Skogsbrukets kostnader och intäkter 2018 – ett utmaningarnas år

Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät visar på små förändringar i de direkta kostnaderna för föryngringsavverkning och gallring under 2018 jämfört med 2017. Däremot har de indirekta drivningskostnaderna ökat. Den varma torra sommaren har lett till ökade kostnader för markberedning och plantering, samt att mängden skogsvård per avverkad kubikmeter har minskat något.

Totala kostnader och intäkter fram till bilväg

Under 2018 ökade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med nästan 8 % till 449 kr per m³fub, samtidigt ökade de totala skogsbrukskostnaderna på det egna skogsinnehavet med nästan 6 % (Figur 1). Kostnadsutvecklingen innebär att skogsbruket är tillbaka på 2016 års nivåer i både södra och norra Sverige vad gäller totalkostnaderna. Sammantaget medför detta att skogsbruksindexet förbättras något jämfört med 2017 (Figur 2), men det är för tidigt att säga om den långsiktigt negativa trenden brutits.

I hela landet har det uppstått en skillnad i drivningskostnad mellan avverkning av egen skog och avverkning på annan mark (virkesköp) (tabell 1), vilken troligen förklaras av extraordinära kostnader för avverkningarna under den snöiga och blöta inledningen av året och under den varma och torra sommaren. Sommaren har också påverkat skogsvården där antalet hektar markberedning, plantering och röjning per avverkad kubikmeter minskat. I södra Sverige är denna minskning betydande. Det är därför troligt att den minskade totalkostnad vi ser för skogsvården i södra Sverige uppstått på grund av att åtgärder skjutits på framtiden, vilket kan öka skogsvårdskostnaderna kommande år. Kostnaderna för vägar ökade med ca 10 %, vilket nästan tog ut den kostnadssänkning som skedde mellan 2016 och 2017. 

Figur 1. Kostnads och intäktsutveckling på egen skog 1996 till 2018

Figur 2. Skogsbruksindexets utveckling under perioden 1996 till 2018. Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden.

Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m³fub under 2018. Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag beror på att uppgifterna kommer från virkesköpande företag som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader. Det finns också en risk för underskattning av administrations- och övriga kostnader för detta virke.

Direkta drivningskostnader

Trots att den totala drivningskostnaden ökar är de direkta drivningskostnaderna i princip oförändrade jämfört med föregående år (Tabell 2). De små nominella ökningarna i kostnaderna för föryngringsavverkning kan förklaras av att medelstamsvolymen minskat något. Gallringarna har dock blivit dyrare i norra Sverige även med hänsyn taget till medelstamsvolymen.

De senaste åren har kostnadsutvecklingen för de direkta avverkningskostnaderna följt konsumentprisindex väl (figur 3). Sett över de senaste 20 åren har den relativa slutavverkningskostnaden minskat.

Tabell 2 Direkta drivningskostnader^[1] 2018, kr/m³fub.

[1] Liksom tidigare år finns en skillnad mellan de kostnader som presenteras i tabell 2 och den officiella statistiken (Constantino & Eliasson 2019). Detta beror på att tabell 2 avser drivning oavsett ägare medan den officiella statistiken baseras på drivning på egen skog.

I årets enkät har de svarande antingen angett en kostnad för avverkning och en för skotning eller en kostnad för hela avverkningsentreprenaden. I södra Sverige redovisade 48 % och i norra Sverige redovisade 51 % av de svarande kostnaden för totalentreprenad. Totalentreprenadskostnaden har fördelats mellan avverknings- och skotningskostnad i tabell 2 baserat på kostnadsfördelningen hos de som redovisat båda kostnadsposterna.

Figur 3. Relativa kostnader för gallring och slutavverkning för perioden 1996 till 2018 jämfört med konsumentprisindex.

Mycket snö i norr bidrog till ökade kostnader. Foto: Lars Eliasson

Skogsvårdkostnader på egen mark

Det har varit ett tufft år för skogsvården och mängden markberedning och röjning har minskat betydligt i hela landet jämfört med föregående år. I södra Sverige har planteringsarealen också minskat medan den ökat något i norra Sverige. De arealer som inte åtgärdats under 2018 kommer att behöva åtgärdas senare så detta tapp kommer troligen att påverka mängden skogsvårdsarbete under 2019 och 2020.

Medelkostnaden per ha för den utförda skogsvården var nästan fem procent högre under 2018 än 2017 (Figur 4). Detta beror till stor del på de ovannämnda minskningarna i markberednings- och röjningsareal.

Enhetskostnaderna för de olika skogsvårdsåtgärderna har generellt ökat något (Tabell 3), men variationen är också något större än tidigare år. I förhållande till övriga landet är kostnaden för plantering och röjning även detta år något högre i Götaland. Två åtgärder sticker dock ut och har troligen orsakats av den varma sommaren.

1. Planteringskostnaden har ökat i södra Sverige. Här anger flera respondenter att kostnadsökningen beror på att man avstått att plantera på grund av torkan och mängden inköpta men aldrig planterade plantor därför ökat.
2. Markberedningskostnaden har i medeltal ökat med mellan 4,8 och 6,6 %. En stor del av detta kan säkert förklaras av ökade kostnader på grund av brandrisk, exempelvis kostnader för nattkörning och brandbevakning av markberedda hyggen. Det är dock besvärande att markberedningskostnaden fortsätter öka då den reala markberedningskostnaden har ökat med 46 % den senaste tio-års perioden.

I enkäten samlades för första gången även kostnadsdata för skogsvårdsåtgärder som de svarande utfört på uppdrag av andra markägare in. För de vanligaste åtgärderna är skillnaderna mot åtgärder utförda på egen mark inte statistiskt säkerställda. I norra Sverige är plantering och röjning på annans mark i medeltal något dyrare, vilket troligen beror på högre boniteter på privatägd mark än på statlig och företagsägd mark. Även i södra Sverige är röjningen i medeltal något dyrare vilket även här delvis förklaras av bonitets­skillnaden mellan olika ägargrupper.

Tabell 3 Skogsvårdskostnader, kr/ha

Figur 4 Historisk kostnadsutveckling hos skogsvården.

Industrins råvarukostnad

Under 2018 ökade timmerpriserna fritt bilväg med i medeltal 9 % i södra Sverige och 5% i norra Sverige (Tabell 4). Priset fritt bilväg för barrmassaved och granmassaved ökade cirka 9 %, medan lövmassaveds­priset sjönk något. I vilken mån dessa förändringar beror på kvalitets­förändringar i de inmätta sortimentsvolymerna går inte att avgöra.

Transportkostnaderna har under en lång tid ökat mer än konsument­prisindex och 2018 är inget undantag (Figur 5). Den volymvägda medeltransportkostnaden ökade 6,6 % jämfört med 2017, vilket delvis beror på att medeltransportavståndet ökade med 1,2%.

Tabell 4. Industrins råvarukostnader fritt bilväg och fritt industri samt kostnaden för vidaretransport under 2018. I kostnaden fritt industri ingår en mätningskostnad om 5-6 kr/m3fub. Inga provisioner till virkesförmedlande företag ingår i siffrorna.

Figur 5 Den relativa kostnadsutvecklingen för virkestransporter.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 48,9 miljoner m³fub. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.