Nyttan av död ved vid slutavverkning

Många skogsarter - inte minst insekter - är anpassade till naturliga öppningar i landskapet där en stor mängd solbelyst död ved har skapats genom bl.a. stormar och bränder. Hygget är numera skogslandskapets vanligaste öppning. Här styr vi själva mängden död ved - dels genom att spara död ved och dels genom att skapa den, t.ex. i form av högstubbar. Skogforsk och SLU har sedan 1994 studerat och utvärderat högstubbar på hyggen som aktiv naturvårdsåtgärd. Resultaten visar att högstubbar på hyggen är en effektiv metod att öka populationen av en hotad skalbaggsart större flatbagge (Peltis grossa).

Det är ett viktigt resultat eftersom det finns få studier, om ens några, som kunnat mäta om en naturvårdsåtgärd ökat populationen av en hotad art. Med rätt kunskap kan man alltså rikta en åtgärd för att gynna en specifik art. Man kan t.ex. på goda grunder anta att högstubbar av olika trädslag kan gynna arter som i likhet med större flatbagge behöver stående solbelyst ved.