Gå till:

Attityder till körskadeproblematiken i skogsbruket

Foto: Eva Ring
Forskare vid Skogforsk och Umeå universitet har gjort en enkätstudie om hur olika yrkesgrupper i skogsbruket ser på körskador i samband med drivning. Att motverka körskador ansågs generellt vara en viktig del i den vardagliga hänsynen och att minska mängden körskador ansågs vara måttligt svårt.

Deltagarna tyckte också att körskadorna på dagens nivå (dvs. 2010 då enkäten delades ut) i viss mån påverkar skogens värden - dvs. rekreationsmöjligheter, kulturmiljövärden, skogens produktionsförmåga och vatten - negativt. 

Ett viktigt resultat var att maskinförarna i högre utsträckning än alla andra yrkesgrupper upplevde att mängden körskador kan minskas om man använder all grot att köra på. Samtidigt tyckte maskinförarna att det var svårare att minska mängden körskador än entreprenörer, virkesköpare och gruppen övriga.

De strategier som generellt ansågs mest effektiva för att minska mängden körskador var att lägga mer tid på planering i fält, höja kompetensen hos de som planerar, öka tillgängligheten på broar, stockmattor och andra tekniska hjälpmedel, öka mängden information i traktdirektiven, att drivningsledaren och entreprenören i förväg diskuterar drivningstekniska svårigheter för varje trakt, ökad uppföljning och återkoppling efter åtgärden samt att uteslutande använda groten för att köra på (medelvärdet var över 5 för alla dessa strategier av maximalt 7=instämmer helt).

De strategier som ansågs minst effektiva var att alltid förmedla traktdirektiven i digital form och att införa tydliga juridiska påföljder.

Läs fördjupning

Bakgrund

Under 2010 genomfördes kursen ”Skogsbruk vid vatten och känsliga marker” vid ca 90 tillfällen utspritt över landet. Kurserna organiserades av Skogforsk på uppdrag av SMF-Skogsmaskinföretagarna med medel från EUs landsbygdsprogram. Vid starten på varje kurs delades en enkät ut till kursdeltagarna. De deltagare som ville fylla i enkäten fick göra det under ca 20 min. och därefter samlades enkäterna in av kursledarna.

Målet var att försöka förstå varför körskador uppkommer och på så vis kunna identifiera områden där förbättringar kan ske.

Vilka svarade?

Totalt valde 1 459 personer att besvara enkäten, varav huvuddelen var män (97 %). Av deltagarna arbetade 27 % som entreprenörer, 45 % som maskinförare, 5 % som planerare, 6 % som produktionsledare, 6 % som virkesköpare, 6 % som inspektorer och 4 % hade andra yrken inom skogsbruket. Medelåldern för gruppen var 42 år och i genomsnitt hade man arbetat 14 år i nuvarande tjänst.

Om enkäten

I enkäten definierades en körskada som ”ett hjulspår som är minst 2 dm djup och minst 5 m långt, och finns var som helst på drivningstrakten”. Utifrån denna definition presenterades ett antal påståenden. Deltagarna fick ange i vilken utsträckning de instämde i dessa påståenden på en 7-gradig skala (1=instämmer inte alls till 7=instämmer helt). Påståendena gällde olika sätt att minska mängden körskador, hur ökade drivningskostnader för att minska mängden körskador bör betalas, markägarnas roll, hur körskadorna påverkar skogen och vad som är viktiga utvecklingsområden för att förhindra körskador i framtiden.

Yrkesgrupper och åldersgrupper jämfördes

Olika yrkesgrupper jämfördes med varandra, liksom olika åldersgrupper. Därför skapades tre åldersgrupper: yngre (upp till och med 29 år), mellan (30-49 år) och äldre (50 år eller äldre). För den yngsta ålderskategorin var den genomsnittliga tjänstgöringstiden i nuvarande tjänst 4 år, för medelåldersgruppen 11 år och för de äldre deltagarna 24 år.

I de statistiska analyserna tog vi hänsyn till att ålder i relation till yrkesroll visade sig ha betydelse. Inga jämförelser gjordes mellan män och kvinnor eftersom fördelningen mellan män och kvinnor var ojämn.

Skogens värden

Deltagarna tyckte att körskadorna på dagens nivå (vilket var under 2010 då enkäten delades ut) i viss mån påverkar skogens värden negativt, dvs. rekreationsmöjligheter, kulturmiljövärden, skogens produktionsförmåga och vatten. Att motverka körskador ansågs generellt vara en viktig del i den vardagliga hänsynen och att minska mängden körskador ansågs vara måttligt svårt. Maskinförarna upplevde att det var svårare att minska mängden körskador än entreprenörer, virkesköpare och gruppen ”övriga”.

Överfarten har orsakat en allvarlig körskada som troligen försämrar vattenkvaliteten i bäcken. Resultaten från enkätstudien visar att man i viss mån höll med om påståendet att körskador på dagens nivå (enkäten delades ut under 2010) påverkar vattendrag och sjöar negativt.

Effektiva strategier

De strategier som ansågs mest effektiva för att minska mängden körskador var att lägga mer tid på planering i fält, höja kompetensen hos de som planerar, öka tillgängligheten till broar, stockmattor och andra tekniska hjälpmedel, öka mängden information i traktdirektiven, att drivningsledaren och entreprenören i förväg diskuterar drivningstekniska svårigheter för varje trakt, ökad uppföljning och återkoppling efter åtgärden och att uteslutande använda groten för att köra på (medelvärdet var över 5 för alla dessa strategier av maximalt 7=instämmer helt).

De strategier som ansågs minst effektiva var att alltid förmedla traktdirektiven i digital form och att införa tydliga juridiska påföljder. En anledning till skepsisen mot att förmedla traktdirektiven digitalt kan vara dåliga uppkopplingsförhållanden, då informationen är svår att tillgängliggöra.

Skillnader mellan yrkesgrupper

Vissa yrkesgrupper hade olika uppfattningar om hur effektiva några av strategierna var: dvs. angående att höja kompetensen hos de som planerar, att använda all grot för att köra på, att öka uppföljning och återkoppling efter drivningen, att reglera körskador och svåra drivningsförhållanden i avtalet mellan entreprenör och uppdragsgivare, att traktdirektiven förmedlas digitalt och att införa juridiska påföljder. Maskinförarna var mer positiva till att använda all grot att köra på jämfört med alla andra yrkesgrupper.

Planerarna, produktionsledarna, virkesköparna och kategorin ”övriga” var mer positiva till att öka uppföljningen och återkopplingen efter drivning än entreprenörer och maskinförare. Produktionsledarna var också mer positiva än entreprenörerna och maskinförarna till att förmedla traktdirektiven digitalt.

I några fall fanns det inga statistiskt påvisbara skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Det kan tolkas som att man har en liknande uppfattning om dessa strategier. Detta gällde strategierna att lägga mer tid på planering i fält, öka tillgången på tekniska hjälpmedel, öka mängden information i traktdirektiven, att drivningsledaren och entreprenören i förväg diskuterar de drivningstekniska svårigheterna för varje trakt samt göra informationen i traktdirektiven mer lättförståelig. Alla dessa åtgärder ansågs relativt viktiga.

Vad lärde vi oss?

Det fanns skillnader i hur deltagarna i de olika grupperna såg på körskador. Skillnaderna kunde relateras till både yrke och ålder. Den yngsta åldersgruppen hade delvis andra åsikter än de äldre, vilket kan vara viktigt att beakta inom skogsbruket till exempel då man genomför utbildningar eller ändrar arbetssätt och organisation.

Generellt sett instämde den yngsta gruppen mindre i påståendena om strategier och utvecklingsbehov, men då det gällde påståendet om att använda all grot för att köra på instämde man i högre grad än de två äldre grupperna.

Att man har olika åsikter i den yngsta åldersgruppen kan vara ett tecken på ett generationsskifte i hur man ser på körskadeproblemet. En annan tolkning är att åsikterna ändras med ökande ålder och erfarenhet.

Maskinförarna ansåg att det var svårare att minska mängden körskador än flera andra grupper. De ville i högre utsträckning använda groten att köra på, vilket står i motsättning till att använda grot som biobränsle. Att förtydliga var och när grot ska skördas (både för olika trakter och inom en trakt) skulle kunna bidra till att minska problemet med körskador.

På det här hygget har grot lagts i högar för att senare kunna skotas ut och användas som biobränsle. Men att köra på grot motverkar körskador. Det finns därför på många håll en konflikt om hur grot ska användas.

Slutsats

Många av körskadorna uppkommer i samband med slutavverkningen och föryngringen, t ex vid grotskotning och markberedning. Dessa åtgärder är bara två av flera under en lång process med många inblandade aktörer, varav de flesta är representerade i denna enkätstudie. Slutresultatet för en enskild trakt påverkas av alla länkar i denna kedja av beslut och åtgärder. Ett viktigt resultat från studien var att alla yrkesgrupper i hög grad instämde i att man kan förebygga körskador genom att lägga mer tid på fältplanering.

Studien visar att olika yrkesgrupper hade olika syn på körskadeproblemet. Det är därför viktigt att arbeta på alla nivåer inom skogsbruket för att förebygga körskador.

Tack till: Formas och Stiftelsen Svea Janssons Skogsfond som finansierat studien och till alla kursledare som distribuerat enkäten.

Nr 17-2014    Publicerad 2014-02-11 00:01
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.