Skogforskdagarna 2023 – från ord till handling

Hur får vi ihop det? Klimatet, biodiversitet och bioekonomin, skogens trilemma. 

Var finns nästa produktivitetslyft?

Elektrifiering och fossilfria bränslen i terräng och på väg.

Hur kan nya produkter och tjänster som biodiversitets- och kolkrediter, sol- och vindkraft, rent vatten, rekreation mm komplettera dagens värdekedjor för att öka och nyttja skogens alla värden. 

Genom att kombinera erfarenhet och kunskap med teknisk innovation kan viktiga steg tas mot friskare och mindre skadedrabbade skogar. 

Hur man lyckas i sitt föryngringsarbete har stora konsekvenser för den framtida skogen. Föryngringskedjan är komplicerad och innefattar många led och många människor. Föryngringen måste göras skonsam och effektiv, på rätt sätt och anpassad till framtiden

I svensk skog finns i genomsnitt mer kol i marken än i träden. När marken störs, som vid markberedning och stubbtäkt, finns en farhåga att markkolet frigörs och leder till betydande koldioxidutsläpp. Forskning visar nu att den markberedning som används i Sverige inte ökar markens koldioxidutsläpp. Kan det stämma?

När klimatet blir varmare kommer det att påverka tillväxt och hälsa hos våra plantor och träd. Genom att använda förädlade plantor på rätt sätt kan man anpassa dem till framtida förhållanden och se till att våra skogar fortsätter att vara växtliga och friska. Det här gör man genom att utnyttja den naturliga variation i anpassning som finns hos träden och räkna ut hur de ska förflyttas för att bättre klara ett framtida klimat, s.k. assisterad migration. Hör mer om förädligens arbete för framtidens skogar. 

Ett av de enskilt största föryngringsprojekt som startats i Sverige.
Under projektets gång kommer mer än 2 500 utförda planteringar och 200 000 plantor att inventeras.
Genom att koppla samman inventeringsdata, väderdata och beståndsuppgifter byggs en omfattande databas upp där olika samverkande faktorer kan testas mot varandra.
Nu har vi resultaten från teståret 2022.

Presentationen avslöjar en lovande teknik för att möta utmaningarna i skoglig plantlogistik: RFID-taggar med klimatsensorer. Genom att kombinera spårbarhet och övervakning kan denna teknologi förbättra kvalitén i transport och lagring av plantor och eventuellt öka deras överlevnad. Dessutom ges en översikt av det nuvarande tillståndet inom plantlogistiken och de komplexa interaktionerna mellan olika roller i försörjningskedjan, från plantskola till plantering.

Föryngring för en hållbar framtid. Vad har vi lärt oss av teknikutveckling? Vilka är de första stegen mot smart och skonsam föryngringsteknik? Kan fjärrstyrd markberedning vara en väg till en bättre arbetsmiljö? 

Krav på ökad produktivitet, nya möjligheter med digitalisering och automation. Hur långt har vi kommit, vad har det för betydelse och hur passar människan in i detta?

Hur påverkar den pågående digitaliseringen skogsbruket och vilka utvecklingssteg ser vi komma? Vi kommer ge några exempel från pågående forskning och reaktioner från användare av nya digitala verktyg och beslutsstöd.

Här ger vi en kort intro till användarcentrerade metoder och ger några exempel på hur vi jobbat utifrån dessa metoder i projekt där olika digitala verktyg tagits fram och utvärderats.

Den digitalatransformation som skogsbruket är mitt inne i öppnar för automation. Mer och bättre data finns tillgängligt inte minst genom Standford standarden som öppnar för koordinatsatta virkeshögar som möjliggör enkel automatisering av skotningen. Hur långt har vi kommit och vad körs redan idag? 

Elektrifiering och effektivare användning av skogsmaskiner och lastbilar ställer nya krav på ruttplanering och smartare transportersättning. Digitalisering och högupplöst information är en förutsättning för att lyckas med det.

Men människan då? Hur formar vi organisationer och nyttjar ny teknik för verklig effektivitet och större arbetsglädje?

Panelsamtal