också huruvida sambandet mellan tillväxteffekter efter askåterföring och markens bördighet är linjärt eller om det har ett mer trappstegsliknande utseende, med ökad respektive minskad tillgång på växttillgängligt N i trappans ändar samt en noll-respons däremellan.
